REGISTER TILL FYSIKEN OCH MATEMATIKEN I RELATERAD FRAMSTÄLLNING 2007XII15 | en 
produktion
| Senast uppdaterade version:
2012-01-20 · Universums Historia
innehåll
denna sida · webbSÖK äMNESORD på
denna sida Ctrl+F · sök ämnesord överallt i SAKREGISTER · förteckning över alla webbsidor
TNED · universums historia
SAKREGISTER registrets disposition
OBSERVERA BETRÄFFANDE
EVENTUELLA TYPISKA SMÅFEL:
oanslutna länkar (rester från
originaldokument) · ojusterade suffix (nedsänkta-upphöjda
tecken har missats) · …
Arbetet fortgår
löpande med att försöka upptäcka och tillrättalägga dessa försmädliga småfel (med
vidare).
*sakregisterBegin
3D-GEOMETRINS
GRUNDER den tredimensionella geometrins absolut mest elementära
grundbegrepp
Absoluta
Metriken_main elektrogravitationen
Absorbatorer
materialfysiken
ABSORPTIONSKOEFFICIENTEN
Stjärnfysiken
Addend, Minuend, Subtrahend, Summa, Faktor, Produkt, Täljare, Nämnare, Dividend, Divisor, Kvot, Bråk konventionella termer i räknelagarna
AGW eng. Anthropogenic Global Warming, sv. Antropogen (av människan förorsakad) global uppvärmning — ORIGINALFÖRFATTNINGEN Okt2009
AGW-beviset enligt relaterad fysik — Kompletterande, utvidgad beskrivning Aug2010
Alla Tal Oändlighetsbegreppet
· Gränsvärdesbegreppet · Kontinuitetsbegreppet
Alla Våglängder
alla våglängder, även närmast större direkt från noll, innefattas i Plancks
strålningslag
Allm_Fältstyrkan
Solfysiken, Solmagnetismen
Allmän inledande beskrivning till Universums Historia
allmän magnetisk
nomenklatur Solfysiken
Allmän Inledning Till Stjärnfysiken
Allmänna
bekräftelser stjärnfysiken
Allmänna expansionshastigheten
K-cellens expansion
Allmänna
Gaslagen utförlig grundbeskrivning
Allmänna Gaslagen
härl allmänna härledningen
Allmänna Gaslagen_konstanterna
Allmänna Gaslagen_konstanterna_tab
Allmänna
Gaslagen_ref sambandsformen
Allmänna
Gaslagen_vSambandet hastigheterna
Allmänna Referenser till Matematiklitteraturen
Allmänna
Resultat atomkärnan, atomvikterna, kollisioner mellan spinnpolariserade
protoner
Allmänna
Tillståndslagen även allmänna (kosmiska) tillståndsekvationen
Allmänna teorin för ferromagnetiska material enligt relaterad fysik
Allmänna
TillståndsEkvationen universums allmänna fysik, K-cellens allmänna
tillståndslag
Allmänna
Transienteffektens Funktion universalsamband
allmänna
uppgifter_NASA Solfysiken
Amperes
kretslag eng. Ampère’s circuital law
amplitudfunktionen_ref
Solens allmänna vågfunktion
ANALYSEN
den högre analysen, matematiken
ANALYSEN
Exempel Matematiken, integraler genom universalerna och deras varianter
ANNIHILATIONSSTRÅLNING
grundbegrepp enligt relaterad fysik
Antalet masselement i elektronmassan [ElektronenLEC.htm Nov2010]
APARC Absolute
physical reference
arbetet grundbegrepp i mekaniken, samma som (rörelse-)energin (E), eller kraften (F) öven vägen (r), Fr=E, i vissa sammanhang även kallat vridande moment
Arcusbegreppet
Matematiken, trigonometrin
ATA blixtbildningen,
allmän kort beskrivning
ATOMENS CENTRALT REGLERANDE DYNAMIK
AtomensResonStrukt
periodiska systemet
Atomens
totala energitransferering ATA/CAT, experimentkopplingen
Atomfysikens Två Kungsekvationer
Atomkärnan
bekräftelser diagram i jämförelser HOP/TNED/MAC, Bekräftelser på
atomkärnan enligt TNED
Atomkärnan
dim atomkärnans dimensioner
Atomkärnan [Blixturladdningens fysik, allmän översikt]
Atomkärnan
ElektroGravEgensk atomkärnans elektrogravitella egenskaper
Atomkärnan
enligt TNED allmän illustrerad översikt i Blixturladdningens fysik
Atomkärnan härl II g-härledningen, atomkärnans gravitella härledning
Atomkärnan härlMain atomkärnans
härledning
Atomkärnan
np-strukturen kärnstrukturen
ATOMKÄRNAN
refLink rubriker till atomkärnans härledning
Atomkärnan
Tyngdcirkeln atomkärnans tyngdcirkel
Atomkärnans Ekvivalenta Geometri vid deformation illustrerad beskrivning
Atomkärnans formbevarande kraft
Atomkärnans
Fraktala F och L i TNED Atomkärnans fraktala frekvens- och
våglängdsspektrum
Atomkärnans
Geometri Rubriker
Atomkärnans Geometri under axiell deformation Planckringens dimensioner, utförlig beskrivning
ATOMKÄRNANS
INKOMPRESSIBILITET Planckringens dimensioner, illustrerad beskrivning
Atomkärnans
inkompressibilitet basic Planckringen, grundteoretisk beskrivning
Atomkärnans
Inkompressibilitet ref Universums Historia Inledning, atomkärnan kan
inte komprimeras
Atomkärnans
utseende Planckringen, Hur atomkärnan framträder
Atomkärnans
utseende Nuklidradierna DelII, Generalgenomgång av Kärnfysiken
Atomkärnans
vågnatur vågmekaniken
ATOMTRIANGELN
dokumentrubrik till hela nollformsalgebran
Atomtriangeln_inl
inledande allmän beskrivning
Atomtriangeln_rubr
inre artikeln, intervallets oförstörbarhet, integralernas aritmetik
Atomvikter_JämförandeTabell referenstabell HOP Table 2.1 s9-65–9-86
Atomvikterna i jämförelse mellan TNED och modern akademi — övergripande inledande huvudorientering
Atomvikternas
allmänna precision i Neutronkvadraten allmän beskrivning
Atomära
Massdefekten_härl utförlig beskrivning med atomära massenheten u
inkluderat
Atomära Massdefekten
inledande samband
Atomära
Massdefekten_inlDef grundbeskrivning med korsreferens mot
föreställningarna i modern akademi
Atomära
Massdefekten_inlDefII i beskrivningen till Grundkartan — nuklidkartan
med atomvikter via masstal
Atomära
massenheten utförlig beskrivning
AvgörandeTNEDtest
Solfysiken, Solmagnetismen
B ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
B I
LÅNG RAK SPOLE magnetiska fältstyrkan i lång rak spole
Basdata
K-cellen
Basdata Månen
BASKARTA_GRUNDÄMNESFÖRDELNINGEN Kort beskrivning av Jordens, Månens och Solens materiegrunder
Basnuklider_olika
nKvoter grundämnesbildningen
Bastablån Integraler
och derivator
BEKRÄFTELSER PÅ ATOMKÄRNAN ENLIGT TNED — Nuklidradierna Del II inledning
Bestämda och obestämda integraler
Beviset för
atomkärnans elektronemissioner i spinnriktningen det revolutionerande
experimentet från 1956 av Wu et al som rev upp paritetens förmodade bevarande
BILDEKVATIONEN
från 3D till 2D, linjärperspektiven i relaterad matematik
BILDROTATION 3D-geometrin, samma som rotation av föremål kring en motsvarande biosalongs fasta rotationsaxlar xyz till skillnad från systemrotation där axlarna följer med
Binomlagarna
Matematikens grundlagar, Första Binomlagen, Andra Binomlagen, Konjugatlagen
Blixturladdningens fysik 2008, resumé med uppkomsten av gammastrålning från blixturladdning
Blixturladdningens fysik i modern vetenskap och akademi, citatsammanställning
BLIXTURLADDNINGENS FYSIK 2011, utvidgad beskrivning från resumén 2008
Bohrekvivalenten
— Bohranalogin Spektrum
Bohrmagneton konv. kärnmagnetiska moment
B(Ps) Magnetismen
Brewsters
vinkel Ljusfysiken
Brottgränsen (Rm), materialfysiken
Brotthållfasthet, materialfysiken [VdWbegin]
Brytningsindex
elementära vågmekaniken
Brytningslagen
Ljusfysiken
BT_form binomialteoremet
BT-fältet
atomkärnan, elektronmassans komponenter, elektronemissionerna
BT-fältet Atomkärnan,
Planckringen
C ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
c0_bevarandet
bevarandet av c0 oberoende av gravitationens inverkan
c0_def ljusets
toppvärde
c0Jber Aberrationen
c0-kroppen
Kosmologin
c0-kroppen Universum
NU
Cantor, Dedekind Alla
Tal
Casimireffekten [KVALITATIVA FÖRKLARINGARNA]
Casimirgraferna — Jämförelsens grunder
CAT Kapacitiv Transmission (eng. Capacitive Transmission), atomkärnans fullständiga upplösning
CAT beskrivning
CAT definition
Catenarian även
sv. Katenarian, kedjelinjen
cDerivatan ljusets
g-beroende
CentralAcc Periodiska
systemet, Keplermomentet
Centralaccelerationen
fysikaliska grundbegrepp
centraltätheten_def
Solfysiken
CEPH-ekvationen
de fyra klassiska kägelsnittens ekvation (samma som Koniska sektionernas
ekvation), allmänt inledande beskrivning
CEPH-ekvationen utförlig
beskrivning med tillämpningar
CGRO Compton Gamma Ray
Observatory
CHEOPS REKTANGEL
formella sambandet i matematikens fem grundlagar
CHEOPS REKTANGEL_term
utförlig termbeskrivning
CheopsRektangel_DGD
ljusets gravitella beroende
CIRKELNS
GRUNDBEGREPP omkrets, yta, talet pi, plantriangelns vinkelsumma
cKinetiskaFriheten
ljusfrihetssatsen
COEI Induktionsfysiken,
Ljusfysiken, Elektrofysiken
Coulombkraften
kraften i Elektriska kraftlagen
Coulombtätheten
Max Solfysiken
D ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
De7UniversellaPrinciperna_förkl
Dedekind, Cantor Alla Tal
Dedekinds låda punktbegreppet
i modern akademi
Den Globala
Uppvärmningen historisk snabbgenomgång med huvudfakta
Den Globala Uppvärmningen under 1900-talet
Den Högre
Analysen Matematiken
Den
Inducerade Rotationens Uppkomst Galaxbildningarna
Den
Mängdoberoende_def utförligt
Den MängdOberoende_introAtomtr
Den
MängdOberoende_ref K-cellens värmefysik
Den mörka
materien den osynliga materien, 1/355 av totala massan
ÐP induktionen
Deplacementet_inl
laddningsdeplacementet, kärnfysiken
Deplacementet_Neutronringen
samma artikel som ovan fast litet längre ner
Derivatan tangensformen
Det Ekologiska Universumet Universums historia, primära genomgången; Jämförelsen med modern akademi
Deuteronens
Hemlighet Deuteriumbildningen
Diamanter Nuklidbildningarna
differens intervall
differential punkt
Differentialtransformation
matematiken, exempelreferenser i IndMag_Magnetismen
dipolbegreppet, induktionen
DIVERGENSEN
den korta definitionen från Ljusfysiken
Divergensen divergensens princip utförligt i Fysikens 7 Principer
Divergensen
divergensprincipen, beskriven i inledningen till Universums Historia
divergensen
hastighetsanalogin i Spektrum, Bohranalogin
Divergensenergin
mc²
DIVERGENSENS EXPANSIVA G-BEROENDE
Divergenskraften
samma som Elektriska Kraftlagen
Divergensnollzonen
nolldivergenszonen
Divisionsalgoritmen
utförlig beskrivning
DivMod matematiken
dJ v-kroppens g-dominans
från Jordvärdet, aberrationen
djupgående
tvistigheter magnetismen
Dm_ref tilläggsmassan,
Jordens femte ekvation
Dokumentöversikt till MATEMATIKEN i Universums Historia
DOPPLEREFFEKTEN illustrerad härledning ExpBekr.htm
Dopplereffekten_allm
allmän beskrivning i Universums Historia
Drifthastighet — samband för elektriska laddningars strömhastighet genom elektriska ledare, härledning
dT innebörden Elektriska laddningens härledning
Dubbelstjärnornas
matematiska jämviktssystem exempel med Sirius A och B
E ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
e härledningen till e, den naturliga logaritmen, den naturliga logaritmbasen
EFFEKT elektrisk
EFFEKT
luminositet och intensistet termisk, illustrerad
EFSLIC samma som
fältstyrkefrihetssatsen
e-fysiken förenklat skrivsätt för elektro-fysiken
e-Fältets Frihetssats samma som fältstyrkefrihetssatsen
Einsteins
Samband Einsteins och Schwarzschilds samband för ljusets g-beroende
härleds
EKVATIONSKONSTANT
Analysen
EKVIVALENTA_GEOMETRIN_VID_DEFORMATION
kärnfysiken
Electric
Field Basic e-fysiken
Elektriska
fältet elektriska fältstyrkan, definition
ELEKTRISKA
LADDNINGEN huvuddokument
Elektriska
förskjutningen kvanttalen
Elektriska
förskjutningen härledningen, planeternas perihelierotation
elektriska
konstanten induktionen och magnetismen
Elektriska kraftlagen definitionen i Elektriska laddningen
Elektriska
kraftlagen_ref inledningen till Universums Historia
Elektriska laddningen_ref inledningen till Universums Historia
Elektrisk fältstyrka [definition, fältstyrka och potential]
Elektrisk fältstyrka [sambandsblock]
Elektrisk spänning
äv. Coulombpotential (från Elektriska kraftlagen som Coulombs lag)
Elektrokinetiska strålningstrycket
Elektromekanikens
grundbegrepp
elektromekaniska induktionslagen
elektromekanisk
induktion elektromekaniska induktionen
elektromotorisk
induktion begreppsreferenser
Elektronemissionerna från
atomkärnan experimentella påvisandet från 1950-talet
ELEKTRONEN
elektronen i TNED, allmän översikt
ELEKTRONEN [utvidgad, mera utförlig beskrivning Nov2010]
Elektronen i
modern akademi tillåts ha oändlig massa, är oändligt liten
ELEKTRONENS BUBBELKAMMARSPÅR huvuddokument
ELEKTRONENS
BUBBELKAMMARSPÅR ENLIGT TNED huvudbeskrivning
Elektronens g-faktor [KVALITATIVA FÖRKLARINGARNA]
ELEKTRONENS
MASSÖKNING inledning
ELEKTRONENS
MASSÖKNING sambandet för laddningshastigheten u genom
accelerationsspänningen U i vakuum
Elektronmassans momentrelaterade tyngdpunktsavstånd från Vätekärnan
elektronmobilitet
— delvis diffust begrepp, omnämns här i samband med drifthastighet,(eller
»laddningshastighet») i exempel från lärobok
Elektronmobilitet
laddningsmobilitet — mera relaterad beskrivning med vissa webbreferenser
elektronringens magnetiska moment
Elektronskiktets tjocklek i Solytan
Elektrontätheten
blixturladdningens fysik
Elektriska KraftLagen med Elektriska Laddningen (Q)
ELEMENTARYTORNA
yta och volym för sfär och kon, klassiska grundbegrepp
ELEMENTÄRA VÅGMEKANIKEN Tillämpning 1 Kompakta kulor som träffar en solid idealt plan elastisk kropp
ELEMENTÄRA VÅGMEKANIKEN Tillämpning 2 Generering med Observation av en Reflekterande Puls
ELEMENTÄRA VÅGMEKANIKEN Tillämpning 3 Observation av Reflexion hos repetiva pulser genom Stående vågor
ELEMENTÄRA VÅGMEKANIKEN Tillämpning 4 Observation av Reflexion av Vågor i vatten
ELEMENTÄRA
VÅGMEKANIKEN Tillämpning 5 Observation av Objektens Reflexion i vatten
ELEMENTÄRA VÅGMEKANIKEN Vattnets Gränsvinkel
ELLIPSEKVATIONERNA
TILL ATOMVIKTERNA från NEUTRONKVADRATEN härledningar
em-strålning »em» är i
denna författning en ofta förkortad akronym för elektromagnetisk, används
uteslutande i samband med typen em-strålning
Emissionslösa
tillståndets princip Solfysiken
Energicirkeln
Spektrum och Kvanttalen
Energifördelningssätt
likaberättigade
Energiformen i Väteatomens Enkla Spektrum
Energilagen
kortare referens
Energilagen utförligt
ENERGILAGEN I
RELATERAD FYSIK mera utförligt komplement till ovanstående, från
K-cellens värmefysik
energireferens
Solfysiken
Energigrunderna
CAT
ENERGIRÄKNINGEN
CAT-experimentet
Energizonen
Potentialbarriären
Entropibegreppet i relaterad fysik
exempel periodiska
systemet, enkla kemiska kopplingar
exempel
Solen-Merkurius grundämnesbildningen
EXOTERMISKA
KÄRNREAKTIONSLAGEN
Exotermiska
kärnreaktionslagen Härledning med utförliga exempel och länk till
kalkylkort
Expansionshastigheten,
allmänna Expansionsmatematiken, K-cellen
Expansionshastigheten genom tätheten
Expansionsintegralen
Magnetismen
Expansionsintegralen_inl
Magnetismen
EXPANSIONssambandet
expansionsmatematiken, K-cellen, artikeln
EXPANSIONSSAMBANDEN
Divergensens expansiva g-beroende
Expansionssambanden — ekvivalensen mellan kinetiska och gravitella energin
EXPANSIONSSAMBANDET ekvationen, nuklidbildningarna
ExpansionsTangentEkvivalenterna
Magnetismen
Expansionstiden
K-cellens expansion
EXPERIMENTANORDNINGEN
CAT-experimentet
EXPERIMENTELLA
BEKRÄFTELSER allmänna observationer som bekräftar den relaterade fysikens
framställning
Experimentella
bekräftelser Planckringens dimensioner
EXPONENTIALEKVIVALENTERNA
samma som Eulers Ekvivalenter
ExRef exempel inom
induktionen och magnetismen
F ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
Fakultet matematiken, 1·2·3·4·5…·n = n!
Faradayeffekten
ljusfysiken
Faradays lag räkneexempel
Faradays lag induktionsbegreppet i modern akademi, jämförande beskrivning
Faradays
lag elektromekaniska induktionen i parallellexperimenten
Fi(Φ) = BA magnetismen
FSC — Finstrukturkonstanten [eng. Fine Structure Constant]
fjärilsdiagram_referens
Solfysiken
fLIM_härl gränsfrekvensen
för primär egenrotation, stjärnfysiken
FLYKTHASTIGHETEN FysikaliskaGrundbegrepp.htm
FLYKTHASTIGHETEN Nuklidbildningarna.htm
Formlagarna Matematiken
FOTOELEKTRISKA EFFEKTEN utförlig beskrivning TermofysikensMatematik.htm
FOTOMETRISKA
EFFEKTEN_härl Stjärnfysiken
Frekvensfunktionen
kosmologin, ljusfysiken
Frekvensrelationen
Solfysiken
Fullständiga magnetiska 3D-vektorkroppen
Fundamentalintegralen
Matematiken
Fundamentalringen
massans fundamentalform (via Keplermomentet)
Funktionsbegreppet
generellt i matematiken från Leonhard Euler (1707-1783)
FUNKTIONSKLASSERNA
Matematiken
fusionens
cykel Solfysiken
FUSIONSBILDNINGEN GENOM EXEMPEL
Fusionsfasens
omfattning Solfysiken
Fusionsgränsmassa_def
illustrerad utförlig beskrivning
FUSIONSGRÄNSMASSAN
härledning
fusionslängden
nuklidbildningarna, K-cellens historia
fusionsmantel Solfysiken,
Solkärnan
fusionsperioden
Solfysiken
fusionsperioden_praktiska_Solvärdet
fusionsperioden_synkronisering
fusionspulsen
Solfysiken
Fusionsring nuklidbildningarna
Fusionstidens beräkning nuklidbildningarna
fusionsvågen_def
Solfysiken
Fusionsvågen Börjar Vid Polerna Solfysiken
Fusionsvågens period Solfysiken
Fusionsvågens svephastighet Solfysiken
FYSIKENS
ALLMÄNNA FÖRKLARING omfattande syntes för hela den relaterade fysikens
elementära förklaring
Fysikens 7 Principer 1
allmän orienterande beskrivning
Fysikens 7 Principer 7
massans principiella struktur
Fysikens7_1APARC_III
kompletterande allmän beskrivning
FYSIKENS
7 PRINCIPER rubrik
Fysikens
7 Principer_I kortfattad förenklad
beskrivning
Fysikens
7 Principer_II mera utförlig beskrivning
Fysikens
7 Principer_III mera fullständig beskrivning
Fysikens Första Princip Allmän referens
FörfRef_EnergiTemp
Planckbegreppen generellt
förtydligad beskrivning Kosmiska Tillståndslagen
Förtydligandet
till Faradays EMI induktionsfysiken
G ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
GALAXBILDNINGEN
Galaxbildningarna
GALAXER
(Vintergatan), superhopar, galaxhopar, galaxgrupper, stjärnhopar illustrerad
delningsbild
Gammastrålning från blixturladdning
G-skuggning
grundämnesbildningen i universum
GeomSer härledningen
till reciproka geometriska serien, atomtriangeln
g-fysiken förenklat skrivsätt för gravitations-fysiken
Globala
vattenflödets allmänna ekvation
GM Geometrisk Mängd
g-potentialen
ingår i sammanställningen med elektromekanikens grundbegrepp
GRIP gravitationsprincipen
GRUNDKARTAN atomvikterna
via masstalet
Grundläggande
elektriska storheter
Grunder
Policy Universums Historia, framställningens allmänna grund
Grundkärnradierna
( de fyra) grundkärnornas atomvikter med deras radie enligt
neutronkvadtaten, även grundnukliderna
grundteori Spektroskopiska jonvärmegraden Solfysiken
GRUNDÄMNENAS
PERIODISKA SYSTEM Periodiska systemet genom Keplerresonanserna
GRUNDÄMNESBILDNINGEN_inl
K-celles allmänna fysik
GRUNDÄMNESBILDNINGENS TVÅ BASGRUPPER K-celles allmänna fysik
GRUNDÄMNESFÖRDELNINGEN K-celles allmänna fysik
Grundämnesmetallernas brotthållfasthet — jämförelse Uppmätt-Beräknat, Diagram Rm 1-3
Gränsfrekvensen
för primär egenrotation Stjärnfysiken
GRÄNSMASSORNA Stjärnfysiken
Gränsspänningen
U(G) referenssambandet i Blixturladdningens fysik
Gränsspänningen U(G) utförliga härledningen
GRÄNSVÄRDESBEGREPPET Alla
Tal
Gränsvärdesresonemang
Atomtriangeln, matematiken
Guldhyperbeln
max masstal i kärnfysiken enligt TNED
Gyllene Snittet
matematiken
H ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
Hamakerbrottgränsen, materialfysiken
Helioseismologi,
allmänna konventionella grunddata Solfysiken, jämförande exempel
HELIUMLINJEN Neutronkvadraten,
nuklidkartan
Helium_ex beräkningsexempel,
H+-jonisationen, Solfysiken
Himlakropparnas
bildningstid himlakroppsbildningen
Himlakropparnas bildningstid allmSamb
Himlakropparnas bildningstid_graf
Historia Grundämnenas periodiska system
Historia Plancks strålningslag
HOP Handbook of physics, allmän
referenslitteratur under 1900-talets senare hälft
HP-kroppen perspektivkroppen
i linjärperspektiven
H-trianglarna harmoniska
trianglarna, komplexa algebran
HR-DIAGRAMMET Hertzsprung-Russel-diagrammet, Stjärnfysiken del 2
Huvudrubriker i Universums
Historia
Hållfasthet, materialfysiken
Hållfasthetslära, grundbegrepp
Hållfasthetsreferenser på Webben — Grundläggande hållfasthetsbegrepp
Hävstångslagen utförlig
beskrivning med härledning — men notera att det här htm-dokumentet är ett
experimentdokument som upptar 1,6MB enbart i textdelen — ingenting för mobilen
Högerhandsregeln
Planckringen
HÖGERHANDSREGELN
definition
högerhandsregeln_ref
Solfysiken
I ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
illustration_BAs145
Solfläckarnas uppkomst
illustration_FMs559
Solfläckarnas polaritet med Solhemisfärens magnetiska polväxling
Illustrerade Grundbegrepp_IndMag
Impulsekvationen
atomfysiken
Impulsekvationen_grundform
mvr + –mvr = 0 = J0+NJ1, Planckfraktalerna, atomkärnans härledning
IMPULSMOMENT definition
Individkriteriet Universums
expansion, samma som Strukturkriteriet
IndMag uppkomsten
av induktion och magnetism enligt relaterad fysik, utförligt med matematik från
början, elektriska konstanten, begreppet rymdkompakthet
Inducerade rotationens
uppkomst
INDUCTION
— mainIntro illustrerad inledande principbeskrivning enligt relaterad
fysik
INDUCTION
onThe PRIMARY conductor surface Jämförande moderna resultat inom
Induktionen
induktansen
grundbegreppet i relaterad matematisk fysik
induktansen
allmänna induktansen i universella induktionslagen
induktion — matematiken snabbgenomgång av magnetismens och induktionens matematik i relaterad fysik
induktion
— elektromekanisk magnetismen, elektromekaniska induktionen
induktionen definition via rymdkompaktheten
induktionen—magnetismen referens till den nära matematiska analogin mellan induktion och magnetism
INDUKTIONEN och MAGNETISMEN huvuddokumentet för illustrerad allmän översiktlig kvalitativ begreppsbeskrivning enligt relaterad fysik
Induktionen och Magnetismen handillustrationen i ovanstående
Induktionen och Magnetismen vågillustrationen i ovanstående
Induktionen
och Magnetismen illustration Electrogeneric till uppkomsten, kortare
kvalitativ inledning efter ovan
INDUKTIONEN utförligt med samband och principer
Induktiva dipolfältstyrkan (Ð)
Betydelsen och verkan av DEN INDUKTIVA DIPOLEN
ELEKTRISK INDUKTANS MOTSVARAR MEKANISK TRÖGHET
Primärinduktansen i sammanfattning
Den generaliserade
ringintegralen
Den raka sekundärledarens induktion
RELATIVA MAGNITUDEN Sekundära induktionen
Induktionen på primärledarens yta
UPPSKATTNINGEN AV RINGENS INRE SEKUNDÄRA INDUKTION
Induktionen referens i samband med COEI
Induktionsbegreppet
allmän kvalitativ, textbaserad kortbeskrivning
Induktionsbegreppet genom parallellexperimenten
Induktionslagen
allmän kvalitativ formulering
induktionslagen universella
induktionslagen, matematiska formen
Induktionsmatematiken snabbgenomgång av induktionens matematik i relaterad fysik
Induktionspotentialen
Genereringen av rymdpotentialen i induktionen, illustrerad kvalitativ
beskrivning
Induktionsspänningen i raka sekundärledare
Induktiva
dipolfältstyrkan matematik
Inledande citat
entropibegreppet i modern akademi
Införandet av den moderna akademins allmänna auktoritära
överhöghet — införande av
lydnadstvång
inledande_Soldata
Solfläckarnas uppkomst
Inledning Periodiska
Systemet
Inledning
Universums Historia
Inledning II den allmänna kosmiska masskroppen UniversumsHistoriaInledning.htm
inledning MAC teorin för magnetismen i modern akademi är i princip obefintlig
Innebörden av LQ2 i
K-cellens värmefysik energikopplingen med E=LQ2/t2
Innehåll Allmän inledning UniversumsHistoriaInledning.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING AGW.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING AGWbeviset.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
AllaTal.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ATOMTRIANGELN.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING AtomensTotalaEnergiTransf.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING BlixturladdningensFysik.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING BlixtTGF2011.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING CEPHekvationen.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ElektriskaLaddningen.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ElektronensBubbelkammarspr.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ElektronmassansKomponenter.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ElektronenLEC.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ElektronenVdW.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ExpBekr.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING FysikaliskaGrundbegrepp.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Fysikens7Principer.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING GalaktiskaKoordinater.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING IndMagAppendix.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING IndMagAppendix2.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING IndMag_Induktionen.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING IndMag_Magnetismen.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING IndMag_Supra.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING InduktionenOchMagnetismen.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING LjusetsPolarisation.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING LjusVattenEleMekanik.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Matematiken1.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Matematiken1_1.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Matematiken2.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Matematiken3D.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
MatElementarYtorna.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
MatematikenAnalys.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
MatematikenAnalysEXEMPEL.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING MatematikenAnalysEXPINT.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
MatematikenAnalysPALM2.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
MatematikenAnalysPALM.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
MatematikenEkvation2.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
MatematikenEkvation.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
MatematikenFunktion.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Neutronfragmenten.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING NeutronfgmKompl1.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING NeutronfgmKompl2.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Nuklidbildningarna.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING PeriodiskaSystemet.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANCKRINGEN.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING PlanckringensDimensioner.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
PULSARERNA.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Solfysiken.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING SolfysikenEnergiproduktionen.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING SolfysikenRadierna.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING SolfysikenSolflckarnasUppkomst.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING SolfysikenTemperaturfysiken.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING SolNeutrino.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING StjrnFysikn2005Del2.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Stjrnfysikn2005Pictures.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING TermofysikensMatematik.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING UniversumsHistoriaAllmnnaSamband.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING UniversumsHistoriaInledning.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING UnivHistKcellen.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING UnivHistPrim.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING UnivHistStrukt.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING UnivHistTidenJorden.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING UnivHistTerMaJorden.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
zrefENTROPI.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
zrefEPlanckLagen.htm
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
zrefINERTIA.htm
INTEGRAL
grundbegreppet från nollformsalgebran (mest upplysande beskrivningen för den
som inte är bekant)
Integral_atomtrDef
Integralens ekvivalenta definition genom Atomtriangeln
INTEGRAL_nollfBeskr
Integralens formella sammansättning
integrala
analogin elektrofysiken kontra mekaniken
Integrala
Aritmetikens Första och Enda Huvudsats Atomtriangeln
INTEGRALBEGREPPET
Integralens definition genom derivatans omvändning
INTEGRALBEGREPPET i den högre analysen, Integralkalkylen genom rangterminologin
integralens
bestämda form bestämda och obestämda integraler
Integrationsgränserna för variabla induktionssymmetrier
Intermolekylära krafter — webbreferenser
Intensitet,
luminositet och effekt illustrerad
intensiteten_MACref
Solfläckarnas uppkomst
INTERVALL def.
nollformsalgebran
INTERVALLETS OFÖRSTÖRBARHET_II
INTRODUCERANDE
EN Q-RÖRELSE magnetismen
IoM-implikationen den klassiska ömsesidiga förmodan mellan induktionen och magnetismen
Iterationsteknik
allmän beskrivning med exempel
J ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
J-kroppens expansion
J-kropparnas expansion
J-kroppen_id
hur J-kroppens identifieras
Jordens 5
Ekv_1ref termogravitella
Jordens 5
Ekv_2ref fusionsgränsmassan
Jordens 5
Ekv_3ref Solsystemet
Jordens 5
Ekv_4ref diakvadraten
Jordens 5
Ekv_5ref primärmassorna
JORDENS
INRE VÄRMEGRUNDER se även i J-kropparnas värmefysik
JORDENS
MAGNETISKA FÄLT Jordmagnetismen enligt TNED
Jordkroppen,
baskarta nuklidbildningarna, grundämnesbildningen
Jordytans termiska
resistans Globala uppvärmningen
Jämför
MAC-TNED allmänt jämförande uppställning — induktionen och magnetismen
Jämför_NomRef
den magnetiska nomenklaturen
jämförande
grunddata_solfl Solfysiken
Jämförande
Källor periodiska systemet
Jämförande Observationsdata
Solfysiken, koronaövergången
Jämförelse
MAC_Neutronkv neutronkvadraten, atomfysiken, kärnfysiken
jämför MAC dx=Dx, matematiken
Järntoppen neutronkvadraten,
atomvikterna
K ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
K-cellen
K-cellens Allmänna Tillståndslagen
K-cellen
detonation K-cellens kontraktion, detonation och expansion
K-cellen expansion
K-cellens expansion, hur K-cellen utvecklas, allmän beskrivning
K-cellen
halvperiod_ref K-cellens period
K-cellens
brytning Den Primära Himlakroppsbildningen
K-cellen värmefysik
sammanfattande kortare beskrivning, K-cellens värmefysik
K-cellens
värmefysik | Härledningar utförlig beskrivning med härledningar och
kalkylkort
K-cellens allmänna tillståndsekvation
K-cellens
återvinning Hur K-cellen återvinns
KALKYLKORT — öppningsmanual
Manual — hur kalkylkorten öppnas från olika webbläsare — trixigheter med det OCH — OpenOffice
På grund av att endast vissa webbläsare accepterar Windows
katalogterminologi . . \ — HÄR MED ANPASSNING
för att länken ovan ska fungera = leda till korrekt URL för ALLA webbläsare —
KAN DET HÄNDA [bortom min kontroll] ATT manualen TVUNGET öppnas i ett separat webbfönster — eller så inte alls. [Det är ännu Apr21010
praktiskt taget OMÖJLIGT att få ALLA webbläsare att SVARA på ett visst dokument
på en viss dator i ett visst operativsystem].
OM rutinerna är OBEKANTA:
Ovanstående länkar till en grundlig beskrivning med detaljerade
genomgångar.
Föregående
beskrivningar [Webbläsarna ändras/utvecklas hela tiden, nya tillkommer, och
den här beskrivningen försöker hänga med: nytt tillkommer, gammalt flyttas ner
i källarn].
UNIVERSUMS HISTORIA innefattar numera (från
Apr2010) samtliga originalKALKYLkort (från MsWORKS 4.0) omskrivna till dito i
OpenOffice — för den som vill kontrollera räkningen i de olika avsnitten,
studera resulten och själv (ev.) genomföra ändringar/vidareutvecklingar.
Lista med alla kalkylkort i UNIVERSUMS HISTORIA :
kalkylkort: c0kroppen.ods | beskrevs tidigare enbart
i: Primära
Genomgången | RÄKNEEXEMPEL |
http://www.universumshistoria.se/AaKort/c0kroppen.ods
Kalkylkort c0kroppen.ods
f.n. uppdelat i 6 olika flikar med totalt 21 kalkylkort:
Kalkylkort c0kroppen.ods är (f.n.Apr2010)
uppdelat i 6 olika flikar;
Flikformen i OpenOffice Kalkyl (kallas Tabell från
fabrikantens inställningar; Kan namnändras).
Navigera mellan flikarna med Ctrl+PageUp | Down.
Aktuellt kalkylkort
specificeras enligt — EXEMPLIFIERAT —
kalkylkortet nedan DIREKT FRÅN DEN
HÄR WEBBLÄSAREN c0kroppen.ods Flik6 Kalkylkort 1 — Urladdningshålets
atomantal
— se öppningsmanual
om ej redan bekant — eller kopiera
URL:en nedan till valfri webbläsare Obs ALLA
UTOM Internet Explorer
— förutsatt att SVENSKA VERSIONEN av gratisprogramvaran OPEN OFFICE finns
installerad på datorn
http://www.universumshistoria.se/AaKort/c0kroppen.ods
c0kroppen.ods Flik Kalkylkort — Namn/Beskrivning Beskrivs i avsnitt i htm-dokumentet [närmaste koppling]
1 Flik1
—
Allmänna inledande grunddata | Ljusets Gravitella Beroende RÄKNEEXEMPEL UnivHistPrim.htm
2 Flik1 —
Plancks strålningslag | 5Mar2010 | Kontrollräkningar inget särskilt zrefEPlanckLagen.htm
3 Kalkylkort 1 — Strålningstryckets radiella
variation för Solen Kalkylkort TermofysikensMatematik.htm
4 Kalkylkort 2 — Solens gravitella radie Solradien SolfysikenEnergiproduktionen.htm
5 Kalkylkort 3 — Reflexionsgränsen ·
Solmagnetismen Reflexionsgränsen SolfysikenEnergiproduktionen.htm
6 Kalkylkort 4 — Solmagnetismen Solmagnetismen SolfysikenEnergiproduktionen.htm
7 Flik2 — Solytan T | Solytans
värmegrader från olika premisser Jämförande
resultat zrefEPlanckLagen.htm
8 —
Vätets spektrum Vätets spektrum ElektronmassansKomponenter.htm
9 Kalkylkort 1 — Elektronens bubbelkammarspår ·
ingångsdata ElOrbBasic ElektronensBubbelkammarspr.htm
0 Kalkylkort 2 — Elektronens bubbelkammarspår ·
elektronens bana ElOrbGen ElektronensBubbelkammarspr.htm
1 Flik3 —
Energigenomströmningsekvivalent | Energi-Temperatur Kalkylkort ET UniversumsHistoriaAllmnnaSamband.htm
2 —
Max Masstal | Guldhyperbeln Max masstal UniversumsHistoriaAllmnnaSamband.htm
3 —
EXPERIMENTELLA BEKRÄFTELSER | kosmiska
strålningen Kalkyl MyMes ExpBekr.htm
4 Flik4 Kalkylkort 1 —
vinkelmetoden | Magnetiska fältstyrkan Kalkylkort
1 LjusetsPolarisation.htm
5 Kalkylkort 2 — distansmetoden Kalkylkort
2 LjusetsPolarisation.htm
6 Kalkylkort 3 — distansmetoden · separat analys Kalkylkort
3 LjusetsPolarisation.htm
7 Flik5 — Tunga nuklidgruppen |
AtomviktsPrecisionen i TNED Kalkylkort Fysikens7Principer.htm
8 Flik6 Kalkylkort 1 —
Urladdningshålets atomantal | Atomkärnans totala upplösning Kalkylkort
Hålet AtomensTotalaEnergiTransf.htm
9 Kalkylkort 2 — Kinetiska energiräkningen Kalkylkort
Ekin AtomensTotalaEnergiTransf.htm
0 Kalkylkort 3 — Ljusbulans effekt Kalkylkort Ljusbulan AtomensTotalaEnergiTransf.htm
1 Kalkylkort 4 — Absolut minsta ledarlinjen Kalkylkort
rLimc AtomensTotalaEnergiTransf.htm
Se ÖPPNINGSBESKRIVNING ovan om ej redan bekant.
kalkylkort: AGW.ods
| beskrivs i: Kalkylkortet — AGW-beviset |
http://www.universumshistoria.se/AaKort/AGW.ods
kalkylkort: ARC.ods
| beskrivs i: Kalkylkortet — Ljusbågsfysiken 2011 |
http://www.universumshistoria.se/AaKort/AGW.ods
kalkylkort: Casimir.ods | beskrivs i:
ElektronenVdW Kalkylkortet | ElektronenLEC Kalkylkortet |
http://www.universumshistoria.se/AaKort/Casimir.ods
kalkylkort: Exoterm.ods | beskrivs i: kalkylkortExotermiska |
http://www.universumshistoria.se/AaKort/Exoterm.ods
kalkylkort: GalKord.ods | beskrivs i: Galaktiska
Koordinater |
http://www.universumshistoria.se/AaKort/GalKord.ods
kalkylkort: IndMag.ods | beskrivs i: Kalkylkortet —
IndMag.htm |
http://www.universumshistoria.se/AaKort/IndMag.ods
kalkylkort: JordMag.ods | beskrivs i: Prövningsmodellen | Jordmagnetismen |
http://www.universumshistoria.se/AaKort/JordMag.ods
kalkylkort: Kcellen.ods | beskrivs i: Härledningarna
till K-cellens Värmefysik | kalkylkort K-cellen
http://www.universumshistoria.se/AaKort/Kcellen.ods
kalkylkort: MIC.ods
| beskrivs i: NEUTRONENS
FRAGMENT | Komplement Del
II | Kalkylkortet | Kalkylkortet med beskrivning
http://www.universumshistoria.se/AaKort/MIC.ods
kalkylkort: Mssenhtn.ods | beskrivs i: Planckringen
| atomära
massenheten | kalkylkortet till atomära massenheten
http://www.universumshistoria.se/AaKort/Mssenhtn.ods
kalkylkort: NukRad.ods | beskrivs i: Löpande i texten
via 9 olika flikar i Kärnradierna DEL II | se »kalkylkort» … särskild länk finns i början
http://www.universumshistoria.se/AaKort/NukRad.ods
kalkylkort: PerSyst.ods | beskrivs i: GRUNDÄMNENAS PERIODISKA SYSTEM
| kalkylkort
|
http://www.universumshistoria.se/AaKort/PerSyst.ods
kalkylkort: PrimStar.ods | beskrivs i: | SolfysikenRadierna.htm: KalkylkortPrimärmassorna | Nuklidbildningarna.htm: KalkylPrimStar |
http://www.universumshistoria.se/AaKort/PrimStar.ods
kalkylkort: PulsarBas.ods | beskrivs i: PULSARERNA |
http://www.universumshistoria.se/AaKort/PulsarBas.ods
kalkylkort: SolNeutrino.ods | beskrivs i:
NEUTRINOBEGREPPET
I SOLFYSIKEN ENLIGT RELATERAD FYSIK | Kalkylkortet |
http://www.universumshistoria.se/AaKort/SolNeutrino.ods
Kallplasma se även Neutronkallplasma
KamLAND-projektet Kort beskrivning
Kausalordningen [entropibegreppet]
KBestämningen
nuklidbildningarna
Keplermomentet
fullständiga härledningen, Periodiska systemet
Keplermomentet_inl
inledning till Periodiska systemet
Keplermomentet_ref
expansionssambandet i nuklidbildningarna
KEPLERMOMENTET_rubr
Keplers ytmoment, rubricerande beskrivning till fullständiga Härledningen,
Periodiska systemet
Keplerresonanserna
systemkartan till härledningen av periodiska systemet
KeplerRing Keplermomentet
i ringströmmar, allmän beskrivning
Keplers
tredje lag härledning
Kerreffekten
ljusfysiken
Kinematik
traditionellt läran om kropparnas rörelse utan hänsyn till kraftens inverkan
Kinetik
traditionellt läran om kropparnas rörelse med hänsyn till kraftens inverkan
Kinetisk energi rörelseenergi
KJ/mol
energifysiken
KJ/mol materialläran,
utförligt
Kollektiva Jfi kvanttalen, kollektiva impuls- och magnetiska moment i atomer
KOLLISIONER MELLAN SPINNRIKTADE PROTONER
Kommutativa energiekvivalenten
Komplexa
Algebran_art kort presentation
KOMPLEXA
ALGEBRAN allmän utförlig genomgång
KONSTANTEN i Stefan-Boltzmanns strålningslag rubr
KONSTANTEN i Stefan-Boltzmanns strålningslag sambandet
KONTINUITETSBEGREPPET Alla
Tal
Konventionell beskrivning av de två rotationskomplexen inom 3D-geometrin
KONVOLYMEN
Elemenatarytorna
KONYTAN Elemenatarytorna
Kosmiska Strålningen Den kosmiska partikelstrålningen genom multipla ljushastigheter enligt redan genomförda experiment — Beviset för multipla c
Kosmiska Strålningen_citat Beviset för multipla c, räkneexemplet
Kosmiska
Strålningen_citat Cosmic Rays Webbcitat
Kosmiska Strålningen, Sambandsformen (ekvation 2) Beviset för multipla c
Kosmiska
strålningen, energiandelen på Jorden Globala uppvärmningen
Kraftchokning
massökningseffekten inom elektrofysiken
Kraftekvationen
atomfysiken
kraftjonisation
även kalljonisation
KRAFTLAGEN allmänt omnämnande ElektriskaLaddningen.htm
KRAFTLAGEN kraftlagens allmänna ställning i fysiken InduktionenOchMagnetismen.htm
KRAFTLAGEN_härl kraftlagens härledning, även kraftvägen, arbetet eller vridande momentet
Kraftvektorledet
grundbeskrivning via ljusets g-beroende i Elektriska Laddningen
KRAFTVEKTORLEDET
referens i detta dokument, fysikens allmänna förklaring
K-sambandet dopplerförskjutningarna,
K-cellens värmefysik
Kubanalogin kubgrafens härledning
Kubgrafen kubgrafens
härledning, kubanalogin
Kvantelektrodynamiken i modern akademi [QED]
kvanttalet
n — huvudkvanttalet
kvanttalet
q — vågformernas finstruktur
kvanttalet
s(τ) — s-tau — elektronringens spinn
kvanttalet µ(τ) — my[mikro]-tau — elektronringens magnetiska moment
kvanttalet Φ(τ) — FI-tau — elektronringens toppspinn
KVARKTEORIN
allmänt angående den moderna akademins uppfattning om kärnfysiken
Källa källgrunder,
allmänna klarlägganden, Universums Historia
Källuppgifter_grunddata SolfysikenEnergiproduktionen.htm
KÄRNFRAGMENTRING K-cellen, Neutronbasens återvinning vid K-cellens kontraktion
kärninduktiva
värmemotståndet Solfysiken
kärninduktiva
värmemotståndet Termofysiken
kärninduktiva
värmemotståndet_härl Termofysiken
KÄRNMAGNETISKA
MOMENTET utförlig beskrivning
Kärnmagnetiska Momentet_modernTeori
KÄRNMAGNETISKT
MOMENT grundläggande begrepp enligt TNED
KÄRNMATRISISKA ALGORITMEN_main
KÄRNRADIERNA_redov Kärnradierna del 1
KÄRNRADIERNA
genom Planckringen Kärnradierna del 1
KÄRNRADIERNA DEL II Generalgenomgång av atomkärnans storlek och utseende | se särskild notering till Kärnradierna Del II |
Köksexperimentet
Ljusets polarisation
L ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
Laddningen
elektriska laddningen
Laddningsdeplacementet kärnfysiken, grundform
Laddningsdeplacementet neutronsönderfallet illustrerat, laddningsdeplacementet samlat i sammanfattad illustrerad beskrivning
Laddningsdeplacementet
deplacementets strukturdjup i kärnytan, protonen, NuklidradiernaII
LADDNINGSHASTIGHETEN u FRÅN ACCELERATIONSPOTENTIALEN U I VAKUUM
Laddningshastigheten i praktiska elektriska ledare beror av elektronmobiliteten (ne/M3) [ref I=Avne]
Laddningsmobilitet
elektronmobilitet — relaterad beskrivning med vissa webbreferenser
Laddningstätheten
jämförande stapeldiagram, Hofstadters experiment, kärnfysiken
LagenFörYtkvantBev
periodiska systemet
Lagerqvistsyndromet
perspektivgeometrin
Lambväxlingen [KVALITATIVA FÖRKLARINGARNA], även Lambskiftet, Lambövergången
Likaberättigade energifördelningssätt
Likhetstecknet
matematiken
LINJÄRPERSPEKTIVENS ELEMENTÄRA MATEMATIK
Ljusbrytningen allmän beskrivning med grunderna till elektriska laddningens härledning, ljusets grundläggande fysik
Ljusbrytningen
i vatten allmän beskrivning med grunderna till elektriska laddningens
härledning
Ljusbrytningen
i vatten ljusbrytningens matematik, utförligt illustrerat
Ljusets Absoluta Acceleration divergensaccelerationen, ljusets absolutacceleration
Ljusets
gravitella avböjning Solrandsobservationerna från 1919-
Ljusets Gravitella
beroende huvudbeskrivning, mest utförligt från start
LJUSETS GRAVITELLA
BEROENDE allmän orientering med kurvorna från Einstein och Schwarzchild
Ljusets
Interferens hur ljusvåglängden kan beräknas från hyperboliska
interferensgeometrin
Ljusets polarisation — brytning (refraktion)
Ljusets polarisation — reflexion
Ljusets polarisation — polarisation
LJUSETS REFLEXION OCH BRYTNING
Ljusets
Gberoende_art kopplingen till Cheops Rektangel
Ljusets
Gberoende_ref illustrativ grundform i sammandrag
Ljusets GravitellaBeroende_grundform
Ljushastigheten
i strömmande vatten Fizeaus experiment
logaritmderivatan_härl
Logaritmderivatan med Beviset för e
Luminositet,
effekt och intensitet termisk, illustrerad
M ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
m0SLIM_ber Stjärnfysiken
MAC_allmänt
modern akademi (Modern ACademy), Solfysiken
MAC_Ampere, Maxwell och B i MAC — ALLMÄNNA STYCKEN SOM BESKRIVER KONFLIKTEN mellan Modern Akademi och Relaterad Fysik speciellt angående magnetismen
MAC citat_main
citatet från Sveriges Radio Vetandets Värld 1988
MAC_skildaTeorier Sol- och
Stjärnfysiken, allmänt illustrerad genomgång
MAC_Solteorin
Allm allmänna helioseismologiska grunddata, Solfysiken
MAFEM MassForceExchangeMechanism,
mekanismen som förklarar elektronens massökning
Magnetiska
Expansionsintegralen matematiken föregående Biot-Savarts lag
Magnetiska fältvektorns matematiska uppkomst B-vektorns matematiska uppkomst
Magnetiska
fönstret magnetismen
Magnetiska kraftlagen formella sambandet
Magnetiska
kraftlagen — direkt från Kausalsambandet utförlig, detaljerad härledning
Magnetiska kraftlagen — genom Q utförlig, detaljerad härledning
Magnetiska
laddningsfältspotentialen magnetiska expansionsintegralens
differentialekvation
Magnetiska
vågfunktionen Solfysiken
Magnetism —
matematiken snabbgenomgång av magnetismens och induktionens matematik i
relaterad fysik
Magnetismen
allmän uppkomst, delbeskrivning i Magnetiska Expansionsintegralen
Magnetismen
(induktionen och magnetismen) allmän illustrerad översikt
MAGNETISMEN
utförligt med samband och principer
DET MAGNETISKA KRAFTFÄLTET
— Hur B-vektorn förstås
PRINCIPEN FÖR DEN CIRKULÄRPOLARISERADE B-VEKTORN
VÄXELVERKANDE
LADDNINGAR I RÖRELSE
Elektrodynamikens Grundläggande Matematik
GRUNDBEGREPPENS INNEBÖRD I MATEMATISK FYSIK — elektrisk och magnetisk fältstyrka
Mobilt Q som genererar ett stationärt
B —
MAGNETISMENS SPECIFIKA
EKVATIONER — rakledaren, ringen, konen
Stationärt B som påverkar Mobilt Q — elektromekanisk induktion
Magnetisk och Elektrisk polarisation
magnetismen
definition via rymdkompaktheten
Magnetismen
cirkulära konen
Magnetismen
ringen
Magnetismen
i MAC expansionsintegralen utförligt
Magnetismen
och Induktionen illustration till uppkomsten, kortare inledning
massans fundamentalform
(PASTOM) fysikens sjunde princip
massans
fundamentalform Planckringen, atomkärnans inkompressibilitet
Masschokning
se även kraftchokning, massökningseffekten inom elektrofysiken
Massdefektens maxgräns neutronkvadraten,
atomvikterna
Massdefekterna i grafisk sammanställning
Massdefektsekvationen
allmänna formen
MASSDESTRUKTION_main massförintelsen (m®g)
Massdestruktionen
energilagen
MASSFYSIK SolfysikenTemperaturfysiken.htm, kortform
MASSFYSIK TermofysikensMatematik.htm, mera utförlig allmän beskrivning
MATEMATIKEN — Dokumentöversikt i Universums Historia
Matematiken 1 Matematiken
från början
Matematiken 2 Formlagarna
Materiallära, grundbegrepp
Materiefysik och
massfysik allmän kortbeskrivning
Maximala
tätheten_neu atomkärnans geofysik
Max
masstal nuklidkartans gränsvärde enligt TNED
Maxwells
analogier jämförande generalgenomgång i relaterad fysik av Maxwells
arbeten i magnetismen 1855-1861
Maxwells hydrostatiska virvelanalogi
Maxwells magnetiska fältmekanik
Maxwells
Regel elektrofysiken
mE_ref maximala
tilläggsmassan, Jordens femte ekvation
medeltätheten_def
Solfysiken
meny induktionens och magnetismens matematiska fysik, snabbgenomgång
Metod dÛ0 positionspunkter och värdemängder,
matematiken
m-Faktorn atomkärnans
geometri
MIC Mass
Interactive Connection, konv. de Broglies vågekvation
MIC-ekvivalenterna Neutronfragmenten, huvudvy
MIC-ekvivalenterna Neutronfragmenten, komplement, partikeldelningen i TNED
Michelson-Morleys
experiment resultatbild
micro0 orsaken
varför µ0 förknippas med magnetismen
Microsoft författarens
allmänna synpunkter
mikroL primärinduktansen
i sammanfattning
MLR massa-luminositetsrelationen,
stjärnfysiken
M&Ms Experiment
Michelson och Moleys experiment
Multiplikation och
Division matematiken
Månen Basdata
Månens
recession Månrecessionen
MÄSTARLOGIKENS
HUVUDSATS matematiken
N ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
N3m20 rubrik
N3m20 avsnitt
Nationernas
oavsiktliga Kunskapsförakt — om bakgrunden till Universums Historia och Den Relaterade
Fysikens Innehåll
Negativt Kärnmagnetiskt Moment
NEONS Newtons
tre rörelselagar
Neutrinobegreppet, Snabbguide till Neutrinobegreppet
Neutrinobegreppet i modern akademi
Neutrinobegreppet i relaterad fysik
Neutrinoproblemet allmänt
Neutrinoproblemet Solära
Neutrinoproblemet i modern akademi
Neutrinoproblemet i Modern Akademi
Neutrinodeficiten Solära
Neutrinodeficiten
Neutrinodiskrepansen Solära
Neutrinodiskrepansen
Neutrinooscillation Kort beskrivning
Neutrinostrålningen från Solen enligt TNED
Neutrinounderskottet Solära
Neutrinounderskottet
Neutronens
Nolladdning neutronsönderfallet illustrerat, laddningsdeplacementet
samlat i sammanfattad illustrerad beskrivning
NEUTRONENS
SÖNDERFALL elektronmassan, uppträdande
Neutronens
sönderfall — illustration med laddningsdeplacementet
Neutronfragmenten i relaterad fysik
Neutronkvadraten
basvärden
NEUTRONKVADRATEN_ellipsekvationernas härledning
NEUTRONKVADRATEN_EpsFunk
elliptiska funktionerna för atomvikternas bestämning i TNED enligt Neutronkvadratens
mönstergeometri
NEUTRONKVADRATEN_uppkomst
intro
Neutronstjärnans
Pulsarförklaring Varför Modern akademi utelsuter den
roterande-pulserade stjärnfysiken, Pulsarerna
Newton 3
Induktionen och Magnetismen
Nolldivergenszonens
konstanta hastighet K-cellens expansion
Nolldivergenszonens radie ur tätheten allmänt
NOLLDIVERGENSZONENS
RADIE beskrivande härledning
np-Strukturen kärnstrukturen,
nuklidstrukturen
Nuklider_jämna
härledningen till fusionsserierna
Nuklider_udda härledningen till fusionsserierna
NUKLIDKARTAN inledande
beskrivning till AZ-kartan
Nuklidkartans
gränsvärde max masstal i fysiken enligt TNED
NUKLIDRADIERNA
DEL II den allmänna generalgenomgången i begreppen om kärnradierna,
atomkärnans storlek och utseende
Nuklidstatiska
Medelvärdeslinjen nuklidkartan AZ
närverkan_ref
Magnetismen
O ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
offsetvärdet
för T K-cellens expansion
opaciteten elektrontätheten
i Solytan
OPERA-projektet
Kort beskrivning
P ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
parallellexperimenten_resultat
Parannihilation
verkningssätt
PARTIKELBEVISET FÖR ATT ENERGI INTE KAN SKAPA MASSA
Partikelnomenklaturen
atomkärnans fragment
PASTOM massans
principiella struktur, massprincipen
PEFECT kort beskrivning SolfysikenTemperaturfysiken.htm
PEFECT utförligt TermofysikensMatematik.htm
Periodernas
Aritmetik Grundämnenas Periodiska System
periodfunktionerna
Solens fyra periodiska funktioner
PERIODISKA
SYSTEMET från Keplerresonanserna
PeriodiskaSystemet
från Spektrum och Kvanttalen
PILOTSYSTEMET 3D-geometrins
grunder
Planckekvivalenterna_inl
utförligt beskrivande med samband
Planckimpulsekvationen
Planckenergins massekvivalent, äv. impulsekvationen
Plancks entropisamband
— inte Boltzmanns, citatblock
Plancks entropisamband
härledningen genom likaberättigade energifördelningssätt
Plancks entropisamband
härledningen genom allmänna gaslagen
Plancks konstant_Strukturkonst_def
Plancks
Strukturkonstant_beskr
Plancks strålningslag härledningen
från Plancks entropisamband
PLANCKS STRÅLNINGSLAG_härl härledningen från
Stefan-Boltzmanns strålningslag
PLANCKS
STRÅLNINGSLAG_inl Plancks allmänna strålningslag från Stefan-Boltzmanns
strålningslag
Plancks strålningslag i praktisk fysik
utförlig beskrivning med jämförande webbexempel
Planvektorsumman
magnetismen, elektrogravitella fältfysiken generellt, ekvivalensen mellan
expansioner och tangenter
Planvektorsummans identitetskriterium
Polarisation ljusfysiken
Polarisation elektriska
Polarisation
magnetiska
Polygonserien
ellipsens omkrets, atomkärnans dimensioner
POM Principle of
motion, rörelsens princip
Positionssystemet
beskrivning
Positionssystemet
omvandling mellan olika talsystem
Positron, förekomst
observerad via gammastrålning från blixturladdningar Nov2009
Positronbollen
blixtbildningens fysik, blixturladdningens fysik
positronmassans
latitudella variation Solfysiken
positronmassans uttömning_Solytan
POTENTIAL
CONCEPT potentialbegreppet
Potentialbarriären_inl
mest utförligt
Potentialbarriären mellan Atomkärnorna
potentialimpulsen
grundläggande beskrivning
PraktiskaObservationer_ref
förteckning till Experimentella bekräftelser
PREFIX förenklad notation för
tiopotenser
PREFIXxSIN utförligt
i Matematiken
PREFIXxSIN allmän
kompletterande referens i detta dokument
PRIMARY
INDUCTION Primära induktionen
Primära Genomgången Universums
Historia, inledande generalgenomgång
PRIMÄRINDUKTANSEN I SAMMANFATTNING
PRIMÄRMASSORNA
Jordens femte ekvation
Primärstjärna
nuklidbildningarna
Protonradien HOP-källan
Protonradien
Neutronkvadratens mönsterkoppling
prövningsmodellen
Solfysiken, magnetismen
pτ-svepet (pTau-svepet, proton-Tau-ring-svepet, elektronmassans komponeneter)
PULSARERNA kompaktstjärnornas
pulsfysik enligt TNED
Punktens
nollform punktbegreppet
PYTHAGORAS SATS
formella delen
Pythagoras
sats fullständiga illustrationen
Q ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
Q_ref huvudrubriker som kopplar
till elektriska laddningen
Q_ref allmänna
egenskaper, elektriska laddningen
R ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
r0c DGD1_dens
nolldivergenszonens radie ur täthete, K-cellens expansion
reduktion kausalsambandet
reduktion ordreferens
sammanställd med g-divergens
referens
allmän policy, högskolematematiken
Reflektorer
materialfysiken
Reflexion Reflektion, ljusets optiska fysik
Reflexionsgränsen
Solfysiken
Reflexionslagen Mekaniken
Refraktion Ljusbrytning
rekylvågen
Solfysiken
Relativitetsteorins grundmatematik r-teorins grunder
Resonanserna
Periodiska systemet, även generellt illustrerande exempel på naturlig
resonansverkan
Resultatredovisning för vinkelsummateoremet
resultatredovisningKcellen
K-cellens värmefysik
Riktkuben linjära
perspektivgeometrins grunder
Riktningarna
i magnetismen riktningsgrunderna
Riktningsbegreppens
upphov för magnetismen — magnetismens detaljer i relaterad fysik MED
Maxwells Analogier
Riktningsprincipernas
förklaring magnetismen
ringfältstyrkan
Solfysiken
Rotationens inverkan_stjärnfys
Rotationskomplex
I 3D-geometrin
Rotationskomplex II 3D-geometrin
ROTATIONSSATSEN
3D-geometrin
Rotationstransformationen_samb
Solfysiken, stjärnradierna
Rotcykloiden
pulsarerna enligt TNED
ROTEXEMPLET
numerisk rotudragning med negativa värden
Röntgenstrålning från blixturladdning
S ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
Sakfel grundläggande
policy
sambandet
Plancks strålningslag
Samband i sammandrag K-cellen,
ekvivalenta stålytan
SAMBANDET FÖR LADDNINGSHASTIGHETEN u GENOM ACCELERATIONSSPÄNNINGEN U
sammandrag
Solens centrala energifysik
Sammanställning Källdata Solytan
Sanningen sanningsbegreppet
Sanningen
ex tillämpningsexempel
scolium
Solens fyra värmegrader
Sformen_ref
kärnmagnetismen
Sfärvolymen Atomtriangeln,
sfärens volym
SFÄRVOLYMEN
Elementarytorna
SFÄRYTAN Elementarytorna
Sinus och Cosinus Serier_UTANi
Skalär generellt
negationen till begreppet vektor; en skalär är varje storhet som inte kan
associeras med någon bestämbar riktning
Skapelse
eller Delning Neutronfragmenten
Skrivätten för addition och subtraktion
snabbgenomgång INDUKTIONEN och MAGNETISMEN
Solens
allmänna magnetfält Solmagnetismen
Solens effekt konventionellt från spektroskopiska mätningar, fotometriska effekten, mätvärdet
SOLENS EFFEKT råeffekten
enligt TNED
SOLENS
EFFEKT fotometriska effekten enligt TNED
Solens energiproduktion Innehåll i sammanfattning
Solens
energiproduktion HUVUDILLUSTRATIONEN allmänna fördelningen
Solens
energiproduktion inre fusionsmanteln
Solens
Fotometriska Effekt härledningen
Solens
fusionsperiod Solcykeln
Solens gravitella radie Solens
g-radie
Solens Helioseismologiska grunder enligt TNED
Solens kapacitans
Konstantströmmen och Solens Kapacitans
SOLENS TRE
EKVATIONER Solens 3 ekvationer
Solens vågmekaniska reflexionsrand
SOLENS VÄRMEGRADER ENLIGT TNED
Solfysiken grunddata,
täthet-temperatur i jämförelse med MAC
SOLFYSIKEN_SolfläckarnasUppkomst
SOLFYSIKEN
II stjärnornas allmänna spridning, utveckling och förekomst
Solmassan
från Keplers tredje lag
Solperioden
fusionsperioden, Solcykeln
Solradien_härl beskrivning
från början, Solens radie
Solradien_härlEkv
allmän förklaring, Solens gravitella radie, Solens g-radie
specific
Ð equations induktionen
SPEKTRALA JONVÄRMEGRADENS FUNKTION
Spektroskopiska
värmegraden Spektroskopiska Jonvärmegraden
Spektrum
härledningen till Väteatomens spektrum
Spinn-Massa-Kompensationen
kärnradierna, atomfysiken, kärnfysiken
Spinnriktade
Kolliderande Atomkärnor experimentella bekräftelser
SPINNSYNKRONISERING
atomkärnan
Spiralformens
kosmiska ursprung
Stefan-Boltzmann-Approximationen, AGW-effektens linjära approximation
STEFAN-BOLTZMANNS
STRÅLNINGSLAG härledningen
Stefan-Boltzmanns strålningslag ekvationen
Stegad ledare Stegcellens bildning
Stjärnans
egenproducerade rotation illustrerad beskrivning
Stjärnans
egenproducerade rotation matematiska samband
STJÄRNFYSIKEN I Solfysiken,
stjärnfysikens absoluta grunder enligt TNED
STJÄRNFYSIKEN II stjärnornas allmänna spridning, utveckling och förekomst
Stjärnfysikens Fundamentalteorem_ekv
STJÄRNFYSIKENS FUNDAMENTALTEOREM_inl
Stjärnhopar och Galaxbildningar
Stjärnmassans radiella variation
Stjärnmassans radiella variation_ekv
STJÄRNORNAS ALLMÄNNA TRYCKEKVATION
Stjärnornas
egenproducerade rotation
Stjärnornas gränsmassor
allmänna samband, J-80-massan
Stjärnornas omfång stjärnradierna,
primärrotationens inverkan
Stjärnornas omfång_räkneexempel
STJÄRNORNAS
PRAKTISKA GRÄNSMASSA 15 Solmassor enligt TNED
Stjärnstädet_beskr
jämförelse med de skilda modellerna TNED/MAC
STP Standard
Pressure and Temperature, sv. normaltryck- och temperatur
Strålningstrycket
i modern akademi elektrokinetiska strålningstrycket, vad betyder det?
Strålningstrycket Värmegrad_härl
Strålningstryckets kraftekvivalent
Strålningstryckets radiella variation
Stråltryckstemperaturens
radiella variation sambandet
Stråltryckstemperaturens
radiella variation rubr
Städet Solfysiken
SVARTA HÅL
den moderna akademins svarta hål och Schwarzschildradiens upphov
Symboliska
Algebran matematikens fem operatorer, matematikens 5 operatorer
SYNTES av induktionen och magnetismen
System 32Bit
periodiska systemet
SYSTEMROTATION
3D-geometrin, samma som kroppsrotation till skillnad från bildrotation
SÄMSTA
FALLETS KRAFTPOTENTIAL Koronafysiken
T ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
T_beskr
Solytans skalvärmegrad
Tabell 1
magnetiska fältstyrkans begrepp
Tabell 2 magnetiska fältstyrkans begrepp
Tau-ringen — elektronmassans komponent
i TNED
Tau-ringen
— antal Grundräkningen i Elektronmassans Komponenter (2007), 177062
Tau-ringen — antal Resultatet från Casimir-Lamb-effekterna (2010), 673026, beräknad diameter r0/190
Tau-ringen — dimensioner Jämförande sammanställning (2010)
Tau-ringen — storlek Grundräkningen i Elektronmassans Komponenter (2007), sämsta fallets maxdiameter via N3m20, r0/50
Tau-ringen — tjocklek Grundräkningen i Elektronmassans Komponenter (2007), sämsta fallets maxdiameter via N3m20, r0/50
TemperaturEnergiEkvivalenten
Solfysiken
TEMPERATURFYSIKEN
Solfysiken
Teoretiska
strömvärdet energiproduktionen Solen
Teoretisk
Grund 1818-massivet
Teoretiskt-Praktiskt_tPvärde
Solfysiken
Teorin
i TNED Koronafysiken
TERMISKA
EKVIVALENTER allmän form i TNED
Termiska
EnergiEkvivalenter från Wiens förskjutningslag
Termisk resistans
Globala uppvärmningen
Termogravitella jämviktstrycket allmän beskrivning
TERMOGRAVITELLA
JÄMVIKTSTRYCKET utförlig härledning
TERSAFE
Solfysiken
T-gamma_beskr
Solfysiken, värmegraderna
T-gamma_härl Solfysiken, värmegraderna
TGF (eng. Terrestrial Gammaray Flashes)
The B Vector
B-vektorn, magnetismen
THE ELECTRIC
FIELD Elektriska fältet
The generalized
ring integral den generaliserade ringintegralen, induktionen
The
Magnetic Window Magnetiska fönstret, magnetismen
THE
MAGNETIZING FORCE Magnetiserande kraften
The
Primary Inductance Primära induktansen
THE
RING AND CIRCULAR COIL Ringen och den cirkulära spolen
The
transformer law Transformatirlagen
The First Way
Första sättet, magnetismen
The Right
Hand Rule Högerhandsregeln, induktionen och magnetismen
Tidsdilationen äv.
tidsdilatationen
Tidsdilationen_ex
relativitetsteorin
Tidsekvationen_ekv stjärnfysiken,
ekvationens form
Tidsekvationen stjärnfysiken,
ekvationens härledning
Tidsfären K-cellens
expansion, äv. tidssfären
Tillämpning_Q Atomtriangeln
Tillämpningar
Periodiska Systemet
Tjockleken
på fusionsskalet Fusionsskalets tjocklek, Solfysiken
TNED/MAC
illustrativ allmän jämförelse — stjärnfysiken,
himlakroppsbildningen
Toppdivergensen
ljushastighetens gravitellt lokalt högsta möjliga värde
Toroidradierna_råform Kärnradierna Del I
Toroidytan_ref
beräkningsgrunder i Solfysiken
Toroidytan —
utförligt Kärnradierna Del II
TP_beskr
temperaturfysiken Solen
Traditionella
Systemet traditionella periodiska systemet
TRANSFORM
Matematiken, den högre analysen
Treatise exempel
i induktionen och magnetismen
Treatise_ex1 Induktionen
och magnetismen
Tredimensionella geometrins absolut mest elementära grundbegrepp
Tre Jämförande Exempel — EXEMPLIFIERING AV DEN MODERNA AKADEMINS FATALITETER INOM INDUKTION OCH MAGNETISM
Triangelytan Atomtriangeln
t-Ringen
Elektronmassans komponenter
t-Ringens
egenskaper Ljusfysiken
Tunga
nuklidgruppens certifiering Nuklidbildningarna
TW_härl Solfysiken
Tvillingarna
Uranus-Neptunus
Tyngdpunkten_ill
Mekaniken, allmänt
Täthetens
Radiella Variation Solfysiken
U ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
Universal Matematiken
universella
dagkonstanten 23 tim 30 min
7,288 sek = Ö 3/2pG, K-cellens expansion
Universums_expansion
dopplereffektens samband, utförligt i korsreferens
Uppdagandet The
Revelation vektorkalkylens grunder i modern akademi
Uppkomsten
Av T Allmänna gaslagen
uppströmningen
e+ Solfysiken, solfläckarna
Utanförnuklidprincipen
Om beräkning av speciella fusioner via exotermiska kärnreaktionslagen
Utvecklingsexempel
Formlagarna, matematiken
V ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
Vakuumets polarisation, grundbegrepp i modern akademi
van der Waals krafter inom kemin
Variant nollformsalgebran,
matematiken
Varianternas allmänna klassifikation
Vattenrekylens
spinn Galaxbildningarna, primära rotationernas upphov
Vattenvågornas interferensmönster
Vektor generellt
varje storhet som kan uppvisa någon bestämbar riktning (ds)
Vektorkalkylens
regelbrott vektorfelet i modern akademi, varför expansionsintegralens
differentialekvation och kausalsambandet inte kan härledas av modern akademi
Vektorkalkylens
sammanbrott i MAC magnetismen
Vektorprodukt
den moderna akademins begrepp, utförlig beskrivning
v-Funktionen Ljusfältets
gravitella v-funktion, aberrationen
vG-parabeln gravitationsparabeln
för Ljusfältets gravitella v-funktion, aberrationen
VIBRATORERNA den
moderna akademins förkastande av elektronmassans komponenter från år 1927
vic skrivsätt v+ic,
allmänt för den komplexa algebrans skrivsätt
Vinkelfrekvens — w = 2pf från v=d/t = 2pr/t ; v/r = 2p/t =2pf = w; f anger frekvensn i Hz medan w anger vinkelfrekvensen i 2p Hz
Vintergatan
stjärnfysiken del II, visuell översikt
Virvelbildningens elementära
fysik
Vågenergin
Solfysiken
vågenergin =
strålenergin Solfysiken
Vågfunktionen
neutronkvadraten
Vågfunktionen
illustrerat, medelellipsvägarna med vågfunktionen integrerad
Värmegrunderna mest utförligt
illustrerade med länkar från grunden, Planckstrålningens uppbyggnad
Värmeteorin i det allmänna lärosystemet
Väteatomens
spektrum Sambandsformen i Spektrum
Väteatomens spektrum — energiformen Sambandsformen i Spektrum
W ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
WebbTestRapport Olika
enklare tester med Bild&Text i olika webbläsare
Weierstrass kontinuerligt fragmenterade funktion
WIKIPEDIA Wikipedias allmänna policy, referensexempel
XsXr_ref, Xs/Xr syntes
av induktionen och magnetismen
Y ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
YTMOMENTET
Keplers ytmoment
yttätheten_def stjärnfysiken
Yttäthetskonstanten
i samband med beräkningen av Solens g-radie
Yttäthetskonstanten och Solradien_ref
Z ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
Zenons Teorem kontinuitetesbegreppet,
kontinuitetens natur
Zonbarriären
K-cellens expansion
Zonbarriärens radie K-cellens expansion
ZONBARRIÄRERNAS HASTIGHET K-cellens expansion
Ändringslagarna
kortare intro
Ändringslagarna_ref
mesta översikten
Ö ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
överflyttningslagen för addition
överflyttningslagen för division
översikt
induktionens och magnetismens matematik
*sakregisterEnd. 2008VI2 | 2010IV8
UNIVERSUMS HISTORIA [utom kalkylkorten] ....................................... 2008-07-09 avrundat 30 MB ...... i 30 *.htm-dokument
2008-07-19
avrundat 32 MB ...... i
31 *.htm-dokument
2008-10-25
avrundat 40 MB ...... i
34 *.htm-dokument
2008-11-21
avrundat 44 MB ...... i
39 *.htm-dokument
2009-01-10
avrundat 50 MB ...... i
48 *.htm-dokument
2009-02-20
avrundat 60 MB ...... i
51 *.htm-dokument
2009-04-30
avrundat 63 MB ...... i
53 *.htm-dokument
2009-10-25
avrundat 63 MB ...... i
54 *.htm-dokument
2010-04-05
avrundat 75 MB ...... i
59 *.htm-dokument
2010-07-15
avrundat 80 MB ...... i
62 *.htm-dokument
2010-08-26
avrundat 90 MB ...... i
63 *.htm-dokument
2010-11-14
avrundat 95 MB ...... i
65 *.htm-dokument
2011-08-21
avrundat 100 MB .... i
66 *.htm-dokument
2011-10-10
avrundat 105 MB .... i
68 *.htm-dokument
DISPOSITION — sakregistrets organisation
·
Centrala rubriker
— ordnade efter
ämnesområdena matematik och fysik
·
Sakregister
— här ges fullständiga sakord
och nyckelord med länkar till samtliga bokmärken i hela htm-komplexet:
hittas inte sökordet här, finns det (förmodligen) inte alls (tillsammans med
någon egentlig upplysande beskrivning);
·
sök direkt på enstaka ord i registret
— använd den vanliga enkla
sökrutan
— ta fram den med Ctrl+F
— för att söka på enstaka sakord i sakregistret
typ ”solfysik”, ”solfläck”, ”atomkärna”, ”galax”, ”integral”, ”derivata”, etc.
— precis som i ett ordinärt sakregister i en ordinär fackbok
— alla ord i registret länkar till särskilda artiklar, avsnitt och ställen;
Sakregistret A-Ö
innehåller
2008VI2 ca 1100 länkade radord
2008X25 1180 länkade radord
2009I10 3670 ord i 1324
rader
2010IV8 4864 ord i 1433
rader
2011VIII21 5925 ord i 1747 rader
Varje sakord har en egen rad (med ev. kort beskrivning)
Jämför FOCUS MATERIEN 1975 som känt exempel (finns på alla
stadsbibliotek); sakregister ca 65 uppslagsord per spalt; 4sp per sida; 15
sidor; totalt ca 3900 uppslagsord att jämföra med radantalet ovan; UNIVERSUMS
HISTORIA är i den jämförelsen ett LITET verk.
OMRÅDEN
SOM BERÖRS AV UNIVERSUMS HISTORIA allmän klassifikation
ALLT
— naturligtvis;
matematiken · fysiken · mänskligheten (främst den överhängande energifrågan)
…
Jag
kollade nyss (2008-07-09) på Webben på svenska med sökfrasen »elementär
vågmekanik». Noll.
Det
svenska kunskapsutbudet är ERBARMLIGT dåligt. Det måste vi fixa. Vidare följer.
OK 2008-12-16.
— Det finns redan (många) fina presentationer på webben i många av »centralämnena» — men de (flesta) är på engelska, eller andra språk.
— Det
finns naturligtvis också en del fina exempel från den svenska webbdelen (och
flera kommer). Men det är fortfarande (Apr2010) tunnsått med BESKRIVNINGAR SOM
BERÖR BASKUNSKAPERNA [Vilket är en av anledningarna till att Universum Historia
tillkommit]; elementarytorna,
elementära
vågmekaniken, ett
enkelt spektroskop [äv. spektrometer] med två grässtrån … potensderivatan … Globala vattenflödets allmänna ekvation
… . I de allra flesta fall, om alls, får man vända sig till den engelska delen
för att få i varje fall en översiktlig (elementär) vy. Förhoppningen är
(fortfarande för min del) att den svenska delen ska bli »självförsörjande» på
samma sätt som den engelska är det för sin del.
CENTRALA
RUBRIKER (befinner sig ännu under utformning …)
grunderna i matematiken
· komplexa
algebran · formlagarna
· analysen
· ekvationsläran
· funktionsklasserna
· alla tal · elementarytorna ·
differens (Dx) · differential (dx) · DERIVATA och INTEGRAL
PREFIXxSIN · PREFIXxCOS ·
Solmassan FRÅN Keplers tredje lag ·
Fysikaliska grundbegrepp fysikens grundbegrepp
ELEMENTÄR
VÅGMEKANIK fysikens grundbegrepp
ELEKTRISKA LADDNINGEN kan inte härledas av modern akademi
PLANCKEKVIVALENTERNA Fysikens genom Planckekvivalenterna, inte genom relativitetsteorin
GPS-exemplet Frekvensfunktionen
i det globala positionssystemet (GPS) gäller lika för ljud och ljus — relativitetsteorin utklassas
helt av Planckekvivalenterna
BEVISET
FÖR MULTIPLA c Samma
experiment med exakt samma matematiska samband, men genom helt skilda teorier
v+ic-felet relativitetsteorin
· jämförande korsreferens · v+ic-felet · Relativitetsteorins grundläggande matematik · RELATIVITETSTEORIN ·
Elektrisk strömstyrka · Kapacitans · Kondensatorlagen
Ljusfrihetssatsen · c och v kopplar
inte i fysiken · Absoluta
Metriken
ALLMÄNNA GASLAGEN · Boltzmanns konstant · PEFECT — FOTOELEKTRISKA EFFEKTEN · GcQ-teoremet
· Potentialbarriären
K-cellens massa, universums massa · G-skuggning (grundämnesbildningen · varför Merkius fick
en osedvanligt stor Järnkärna) · FLYKTHASTIGHETEN
ATOMKÄRNANS HÄRLEDNING ENLIGT TNED
PLANCKRINGEN · Atomkärnans Härledning Formella delen · Atomkärnans härledning Gravitella delen · ATOMKÄRNANS GEOMETRI · Atomkärnans dimensioner
NEUTRONENS FRAGMENT · Neutronens sönderfall · ATOMKÄRNANS np-STRUKTUR · laddningsdeplacementet · Centralkontakterna · ATOMENS CENTRALREGLERANDE DYNAMIK · kubgrafens kärnradier r=r0A1/3
Plancks konstant · Planckenergin
· PLANCKEKVIVALENTERNA · ATOMKÄRNANS FORMBEVARANDRE KRAFT · atomkärnans elektrogravitation · BT-fältet
allmänt — atomkärnans toppmagentiska fält · BT-fältet utförligt · Centralkontakterna — atomkärnans fysik
J0K+3J1K = 0 impulsekvationen · FBT + FeZ = 0 kraftekvationen även Kemiekvationen · elektriska kraftkomponenten FeZ kopplar till
Spektrum och Kvanttalen
Kärnmagnetiska momentet — kärnmagnetiskt moment · kärnmagnetism · Spektrum · Kvanttalen · Diamagnetism · Paramagnetism · Ferromagnetism
Elektronens bubbelkammarspår · Ljusets reflexion, brytning och polarisation
· Grundämnenas
periodiska system genom Keplerresonanserna