Öppningsmanual för Kalkylkort — Universums Historia

Dokumentreferenser till Universums Historia 2008X27 | Redigering och sammanställning1984-2008 | Senast uppdaterade version: 2011-10-10 · Universums Historia

innehåll denna sida · webbSÖK äMNESORD på denna sida Ctrl+F · sök ämnesord överallt i SAKREGISTER · förteckning över alla webbsidor

dokumentreferenser

Man undrar (2008) varifrån programutvecklarna får alla sin ljusa idéer — en ny webbläsare har kommit till: Google Chrome — med delvis egenartat beteende

MANUAL FÖR AKTIVERING AV KALKYLKORT

Gäller även i förekommande fall aktivering av ordbehandlingsdokument med inbäddade kalkylkort

Tillägg 30Apr2010:

Internet Explorer 7 har slutat att fungera

— läser inte in KALKYLKODEN för svenska versionen i öppningen av *.ods.dokument utan den engelska VILKET BETYDER KRASCH — felkod. OpenOfficeKALKYL SVENSKA VERSIONEN kan inte användas tillsammans med Internet Explorer

— Inte Internet Explorer 7 och inte Internet Explorer 8 heller SOM VISSERLIGER ÖPPNAR I SVENSK VERSION OM DEN FINNS INSTALLERAD MEN SOM OCKSÅ VANDALISERAR HELA DOKUMENTYTAN SÅ ATT DEN INTE KAN ANVÄNDAS — Se IE8 vandaliserar.

Nedanstående manual utformades från början (Oktober 2008) med ett väl fungerande IE7 tillsammans med övriga här upptagna och redovisade webbläsare. Utom Internet Explorer fungerar de övriga webbläsarna fortfarande.

manualhuvud

aktivera dokument i skrivläge — för granskning, analys, kontroll och utveckling —

— TILLFÖRSÄKRA DIG införståddhet med följande förutsättningar : 1 2 3 4

— kalkylcellerna är kodade med svenska motsvarigheter och vi missar beskrivningens språkliga enhetlighet med andra versioner

— meningen är att förenkla för dig som läsare, inte att försvåra: ta därför inte helt lätt på den här uppställningen

— väl en gång förtrogen är det bara i princip två klick som gäller: ytterst enkelt — och lika enkelt att helt misslyckas

— kalkylkorten är suveräna verktyg för att förstå den matematiska fysiken i Universums Historia: här får du full inblick

Kalkylkort för webbpresentation är nu (Oktober 2008) under utarbetande för samtliga ursprungliga kalkyloriginal i Universums Historia

— läsaren kommer själv att kunna producera och studera resultat snabbt med ytterst enkla inmatningar på originalkortet.

Originalkortet (om det är aktiverat) kan öppnas i ett separat fönster av samtliga webbläsare

— Explorer, Netscape, Mozilla, Opera, Safari … .

— Men det förutsätter att läsaren

— har installerat en fullständig Svensk version av OpenOffice (3.0.0) — den är helt gratis — samt att läsaren

— känner till en del trixigheter, dels med de olika webbläsarna som (eventuellt) kan förorsaka bryderi och onödigt besvär, och dels med OpenOffice som sådant.

Klicka på 1234-länkarna ovan för att bli förtrogen med detaljerna, om ej redan bekant.

Förutsättning 1 i nedanstående:

Du kommer alltid hit till den här allmänna beskrivningen med klick på länkarna 1-4 i manualhuvudet

aktivera dokument i skrivläge — för granskning, analys, kontroll och utveckling —

— TILLFÖRSÄKRA DIG införståddhet med följande förutsättningar : 1 2 3 4

— kalkylcellerna är kodade med svenska motsvarigheter och vi missar beskrivningens språkliga enhetlighet med andra versioner

— meningen är att förenkla för dig som läsare, inte att försvåra: ta därför inte helt lätt på den här uppställningen

— väl en gång förtrogen är det bara i princip två klick som gäller: ytterst enkelt — och lika enkelt att helt misslyckas

— kalkylkorten är suveräna verktyg för att förstå den matematiska fysiken i Universums Historia: här får du full inblick

Förutsättningen för att aktivering av kalkylkort och dokument i skrivläge

— från Universums Historia

— ska fungera är att läsdatorn (din dator) har installerat obs SVENSKA FULLSTÄNDIGA VERSIONEN av OpenOffice (vers. 3.0.0, från Oktober 2008).

OpenOffice (som du väl redan vet) är helt gratis, det är »bara att ladda ner och köra».

— Skriv in OpenOffice i GoogleSökrutan, tryck Enter och längst upp kommer svenska OpenOffice-sidan fram; välj ”Ladda ner”.

Den främsta anledningen till det är att OpenOfficeKalkyl har specifika landsAlfabetiska kommandonycklar kopplade till listan av cellkommandon; försöker man t.ex. köra svenska versionens kommandon på engelska standardkommandon, uppstår fel och kalkylkortet blir i princip oläsligt = värdelöst.

Men samtidigt med den omständigheten följer också andra »förbindelser»

— specifikt för SvenskaOpenOffice enligt följande

— speciellt viktigt för nybörjaren EFTERSOM OPENOFFICE HAR VISAT SIG VARA »RENA DJUNGELBOKEN»

— mer av regel än undantag KAN man sarga sig illa innan man lärt sig undvika de värsta fällorna:

Att rekommendera installation och uppmana till användning av Svenska versionen av OpenOffice (Oktober 2008 ver.3.0.0) är förknippat med ett visst ansvar:

Jag tänker för min del inte dra mig undan:

Läsaren/användaren måste göras uppmärksam på att

· OpenOffice är INTE en bra arbetsmiljö, långt ifrån

· vad man närmast själv kan göra för att förbättra den situationen, även om slutresultatet fortfarande hamnar långt ifrån tillfredsställande:

Vi använder OpenOffice bara för att det är det enda WebbInteraktiva kollektiva alternativ som finns.

Det finns ingenting annat att välja på.

Förutsättning 2 i nedanstående:

Du kommer alltid hit till den här allmänna beskrivningen med klick på länkarna 1-4 i manualhuvudet

aktivera dokument i skrivläge — för granskning, analys, kontroll och utveckling —

— TILLFÖRSÄKRA DIG införståddhet med följande förutsättningar : 1 2 3 4

— kalkylcellerna är kodade med svenska motsvarigheter och vi missar beskrivningens språkliga enhetlighet med andra versioner

— meningen är att förenkla för dig som läsare, inte att försvåra: ta därför inte helt lätt på den här uppställningen

— väl en gång förtrogen är det bara i princip två klick som gäller: ytterst enkelt — och lika enkelt att helt misslyckas

— kalkylkorten är suveräna verktyg för att förstå den matematiska fysiken i Universums Historia: här får du full inblick

OpenOffice saknar länkminne

— kan hoppa ut, men inte tillbaka;

— Alt+Vänsterpil finns inte i OpenOffice

— vilket gör att OpenOffice är uteslutet som organiserande ordbehandlande bas i länkpresentationer.

Länkkonceptet generellt — utom OpenOffice tydligen — bygger på en funktion TILL och TILLBAKA. Enbart ”till” har ingen annan innebörd än ”gå till bokmärket”. En LÄNK däremot betyder trafik i bägge riktningar. TillOCHfrån.

Men OpenOffice kan inte det. Bara enkelriktade presentationer kan ges, och även då med (synnerligen) omständliga procedurer:

— »länkningen» är onödigt omständlig och arbetsam, dialogerna är rent ut sagt så klumpiga att man börjar undra … ;

— länken syns inte under muspekaren om man inte håller ned Ctrl-tangenten samtidigt;

— länkformatering UTOM UNDERSTRUKET BLÅTT OCH ANVÄNT MÖRKRÖTT kan inte ges för alla länkar, bara en åt gången;

— ibland tappas viss enklare textformatering bort (textstorlek ändras, textfärg ändras), vilket man brukar upptäcka i efterhand när dokumentet startas upp efter ett föregående avslut och stängning; det är inte heller känt hur det felet kopplar till länkproceduren;

— och så vidare. Exemplen kan fylla ett helt dokument;

OpenOffice är snyggt på ytan, men en (stor) bedrövelse att använda inuti.

Fördelen med OpenOffice är (emellertid) att det GÅR att få fram ett fungerande kalkylkort från webbfönstret — det finns (ännu) inget annat paket att välja på med liknande funktion som alla kan använda kostnadsfritt.

— Men är det samma, då också, i kalkylkorten?

— I princip JA. Även där finns så pass grava klumpigheter att i varje fall jag har börjat fundera … (vad programfolket bakom OpenOffice egentligen sysslar med …)

— Men det gäller (mig veterligt, än så länge …) bara om du ska börja producera egen cellkod:

Ta det här som du vill (det är något provokativt), men det är mina egna spontana reaktioner på arbetsområdet i OpenOfficeKalkyl:

Observerat i samband med NAMNGIVNING PÅ CELLER

i OpenOfficeKalkyl Oktober 2008:

PRIVATA NOTERINGAR — därför är OpenOffice-StarOffice-paketet INTE en programmiljö man tycker om

— »it's a pain in the ass», enda gratisfunken på webben dock

1. decimalSelector? Tydligen automatiskt för svenska användare …

2. EX: B28; gal282DEG; B28 ändras inte automatiskt då (Barnprogrammerare — förstår inte kalkylbladets funktion …).

3. Tas ett cellinnehåll bort, tas fontTypformateringen också bort: det finns inget verktyg som tillåter egen sättning av default — programmakarna förstår inte arbetssättet:

Betyder: man måste kopiera hela formatet (STÄDA UPP) från någon annan cell för varje gång en cell tas bort, eller flyttas

4. TEXTMARKÖREN ÄR INTE SYSTEMBASERAD — programmakarna har någon typ SPELAPPLIKATION som bara försvårar läsbarheten: textmarkören flimrar märkbart och hänger inte med i texten

5. Länkar kan skapas via CELLNAMN — Men det finns inget sätt att komma tillbaka till uthoppet — starOffice och OpenOffice ständiga huvudfel som aldrig verkar åtgärdas

6. Efter ENTER hoppar cellmarkören ur den cellen – programmakarna förstår inte att det betyder EXTRA ARBETE i kalkylhanteringen GENERELLT SETT;

7. All AVANCERAD cellhantering bygger på att navigera mellan cellerna ENBART MED POSITIONSTANGENTERNA: pilar, PageUp-Down-Home-End. Allt annat är uteslutet.

Lösning: Tools/Options/OpenOffice.org Calc/General, bocka av "Press Enter to move selection"

8. Dialogerna innebär i allmänhet att man MÅSTE ACCEPTERA TVÅ GÅNGER för att verkställa något, inte direkt med en gång: Jämför DELETE. Barnprogrammerare;

Lösning: Backspace tar bort cellinnehållet direkt.

9. Programmakarna är jätteduktiga att hitta på olika funktioner — men de UTFÖR ALDRIG SJÄLVA FUNKTIONERNA: arbetserfarenhet saknas. Barnprogrammerare.

10. StarOffice-OpenOffice är skrivet i C(++): ett garanterat komplicerat programspråk som garanterat få förstår — och som garanterat missar poängen: assembler.

11. SVÅRLÄSTA PROGRAMIKONER: intrycket är olika typer av urvattnade bortblåsta lakan som seglar iväg för vinden på olika sätt. Funktionsassociation=0.

12. Fönsterdelning är rena snurren: måste använda MUS för att navigera mellan; dubbel markör; bägge syns; programmakarna är SPELFREAKS. Helt klart. Barnprogrammerare.

13. PÅ DETTA SÄTT FÖRSVÅRAS ARBETET; Vem tycker det är ROLIGT att använda OpenOfficeCALC? Ge exempel. Här finns inga.

14. Normaltangentfunktionen med F6 för att växla fönster finns inte i Open-Star-Office — dessutom öppnar programmen inteALLTIDmenOftast i bakgrunden.

15. Det går inte att kopiera typ TEXT från en cell och sedan bara ta in själva värdet (inte formeln) — utan att gå igenom en hel karta med typsättningar för varje gång:

Det är vid dessa typtillfällen man undrar VAD exakt programmakarna har begrepp om? Jämför MsWORKS 4.0: galanta lösningar genomgående.

16. Programmakarna PROMPTAR FÖRDEFINIERADE TEXTER så att man HINDRAS SKRIVA IN VALFRI TEXT; om galDEC redan finns, är det omöjligt att få in G…; promptar g…

— Till exempel avkänner inte OpenOfficeKalkyl flyttalsformat automatiskt: man måste själv i vart särskilt fall »programmera» just den cellen (Ctrl+1, Tal), om den ska vara typ »nummervärde» eller »exponentvärde» — och vilket naturligtvis leder till konflikter förr eller senare om man söker en ALLMÄN applikation: värdet ”0” i en cell kan t.ex. dölja 0,0053.

— OpenOfficeKalkyl verkar (emellertid, ännu) vara den del i programsviten som jävlas MINST.

— Så: Du kan nog tryggt experimentera som du vill och försöka knirka dig igenom OpenOffice:s rike av fruktansvärda bestar med grova huggtänder som ständigt är ute på jakt efter friskt byte. Blir det fel händer inget allvarligt (vad jag vet).

Som enskild användare kan man (alltså) inte göra SÅ mycket för att ändra ordningen i OpenOffice.

Det här är EMELLERTID vad jag vet KAN göras för att förbättra och förenkla arbetsmiljön högst väsentligt

— med enkla medel:

Förutsättning 3 i nedanstående:

Du kommer alltid hit till den här allmänna beskrivningen med klick på länkarna 1-4 i manualhuvudet

aktivera dokument i skrivläge — för granskning, analys, kontroll och utveckling —

— TILLFÖRSÄKRA DIG införståddhet med följande förutsättningar : 1 2 3 4

— kalkylcellerna är kodade med svenska motsvarigheter och vi missar beskrivningens språkliga enhetlighet med andra versioner

— meningen är att förenkla för dig som läsare, inte att försvåra: ta därför inte helt lätt på den här uppställningen

— väl en gång förtrogen är det bara i princip två klick som gäller: ytterst enkelt — och lika enkelt att helt misslyckas

— kalkylkorten är suveräna verktyg för att förstå den matematiska fysiken i Universums Historia: här får du full inblick

GÖR OPEN OFFICE KRAFTFULLT ATT ARBETA MED

Normalt sett BORDE »svenska grundkommandon» finnas i Svenska OpenOffice från start.

Nu finns inte det

— men OpenOffice innehåller en formateringsMOTOR som tillåter inställning av personliga tangentkommandon

— MEN som kan verka (mycket) krångligt, eller rent av avskräckande för nybörjaren. Det ska NATURLIGTVIS inte vara så.

Så här gör man för att få fram följande konventionella tangentkommandon

— följande SVENSKA ordningar är (i stort) från eran runt Windows 3.1 och Windows 95 och senare, alltså grovt sett från mitten av 1990-talet och framåt sett till det allmänna kommersiella utbudet:

Ctrl+F ................... fetstil (vi använder Ctrl+B för »sökOchErsätt» motsvarande 'BelysOchByt', se nedan)

Ctrl+K .................. kursivstil

Ctrl+Shift+U ........ upphöjt till (eg. Ctrl+Shift++, men det kommandot fungerade inte alltid …)

Ctrl+Shift+N ........ nedsänkt till (eg. Ctrl+Shift+=, men det kommandot fungerade heller inte alltid …)

Ctrl+N .................. nytt dokument

Ctrl+B .................. sök och ersätt (»belys och byt»), en kompromiss med Ctrl+F, sök och ersätt i den engelska versionen men som vi använder för fetstil

Shift+F3|F3|F3...... omvandlar (första F3) små bokstäver (gemener) till (andra F3) VERSALER till (tredje F3) Första stor bokstav osv.

Ctrl+M ................. öka marginalens indrag

Ctrl+Shift+M ....... minska marginalens indrag

Ctrl+Blanksteg ..... standard teckensnitt ställs in på Verktyg/Alternativ/OpenOffice.org Writer (Standardteckensnitt) västliga; fyll i rutorna avsluta med OK.

Observera dock att OpenOffice också tar bort

marginalinställningen

färgen

samt all övrig speciell formatering på stället

(det är ett logiskt programfel från programutvecklarna, Standard ska bara påverka det man fyllt i på Verktygsinställningen, men så fungerar tyvärr ännu OpenOffice).

Ctrl+Shift+P ........... teckenstorlek, tecken, teckensnitt

I t.ex. WORD används Ctrl+D speciellt för att ta fram Teckensnittsdialogen

— men då har WORD särskilda snabbtangenter för teckenstorlek (Ctrl+Shift+P) och teckensnitt (Ctrl+Shift+B):

— I OpenOffice finns inget motsvarande;

Teckensnittsrutan i OpenOffice kan inte nås särskilt med något direkt enkelt tangentkommando

Teckenstorleksrutan i OpenOffice, samma

SPELA IN MAKRO — kunde man tänka sig — skulle (DÅ) kunna användas. Men, se: OpenOffice kan inte användas meningsfullt med SpelaInMakro heller: försöker man tilldela en makrohändelse ett tangentkommando, raderas makrot: Man kan (här veterligt) bara spela upp makrot genom att klicka sig fram genom en större mängd dialogrutor; det går snabbare på annat sätt

— men då har JU begreppet »makro» förlorat sin innebörd;

TeckenNamn Explicit: F10, Ctrl+TAB|TAB, HögerPil | HögerPil, första bokstaven i namnet (t.ex. V för Verdana), Enter.

Eller enklare (i början):

TeckenNamn Explicit: F6|F6|F6|, HögerPil | HögerPil, första bokstaven i namnet (t.ex. V för Verdana), Enter.

TeckenStorlek Explicit: F10, Ctrl+TAB|TAB, HögerPil | HögerPil | HögerPil, textstorleken (t.ex. »25»), Enter.

Eller enklare (i början):

Det finns också en enklare snabbmeny via

Shift+F10

Men programmakarna har missat "bokstavstrixet" (i normalt logiska program för t.ex. »T» skrollar programmet direkt till t.ex. Times New Roman);

— man få skrolla manuellt, vilket bara tar tid.

MAN KAN NATURLIGTVIS OCKSÅ ANVÄNDA MUSEN DIREKT FÖR ATT KLICKA PÅ den aktuella VERKTYGSKNAPPEN/FÄLTET

— men då måste man ta bort endera handen från tangentbordet;

— fokuseringen försvinner

— och det är det värsta avbrottet av alla I ORDBEHANDLANDE ARBETEN för den som har sitt ljusa huvud »inne i datorn» [Ctrl+F …].

Tangentkommandon, tack. Inget annat Bara rent FLYT. Musen (till vänster naturligtvis) tar vi sedan med 2D och 3D-applikationerna.

Snällt sagt:

OpenOffice 3.0.0 är som en häftig modell man nyss »hämtat hem» i en leksaksaffär — med en urusel manual.

För att få fram kraftfullheten måste man montera ihop delarna själv.

så här gör man

Så här gör man — peka med musen på färgmarkeringen nedan och tryck på Ctrl-tangenten för att få fram länkpekaren, OpenOffice kan inte annat

SÅ HÄR VERKSTÄLLER MAN SNABBTANGENTERNAS FUNKTIONER

Välj Verktyg/Anpassa: Anpassa-dialogen kommer fram:

Av okänd anledning kommer AnpassaDialogen ALLTID fram markerad »Writer» i den runda tillvalsboxen

— spelar ingen roll om man ändrar; nästa gång samma igen.

»Writer» anspelar naturligtvis på OpenOffice:s källkodsprogram

— OpenOffice:s källkodsprogram associeras med StarWriter, en Office-svit som funktionellt är helt identisk med OpenOffice;

Låt den vara som den är (tills vidare).

Eller försök själv att ändra läget och testa för att se ev. ändringar.

I Funktioner/Kategori;

— välj t.ex. Format för att initiera tillval för t.ex. Fetstil, Kursivt, osv.;

Markera det aktuella alternativet i tillvalsboxen markerad

Funktion;

Skrolla sedan fram lämplig tangentkombination i tillvalsrutan markerad

Tangentkombinationer;

Vi koncentrerar oss främst på alternativen Ändra och Radera som finns till höger i dialogrutan (här utanför bilden till höger);

— Är tangentkombinationen redan upptagen, välj »Radera» och sedan »Ändra»;

— Avsluta med OK. Färdigt.

Gör sedan på samma sätt med varje annat tangentkommando

— i den mån det finns representerat;

— Se även Kategorialternativen i OpenOffice.org makro,

Där finns bl.a. makrot för StorLitenALLAbokstavisering (standard Ctrl+F3) som inlagts förslagsvis enligt föregående uppställningar.

I user-katalogen finns f.ö. de makron som spelats in via OpenOffice (Verktyg/Makron …)

— men försöker man tilldela tangenter till ett sådant, försvinner (nollställs) makrot: ingenting händer, samt att makrot tas bort.

Om inget har missats här, är det förmodligen en programmiss av utvecklarna.

NOTERING — länkformat

LÄNKFORMATERINGEN I OPENOFFICE fungerar också dåligt:

Det GÅR att formatera VARJE ENSKILD länk — för att slippa fabrikantens standard med blått understruket och mörkrött använt

— men man kan inte bestämma den typen för alla (som man kan förnämligt i t.ex. Microsoft WORD [2000 och senare …])

— dessutom saknar OpenOffice LÄNKMINNE:

— kan hoppa Till, men har inget begrepp om Tillbaka (via Alt+Vänsterpil).

Funktionen saknas (ännu efter flera år av påtalanden från många personer).

Just den detaljen utklassar (ännu) GARANTERAT OpenOffice som föga mer än ett experimentblock: OpenOffice som organisatör är

dålig — har länkar men hittar inte tillbaka

arbetsam — har länkar men hittar inte tillbaka

ologisk — har länkar men hittar inte tillbaka

— men LOVANDE i tanken om att OM funktionerna fungerade VORE det enormt!

Så till slut poängen i hela saken med OpenOffice, men det är bara min mening:

OM programutvecklarna envisas med att INTE utforma en allmän standard för och som kopplar till TANGENTKOMMANDON

— utan att »var och en får själv definiera som han eller hon vill»

— vilket redan från början puttar ut nybörjaren, den som vi minst av allt vill stöta bort, framtiden, geniet

— då är och förbli OpenOffice ett kraftlöst urvattnat experimentprogram som FRÄMST och enbart (er)bjuder besvär:

— ingen FUNKTIONELL sakfråga kan diskuteras, ingen kritik kan framföras, ingen FÖRBÄTTRING realiseras, för »du kan ju ställa in själv» …

Nybörjaren ska mötas av en väl, stabil och genuint fungerande standard

— som han eller hon sedan själv kan gå in i och ändra. Inte tvärtom som i OpenOffice.

Det enda som krävs för att förverkliga den enorma maskinen är det som människor har allra svårast för:

— att komma överens.

Mera fadäser i OpenOffice:

Importerade bilder påtvingas linjeram om bilden anges som tecken i position:

vem förstår inte att det FÖRFULAR ORIGINALET? OpenOffice:s programmerande utvecklare.

ENDA SÄTTET SKULLE då VARA ATT göra bilden större — FÖR ATT MATCHA OpenOffice.

Och så vidare.

Det går inte att använda OpenOffice i någon större utsträckning — utan att uppröras.

Formatering likaså vid TEXT-flytt:

Antar typformatet vid importstället — går inte att kopiera in original.

initiellt

Har OpenOfficeprogramUtvecklarna KOMPLEX för att det en gång i datorerans barndom fanns en förhållandevis STOR skara assemblermänniskor som tog fram LOGISKA FUNKTIONER i till exempel ordbehandlingsrutinerna och som mestadels arbetade inom ett företag som kallade sig för MICROSOFT?

De funktionerna är fortfarande LOGISKA (låt vara att Microsoft inte lyckades få dem att fungera, alltid)

— och de kommer att fortsätta att vara logiska

— och alla som försöker ÄNDRA på den standarden gör bara datorarbetet svårare

— inte lättare.

Visa.

Allmänt om OpenOffice (SvenskaVersionen3.0 2008X22)

Designen i OpenOffice är TILL VISSA DELAR generellt tilltalande, det måste erkännas. Men sedan blir det värre …

Vad, exakt ska det här föreställa

— men det följande är bara mina synpunkter och eventuellt känsliga personer behöver inte ta åt sig

— ?

Vart tog JA (OK), NEJ och Ångra vägen?

Ignorera? Varför inte "Köp senaste Pocket i pressbyrån På Hyllan DärUppeTillVänster, där kan DU …"?

Spara? Det är lite VÄL SENT påkommet när man redan bestämt sig för att gå ur. Logiken finns inte längre. Enkelheten är borta. End. Slut.

ELLER KAN MAN STÄLLA IN ALTERNATIV FÖR DET OCKSÅ?

Jämför det suveräna — därför att det är enkelt och framför allt LUGNT — inga avhandlingar vid dagens slut:

Svarstangenten (N) ligger närmast ovanför blankstegstangenten — lätt att hitta. Man behöver inte LETA EFTER TANGENTEN (alt. Enter/Esc).

Sedan det här: Vad ska det här föreställa?

NORMALT LOGISKA PROGRAMFORMER ÖPPNAS I DEN MOD MAN LÄMNADE DEM SIST.

Men SÅ fungerar tydligen inte OpenOfficeprogrammakarnas fattningsförmåga

— eller vad man ska kalla DET, min uppfattning

— jämför bilderna ovan:

a Så här öppnar OpenOffice;

b Ställer man in visningsläge …

c … typ Webb …

… och sedan går ur, startar OpenOffice likväl nästa gång i SITT EGET — igen:

OpenOffice startar enligt a ovan. Alltid. Inte c — där jag/du/vi lämnade inställningarna.

DET BETYDER EXTRA ARBETE — OpenOffice ÄR ONÖDIGT ARBETSAMT, INTE LOGISKT, INTE ANVÄNDARVÄNLIGT

— programutvecklarna HAR tydligen FULLKOMLIGT STRUNTAT I att bry sig:

Ytterligare:

a Exempel: EFTER INSKRIVEN TEXT; markera vänsterut med Shift+Home

b Kolla markören: I EN LOGISKT MARKERAD TEXT existerar ingen blinkande markör.

Och varför är det klart?

Därför att användaren själv ska kunna välja VAR markören ska hamna när användaren släpper markeringen:

vänsterpil till vänster;

högerpil till höger

c OpenOffice (och många andra »enklare amerikanska program», Anteckningar t.ex.) — om markeringen är gjord som ovan och markörsläppet görs med högerpil:

släpper markören efter första bokstaven längst till vänster

DET BETYDER EXTRA ARBETE — OpenOffice ÄR ONÖDIGT ARBETSAMT, INTE LOGISKT, INTE ANVÄNDARVÄNLIGT

— programutvecklarna HAR tydligen FULLKOMLIGT STRUNTAT I att bry sig:

Exemplet är ett skolexempel på personer som garanterar INTE förstår — eller helt enkelt struntar i — ELEMENTÄR ORDBEHANDLING.

Ytterligare:

1. I NORMALT LOGISKA PROGRAM behöver man bara FÖRSTA GÅNGEN markera vilken katalog bilden (till exempel den ovan) hämtas ifrån; nästa gång man utför HämtaBilden-Kommandot kommer katalogfönstret automatiskt upp, exemplet ovan (här inte visat med skärmdumpar, men testa gärna själv får du se):

2. OpenOffice tar om hela proceduren från början — för varje bildimport

DET BETYDER EXTRA ARBETE — OpenOffice ÄR ONÖDIGT ARBETSAMT, INTE LOGISKT, INTE ANVÄNDARVÄNLIGT

— programutvecklarna HAR tydligen FULLKOMLIGT STRUNTAT I att bry sig:

Det är samma med öppning av dokument generellt:

— OpenOffice dikterar sitt eget "datorställe": OpenOffice.org …

— och det spelar ingen roll hur mycket man än försöker "ställa in".

Samma. Ingen ändring. Du SKA spara där.

Normalt logiska program har en dialogruta där användaren bestämmer en standardkatalog som ska öppnas vid typ Ctrl+O(pen).

OpenOffice saknar den logiken;

— programfolket gillar tydligen inte den typen

— och då spelar det heller ingen roll att någon påtalar "bristen"

— den kommer tydligen ALDRIG att åtgärdas.

Det SKULLE vara helt gåtfullt för mig om NÅGON enda människa kan finna något njutbart ALLS i OpenOffice

— med ovanstående ENKLA exempel till jämförelse.

Enda fördelen med OpenOffice är att

— man KAN få fram rätt avancerade presentationer men till priset av omvägar som man knappt står ut med, samt att

— OpenOffice BEHJÄLPLIGT KAN läsa Microsofts WORD-dokument; Det är till stor hjälp för alla dem som inte har råd att hålla jämna steg med världens ledande programjättar, samt

— man KAN presentera interaktivt levande matematiska beräkningsblock för varje läsare som vill inspektera sådana genom OpenOffice:s kalkylblad som kan integreras och öppnas med alla webbläsare (Internet Explorer, Netscape, Mozilla, Opera, Safari, …).

Och så fortsätter det i OpenOffice

— kommando upp

— och kommando ner.

pistolen

Enda vettiga svaret på OpenOffice:s vettlösa logik:

— Personalen hålls som gisslan;

— Någon tvingar dem att skriva programmet med en pistol mot huvudet.

— Därför att programfunktionerna STUNDTALS är rena rama skiten.

2008-10-25

BAKOM ALLA TILL SYNES BERÖMMANDE ORDALAG som kan läsas på webben från olika personer OM OPENOFFICE 3.0.0 MED typ "GRYMT BRA PROGRAM" OCH LIKNANDE:

— vadan detta beröm? Vad, exakt är det som är så BRA med OpenOffice — frånsett att OpenOffice KAN LÄSA MicrosoftOffice-dokument

— men illa försöker härma funktionerna?

Visa.

— Främsta fördelen är att OpenOffice är »gränssnittskonvertibelt» — låt vara inte utan defekter:

— OpenOffice kan till exempel läsa Microsoft WORD-dokument (med vissa mindre lyckade tillägg).

— Tidigare fanns bara Microsofts dyra programmonopol att välja på i det avseendet.

— Skummar man på webben, är det dessutom just ett av skälen varför OpenOffice alls omnämns: det är gratis, och därför attraktivt för speciellt unga människor som inte har råd att spendera Microsofts lyxprylar på runt 1500 spänn för WORD 2007.

— Bara glädjen över att ha något ALLS är väl skäl nog att känna sig tillfreds med OpenOffice. Att det SEDAN visar huggtänderna när man ska använda det, är en annan historia.

Se även

OpenOffice-programmerna tycks befinna sig i knipa;

[http://www.idg.se/2.1085/1.185157/openoffice-ar-ett-valdigt-sjukt-projekt] 2008-10-13,

"Openoffice är ett väldigt sjukt projekt", Niklas Andersson,

”Michael Meeks, anställd på Novell, visar i ett antal grafer på sin blogg bland annat hur Suns chefsutvecklare för kalkyldelen i Openoffice inte lägger samma vikt vid projektet som andra, bidragande utvecklare.”,

[http://www.gnome.org/~michael/blog/ooo-commit-stats-2008.html],

Michael Meeks inlägg.

— Jämför även föregående notering (pistolen).

citattecken

DU FÅR dessutom ALDRIG ANVÄNDA RIKTIGA CITATTECKEN I OPENOFFICE ;

OpenOffice tillåter bara den här typen:

Raka. Inte normala. Spelar ingen roll hur mycket man än försöker "ställa in" — med samtidig bortkoppling av autoformat.

Går inte.

— Programfolket menar

— tydligen som det får förstås

— att man 1. ska ha autoformeringen i läge på hela tiden och 2. ska lägga sig till med VANAN "Ctrl+Z" »om man inte vill ha Det och dEt och deT»

— alltså ENBART för tillfället att i summan av kardemumman BETJÄNA programfolkets tydligt primitiva uppfattning om begreppet ordbehandling

— fortfarande MIN uppfattning.

Man får alltså typ »skylla sig själv» om man INTE har autoformeringen på.

Vem släpper in en sådan personal i någon ansvarande ställning?

Inte jag i alla fall.

Import av typen" ” " går dock utmärkt.

Man använder dessutom benämningen "typografiska anföringstecken" — utan att klargöra vad som menas med det:

Är det den OpenOfficeDIKTERADE raka typen man avser med "typografiska anföringstecken", eller vad menas?

Varför har man tagit bort den tidigare (datorerans barndom) klargörande nomenklaturen?

Och så vidare.

OpenOffice liknar prylarna från en avancerad Supermaskin

— skitsnygga grejer, men någon hade visst sprängt den …

— som upphittats av en mindre intelligent cybervarelse

— PROGRAMFOLKET BAKOM

— som varken förstår något av innehållet eller kan navigera i dess spiraler.

OpenOffice är så ologiskt att man är benägen att postulera att programmets skapats av en maskin

— som programmerats med RESTERNA av RYKTEN om hur det var en gång i tiden när Jorden befolkades av Människan.

OpenOffice är inte byggt av en tänkande, levande, reflekterande människa.

— Enormt fina grejer. TextMarkören är rak hela tiden.

— STUNDTALS Rena skiten i funktionalitet.

(ANTECKNINGAR är bättre: lugnare).

Men det blir (kanske) bättre med (fram)tiden.

— det enda gratis universella officeverktyg som finns på Jorden

länkproblemet

OpenOffice kan inte hantera länkar (för femtielfte gången)

— länkminne saknas: kan hoppa ut, men inte komma tillbaka

Jämför

Issue 5608

OpenOffice-Retur-Hyperlänk-Frågan har efterfrågats för åtgärd

— ända sedan Juni 2002

[http://www.openoffice.org/issues/show_bug.cgi?id=5608]:

”Please do something about this. There is so little sense in having hyperlinks

one-way, contrary to all hyperlink experience. And please, dear developers, give

us some response. The last apparent comment from a developer is from 2004! Is

this request imposible to implement? Does it contradict ooo concept? Why can it

not be done?

Thanks

Fabian”, 2007,

Min översättning:

Snälla, gör något åt det här. Det finns inget vettigt i att ha hyperlänkar enkelriktade, i motsats till all hyperlänkande erfarenhet. Och snälla, kära utvecklare, ge oss någon respons. Den senaste kommentaren från en utvecklare är från 2004! Är denna förfrågan omöjlig att ta emot? Motsäger den ooo-konceptet? Varför kan den inte åtgärdas?

Och flera följer, efter Fabian, som uttrycker samma bestörtning över att OpenOffice inte har den elementära funktionen.

— Programutvecklarna förstår inte funktionssättet …, vilket är märkligt, men det är bara min uppfattning:

Jämför Microsofts Officepaket Word 2000: trots ett omfattande programsystem i kontorssviten med webblänkning och korsrefererande mappingvyer (man kan studera länkstrukturen källa-mål-källa i detalj), saknas även där en del vitala funktioner för att få en fungerande länkdokumentär att fungera (som t.ex. att flytta internt länkande textblock mellan olika htm-filer utan att länkbyggnaden ändras; det går mellan olika kataloger i Office, men inte mellan de enskilda dokumenten i samma katalog; En motsvarande manuell manöver mellan enskilda dokument är [också, verkligen] rejält avskräckande, kan ta veckor för en enskild person att gå igenom även för »ett litet» htm-block om länkbilden är omfattande): möjligen är problemets lösning just av den typen, »avskräckande», och det är anledningen varför ämnet dragit ut på tiden: ingen vet hur saken ska lösas — eller att ingen helt enkelt har TID att lösa det med kod. Man försöker undvika ämnet.

OpenOffice uppmanar (f.ö.) användare att ”var med och hjälp till att utveckla”,

”Genom att bidra till projektet kan du hjälpa till att göra produkten bättre än någonsin”

— Men om svarsförmågan är som ovan i exemplet Issue 5608, vem vill då vara med? Nä. Gör om programspråket. Min mening — så att FLERA människor kan få vara med och utveckla KONCEPTET FRÅN GRUNDEN, ha synpunkter och framförallt kunna läsa programstrukturen och samtidigt fatta något av innehållet.

— makroinspelning finns, men fungerar inte med snabbtangenter: man undrar vad man DÅ ska ha makrot till, man kan lika gärna klicka sig fram, det går snabbare … . Logik saknas.

— OpenOffice är (alltså, min mening) TYDLIGEN INTE konstruerat av personer som läser och skriver mycket

— det är typ »barnmänniskor (spelfreaks, ursäkta, det menas inget illa med det, men DET är inte ordbehandling)» som gjort programmet

— vilket gör att det är ytterst arbetsamt att använda.

— Med version 3.0 TYCKS VID EN FÖRSTA YTLIG ANBLICK dessutom OpenOffice HA blivit HELT kompatibelt med gamla hederliga kalkylprogrammet i MsWORKS 4.0 från Windows 95-eran [samt senare Microsofts EXCEL …] — exakt samma kod (Nej, men nästan; sträng är ersatt av text, LÄNGD(X) ersatt av LÄNGD(X)+1, med ev. flera ännu oupptäckta … så vi får alltså genomgå hela repertoaren LIKVÄL eftersom programfolket inte tycks vilja eller kunna berätta vad ämnet går ut på …) … MEN (och alltså) det går inte att OBETINGAT kopiera data … Och så här fortsätter det i den moderna C-programmeringseran … ömsom JA och ömsom åt h-e … och plötsligt blev det bara en xy-vandaliserad BILD kvar av hela kalkylkortet SEDAN man avslutat läsläget efter Import av ett WORD-kalkylblad till OpenOffice som först tycktes fungera OK men sedan »bara la av» … Nej. På det hela fungerar det inte alls.

MEN OpenOffice är — verkligen — det enda GRATIS webbalternativet som finns

— för att kunna ge och presentera ett interaktivt matematiskt material.

Det kanske blir bättre i framtiden (MEN: runt år 5000 med den här takten …).

EMELLERTID:

OM DU SOM ANVÄNDARE AV OPENOFFICE HAR YTTERST RINGA ANSPRÅK PÅ ORDBEHANDLING, ATT DU ÄR HELT OMEDVETEN OM VILKA UNDERBARA SÅDANA VERKTYG SOM FANNS EN GÅNG I DATORERANS BARNDOM FÖR NU SNART FEMTON ÅR SEDAN (RUNT 1994) MEN SOM INTE LÄNGRE FINNS I OMLOPP PÅ DAGENS DATORMARKNAD, ÄR JAG SÄKER PÅ ATT DU KOMMER ATT IMPONERAS.

(Noteringarna ovan avspeglar bara min egen nivå: ju mindre anspråk, dess förträffligare skrivbord).

Det finns en stor mängd funktioner i OpenOffice som behöver genomgås och justeras — i princip samtliga — för att få en smidig, njutbar och framförallt snabb arbetsmiljö i främst den ordbehandlande delen. Jag har här bara berört en liten del.

MEN: När det kommer till den konkreta frågan om att verkställa den programändrande koden blir det nog värre:

— Jag tror att en av anledningarna till OpenOffice:s ologiska menyer och bristfälliga funktioner bottnar i just programutvecklingsspråket: C.

Men jag vet inte det, säkert (än). Fenomenet inskränker sig (nämligen) inte enbart till OpenOffice. Fenomenet är globalt.

Exempel: webbläsarna.

— Inte en enda webbläsare finns på planeten Jorden idag som klarar av att visa dokumentoriginal från ordbehandlare: Internet Explorer nej, Netscape nej, Mozilla nej, Opera nej, Safari definitivt nej ….

Ingen enda.

Den som jävlas minst (i bildhanteringen) är Explorer.

Varför dessa felformer?

Visa.

Skulle en mikroprocessor fungeras SÅ, skulle den inte ens starta vid strömpåslag.

Det är ungefär som i atmosfären i övrigt: disig logik.

Förutsättning 4 i nedanstående:

Du kommer alltid hit till den här allmänna beskrivningen med klick på länkarna 1-4 i manualhuvudet

aktivera dokument i skrivläge — för granskning, analys, kontroll och utveckling —

— TILLFÖRSÄKRA DIG införståddhet med följande förutsättningar : 1 2 3 4

— kalkylcellerna är kodade med svenska motsvarigheter och vi missar beskrivningens språkliga enhetlighet med andra versioner

— meningen är att förenkla för dig som läsare, inte att försvåra: ta därför inte helt lätt på den här uppställningen

— väl en gång förtrogen är det bara i princip två klick som gäller: ytterst enkelt — och lika enkelt att helt misslyckas

— kalkylkorten är suveräna verktyg för att förstå den matematiska fysiken i Universums Historia: här får du full inblick

SÅ AKTIVERAS SKRIVLÄGE

för KALKYLKORT/ORDBEHANDLING i OpenOffice sv.3.0.0 från Universums Historia

i princip två klick — men noga:

Förutsatt att datorn har en fullständig Svensk version av OpenOffice 3.0.0

1. Klicka på länken typ »se kalkylkortet för pulsarerna»;

— Beroende på vilken webbläsare man (för tillfället) surfar med, blir resultatet något olika;

— i samtliga fall måste man verkställa ytterligare (minst) ett kommando som får kortet i skrivläge;

2. Så här öppnas dokumentet i skrivläge

— så att man kan mata in variablerna och producera egna värdeblock:

Explorer: OM öppningen tillåts; Kortet öppnas först i icke-skrivläge tillsammans med en verktygsrad där skrivläge kan aktiveras — Edit File, 2:a knappen från vänster

Netscape: Dialogrutan som kommer upp har redan alla inställningar som behövs för att köra direkt: Bara att trycka Enter.

Mozilla: Samma som Netscape

Opera: Samma som Netscape

Safari: undvik den här webbläsaren helt och hållet tills vidare — i det här tillämpningsområdet, se Webbläsaren Safari nedan

Mera utförlig beskrivning finns i länkarna till ovanstående markerade poster. För Safari, se närmast nedan.

För kalkylkorten explicit

Kortcellerna ligger helt öppna — använd dem som du vill.

Webbläsaren Safari — en »mystisk typ»

Safari visar först ett fönster med »mystisk funktion»; det verkar inte finnas något sätt att aktivera vad som står där;

Sedan ser man DET:

Safari tar sig friheten att lägga in skrivbordsikoner på ditt arbetsbord UTAN ATT HA FÅTT LOV TILL DET:

resultatet blir att dina surt förvärvade ikonplatser

— din datorHemmaSkärmBild som är helig bara för dig och ingen annan

— stuvas om, flyttas, och du får bara sätta igång att arbeta med att klicka bort safaripåtet och återställa ordningen i Hemmet efter påhälsningen;

Webbdokumentet kan alltså INTE alls öppnas från Safari, du måste öppna det genom att klicka på den skrivbordsikon som safari lagt in.

(Ibland undrar man vad folket därute håller på med egentligen …).

Vi hoppas naturligtvis att Safari bättrar sig framöver.

2008-10-26:

En nyare version av Safari (3.1.2) tycks*** (delvis) ha förbättrat funktionen (men det mystiska, »stumma» första fönstret finns kvar):

— En särskild dialogruta kommer fram där man tillfrågas om man vill öppna dokumentet:

Det fungerar OK

— påhälsningen med att rumstera om med skrivbordsikoner tycks ha upphört***, bra

— men man måste klicka sig igenom flera dialogrutor

— dessutom ger Safari ett markant suddigt intryck i jämförelse med övriga:

Notera att skärmdumparna ovan inte kan visas i rättvis jämförelse

— med Safari som webbläsare.

***Nejdå. Safari lägger fortfarande ut skrivbordsikoner utan att fråga om lov — men den typen vill vi inte ha här

— det beror på hur man ”aktiverar” de olika fälten i »den mystiska rutan» som öppnas först (i bakgrunden) …

Om ett OpenOffice-dokument öppnats i skrivläge

— och som också innehåller INBÄDDADE KALKYLKORT:

— aktivera kalkylkortet genom att peka på det och dubbelklicka, det öppnas då som vanligt (men till att börja med bara inom den angivna begränsade ramen), samt med OpenOffice-dokumentets fönster som maxRam;

Med dokumentet i skrivläge:

1. Aktivera kalkylkortet genom att peka på det och dubbelklicka.

2. Mata in alternativa värden (celler markerade med violett), avsluta med Enter, Tabb eller Pil;

— Resultaten visas omedelbart i de gula/röda resultatcellerna.

3. Dra i kalkylrektangelns kanter för att göra den större (eller skrolla i den) för att titta på hur cellerna är skrivna, sambanden beskrivs inuti kortet med kortfattade förklaringar.

4. Ändra och modifiera som du vill — eller bara kassera.

UTFÖRLIG BESKRIVNING MED DE FRÄMSTA WEBBLÄSARNA

Internet Explorer

Mera utförligt med webbläsaren

SÅ AKTIVERAS SKRIVLÄGE

för KALKYLKORT/ORDBEHANDLING i OpenOffice sv.3.0.0 från Universums Historia

OM DU OCKSÅ HAR STAROFFICE (8) INSTALLERAT PÅ DIN DATOR

1. Klicka på typ »Kalkylkort A» (du kan testa här praktiskt med kalkylkortet från Pulsarmatematiken i TNED);

— Internet Explorer (7) lägger då först upp den här dialogen:

2. OM du tillåter (klicka på Tillåt — Microsoft tillåter inte att man pilar mellan tangenterna [så att man kan avsluta med Enter]):

En I PRINCIP FELAKTIG dialog kommer upp av den här typen:

Välj ”Later” — tills vidare. UpdateNow-alternativet behandas särskilt i MicrosoftUpdateNow.

DEN FORTSATTA DIALOGEN OCH INLADDNINGEN KOMMER INTE ATT KOPPLA TILL DEN SVENSKA VERSIONEN AV OPENOFFICE MED MENYER OCH HJÄLPTEXT OCH DIALOGER, bara den engelska

— Här ligger Microsoft klart efter de övriga webbläsarna som obehindrat öppnar direkt i den svenska versionen (3.0.0) av OpenOffice.

Försöker man ta bort StarOffice helt från datorn resulterar det bara i att Internet Explorer visar upp den här trevliga dialogen då man klickar på samma länk till kalkylbladet i OpenOffice:

”Klassen har inte registrerats”

Man kommer inte ens in — med Internet Explorer. Alla de andra testade webbläsarna klarar den biten galant — direkt till den svenska versionen av OpenOffice.

Märkligt, eller hur?

För att ALLS få med Internet Explorer — ehuru OBS inte i den svenska versionen som Explorer alltså inte alls tycks reagera på — måste (för säkerhets skull) hela StarOffice-paketet installeras;

StarOffice (för privatpersoner) är också, som OpenOffice, helt gratis;

— Installera StarOffice från Google-sidan

[http://pack.google.com/intl/en/pack_installer.html?ciNum=11&hl=en];

Där finns flera andra användbara gratisverktyg också.

— OK. Vi förutsätter nu att StarOffice (ver. 8 Oktober 2008) är installerat på datorn; Vi fortsätter då genomgången ovan från UpdateNow-dialogen;

OM vi kör vi på ”later”:

— Internet Explorer öppnar filen i läsläge — I DEN ENGELSKA VERSIONEN

— inkluderat översatt svensk cellkod till motsvarande engelska: vi skulle just försöka hålla oss till EN språkversion här

— vilket alltså nu inte går med Internet Explorer; det gör å andra sidan inget åt själva LÄSLÄGET: kalkylkortet fungerar fortfarande, men läsaren/användaren får se de engelska kodnamnen istället för de svenska som kortet gjordes på.

— Alla andra webbläsare, men inte Internet Explorer, öppnar korrekt i den svenska versionen.

Dock kan man bara läsa på ytan i det Explorer-öppnade dokumentet; Man kommer inte åt innehållet;

För att också komma åt innehållet så att inslagsvärdena (violett) kan ändras, samt även andra celler ändras och modifieras efter behov:

3. Välj andra verktygsknappen från vänster — Edit File — i den speciella verktygsraden närmast över läskopian;

OpenOfficeDokumentet öppnas då i aktiverat läsläge från webbläsaren i ett separat fönster i OpenOffice

— i engelsk version.

För att få en öppning i den svenska versionen av OpenOffice också via Internet Explorer, se nedan i MicrosoftUpdateNow.

Förhoppningsvis kommer Microsoft att justera den här olägenheten (vartefter den upptäcks av allt flera användare).

— Vad händer om man kör alternativknappen ”Update Now …” ?

— Bättring? Annat?

— Du milde. Det här blir ett helt kapitel för sig.

Se separat artikel i MicrosoftUpdateNow.

Du bör känna till det innehållet om du säkert vill kunna öppna den svenska originalversionen från Internet Explorer för egen svensk redigering.

Netscape Navigator

Mera utförligt med webbläsaren

SÅ AKTIVERAS SKRIVLÄGE

för KALKYLKORT/ORDBEHANDLING i OpenOffice sv.3.0.0 från Universums Historia

1. Klicka på typ »Kalkylkort A» (du kan testa här praktiskt med kalkylkortet från Pulsarmatematiken i TNED);

— Netscape lägger då upp den här dialogen:

2. Det enda man nu behöver göra är att trycka Enter. Färdigt.

— Netscape öppnar dokumentet direkt i ett separat fönster i OpenOffice. Förnämligt. Enkelt. Inga krusiduller

— förutsatt att du litar på webbstället.

Mozilla Firefox

Mera utförligt med webbläsaren

SÅ AKTIVERAS SKRIVLÄGE

för KALKYLKORT/ORDBEHANDLING i OpenOffice sv.3.0.0 från Universums Historia

1. Klicka på typ »Kalkylkort A» (du kan testa här praktiskt med kalkylkortet från Pulsarmatematiken i TNED);

— Mozilla lägger då upp den här dialogen (samma typ som i Netscape men direkt på svenska):

2. Det enda man nu behöver göra är att trycka Enter. Färdigt.

— Mozilla öppnar dokumentet direkt i ett separat fönster i OpenOffice. Förnämligt. Enkelt. Inga krusiduller

— förutsatt att du litar på webbstället.

Opera

Mera utförligt med webbläsaren

SÅ AKTIVERAS SKRIVLÄGE

för KALKYLKORT/ORDBEHANDLING i OpenOffice sv.3.0.0 från Universums Historia

1. Klicka på typ »Kalkylkort A» (du kan testa här praktiskt med kalkylkortet från Pulsarmatematiken i TNED);

— Opera lägger då upp den här dialogen (samma typ som i Netscape och Mozilla):

2. Opera har inte samma enkla styrfunktioner som Netscape och Mozilla (men nästan; man kan inte direkt navigera Opera-knapparna med piltangenterna);

Klicka på öppna;

— Opera öppnar dokumentet direkt i ett separat fönster i OpenOffice. Förnämligt. Enkelt. (nästan) Inga krusiduller

— förutsatt att du litar på webbstället.

Google Chrome

2008-12-19

Se även från Så aktiveras Skrivläge för de övriga fem webbläsarna

På senare tid har en ny webbläsare kommit till: Google Chrome.

Även den fungerar perfekt med (nästan) direkt öppning av OpenOffice-dokumenten

— men med en typ som påtvingar dig extra städarbete (samma typ som Safari)

— men vars slavorder det ingalunda är enkelt att upptäcka med ledning av GoogleChrome-programmets egna upplysningar.

Det enda som skiljer öppningsproceduren i Google Chrome från Netscape, Firefox och Opera är att den stora dialogrutan framträder förminskad, förenklad och uttonad — med valmöjligheten ELIMINERAD att INTE spara den på hårddisken, se vidare nedan — genom en kort animerad historia med en nedåtriktad pil som flimrar förbi »i minnet av föregående synfält»: med Google Chromes lilla memoruta med det som ska öppnas frammanad behöver man bara klicka på den så öppnas OpenOffice-dokumentet direkt — i takt med att också ”minnesbilderna” samlas i webbfönstret nederst.

— Men det man inte vet är att Google Chrome SPARAR detaljen på ens hårddisk — utan att man ens vet om det: man kan sedan (via verktyg) själv välja om man vill bli tillfrågad först — men man kan inte välja bort det alternativet om man samtidigt ska se innehållet: Google Chrome kräver att man måste spara detaljen på hårddisken för att kunna läsa innehållet; Google Chrome kan, tydligen, inte läsa dokumentet i ett temporärminne och sedan bara kassera innehållet som Netscape, Firefox och Opera gör. Det betyder extra städarbete för DIG: jämför samma som Safari.

EXEMPEL: En del webbrutiner går ibland ut på att genomsöka (hundratals, för min del) TYP pdf-dokument för att samla referenser och faktaunderlag (under en längre period): man samplar upp ett visst citat samt källreferensens adress (URL:en) — endast undantagsvis hela dokumentet — just för att slippa en stor ohanterlig mängd dokument som man sedan i vilket fall aldrig återkommer till; Av flera hundra genomletade dokument kanske man kan referera till säg tio. TVINGANDE sparBanker typ Google Chrome är enbart hinder i det arkivet. OM programmakaren inte har förstått det redan från ruta ett, vad är då fattat? Visa.

Det får i varje fall mig att undra över vad det är som driver dagens (slutet av 2008) programmakare: uppenbarligen ingenting som har med respekt för integritet — tillsammans med logik — att göra.

När programgeniet nått sådadan höjder, är det uppenbarligen inte läge för något annat än jättemånga bra hejapoäng. Glöm inte att det är allmän städdag på fredag.

bihang

ASSEMBLERKARTAN

Uppställningen ovan visar ungefärligt (och någotsånär grovt sett) hur de olika s.k. programspråken förhåller sig till varandra med begreppen högnivåspråk och lågnivåspråk.

Kortaste, snabbaste vägen är via »assembler», sedan

— med allt vidare knöligheter och omvägar

— vidare uppåt med ”högre nivå” i språket.

Termen ASSEMBLER betyder egentligen INTE »språket assembler» utan ett konverteringsprogram som översätter assembleringskoder (mnemonics typ Borland Pascal eller Microsoft eller Intel-versioner [företaget som kom med den första mikroprocessorn, Intel 8080], ex MOV, JZ, etc) till den aktuella mikroprocessorns exekverande maskinspråk (hexkoden till listan av funktioner som specificerar vilken process mikroprocessorn ska utföra och som läggs ut på kontrollbussen i processorns fysiska ledningar och som ser till att rätt funktion verkställs).

I vårt (svenska) förenklade språkbruk blir det dock »assembler» för »alltihopa».

Källreferens: Se exv. USING ASSEMBLY LANGUAGE 3rd Edition Allen L. Wyatt, QUE 1992 s5.

Alla som sysslat med analog och digital elektronik från grunden vet att det finns bara ETT grundläggande programspråk: hexkod, mikroprocessorns repertoar av kommandon och funktioner (källkod, maskinkod). Närmast högre är de s.k. »mnemonics» som är enkla ordassocierade beskrivningar av den aktuella funktionen: »assembler».

Det finns ingen snabbare, kortare, väg mellan datorn och användaren än den vägen.

»Assembler i praktiken» är/blir (således) inte ETT språk utan varierar med den person som arbetar med det; Det är som föreningen mellan musiker och instrument; varje musiker har sin speciella dialekt, och två »exakt lika versioner» existerar inte. Därmed också den enorma styrkan i assembler. Genvägar existerar inte. Du KAN göra fruktansvärt snabba och grymt effektiva program med assembler.

Programspråket C utvecklades [se citat, samt vidare referenser nedan] med tanke på att försöka överbrygga ”olika maskindialekter” hos olika mikroprocessortillverkare

— naturligtvis i den hägrande tanken att på den vägen få fram ett »universaliserat StrukturAssembler»

— ett grepp som ALLTSÅ redan från början är dömt att INBEGRIPA (stora) klyftor, revor, hål och ofullkomligheter

— likt försöket att beskriva alla människoindivider genom att skala bort detaljerna (och som alltid kan fyllas i efterhand med »mera avancerade versioner» som bristerna visar sig …): ingen särskild figur, inget anlete, inga skrattrynkor …

Jämför 1:

”Även om kod skriven i C inte alltid är lätt att förstå så klarar språket att uttrycka det mesta som andra procedurella programspråk klarar, och kan dessutom delvis ersätta assembler.”,

@INTERNET sv. Wikipedia C (programspråk) 2008-10-28.

Det är (min mening) »programgudssyndromet»: uppfattningen att en generalisering av alla möjliga substrat (de enskilda fabrikanternas individuella mikroprocessorer och deras meny) [”i vissa fall” eller ”delvis”] ALLS KAN ersätta det individuella substratet — utan att direkt referera till det, eller ens känna till det; detaljbeskrivningen — djupkoden — måste tvunget bli lidande på en sådan uppfattning; Programstrukturens praktiska tolkning MÅSTE TVUNGET av det skälet stundtals bli (nära) helt obegriplig, och därmed är äventyret ett faktum. Se även nedanstående citat (samt det allmänna programutbudet i exempel).

Jämför 2:

”C is an imperative (procedural) systems implementation language. It was designed to be compiled using a relatively straightforward compiler, to provide low-level access to memory, to provide language constructs that map efficiently to machine instructions, and to require minimal run-time support. C was therefore useful for many applications that had formerly been coded in assembly language.

Despite its low-level capabilities, the language was designed to encourage machine-independent programming.”,

@INTERNET Wikipedia C (programming language), Philosophy 2008-10-27

Min översättning:

C är ett imperativt [»verkställande»] (procedurellt) systemimplementeringsspråk. Det utformades för att kompileras med användning av en relativt enkel kompilator, för att främja lågnivåtillgång till minne, för att främja språkkonstruktioner som kopplar effektivt till maskininstruktioner, och för att kräva minsta körtidsstöd. C var därför användbart för många applikationer som tidigare hade kodats i assemblerspråket.

Trots dess lågnivåförmögenheter, utformades språket att uppmuntra maskinoberoende programmering.

Assembler är (ytterst) krävande i begreppet NOGA — vilket många har svårt för. Alla detaljer finns med. Ingenting skalas bort.

En mera omfattande debatt om programspråket C i association till assembler finns på webbsidan (numera historia),

[http://www.kuro5hin.org/story/2004/2/7/144019/8872],

Why C Is Not My Favourite Programming Language

By James A C Joyce in Technology, Mon Feb 09, 2004 at 03:24:52 AM EST;

”What this section (and entire document) is really about is the sheer unfriendliness of C and how it is as if it takes great pains to be as difficult to use as possible. It is flexible in the wrong way; it can do many, many different things, but this makes it impossible to do any single thing with it.”;

Min översättning:

Vad denna sektion (och hela dokumentet) egentligen handlar om är den skära ovänligheten hos C och hur det verkar som att det verkligen anstränger sig för att vara så svårt som möjligt. Det är flexibelt på fel sätt; det kan utföra många, många saker, men det gör det [också] omöjligt att göra något alls med det.

Kort i sammandrag: även erfarna programmerare önskar DÖDEN åt C (se citatet närmast nedan): det är komplicerat, ologiskt, svårfattligt

— och utbrett bland specialister. Därmed är i princip länken också bruten i den allmänna kommunikationen.

”I've managed to go almost 20 years as a professional programmer without ever writing a line of C code, and if I can go another 20 it will represent one of the great successes of my career. With any luck I'll even live to see this horrible language die the death it so richly deserves.”, by localroger on Sun Feb 08, 2004;

Min översättning:

Jag har lyckats verka under nära 20 år som professionell programmerare utan att någonsin ha skrivit en rad med C-kod, och om jag kan verka 20 år till kommer det att representera en av de stora framgångarna i min karriär. Med någon tur kommer jag till och med att se detta förfärliga språk dö den död det så rikt förtjänar.

Se även en kortare (numera historisk) exposé över programspråket C från 1998 i

[http://lix.hisvux.se/martinf/kursinfo/cplus/CkompOmC.pdf],

Programspråket C, Fahlgren/Svensson 1998.

Där understryks (ytterligare) C-språkets komplexitet,

”… men det är också möjligt att med slarv eller obetänksamhet göra mycket grova fel. Att skriva korrekta C-program

kräver självdisciplin och goda programmeringsvanor.”

Min mening:

Låt C vara för vad det är, och de som gillar det. Men stäng inte ute alternativen. Det är problemet

— att realisera en mångfald och sluta försöka avliva allt möjligt man själv inte gillar med hjälp av olika utrotningskrig.

Mera renodlade FÖRENKLINGAR MED SPECIELLA INRIKTNINGAR är programspråken Fortran (tekniska-numeriska applikationer) och Cobol (ekonomisk administration, affärskalkyl, finans).

Källreferens: Se bl.a. svenska Wikipedia på Fortan och Cobol.

Dokumentreferenser

MicrosoftUpdateNow

Med fortsättning från Så aktiveras skrivläge från Internet Explorer

2008-10-28 20:08;

— Vad händer om man trycker ”Update Now …” ?

Man kommer till webbsidan

http://odfnotify.staroffice.de/so8u11/notification.jsp?version=ODF1.2

Där finns en suddig gubbe i bakgrunden som håller fram en sjöstjärna.

Man blir upplyst om att ”… kan innehålla element som inte stöds …”.

Men eftersom alla övriga webbläsare laddar galant, måste den informationen vara korrupt. 4 mot 1.

Men OK. Låt oss se.

”Du kan nu göra på tre olika sätt”, säger informationen.

Vi rekommenderas att ”ladda ner betaversionen av StarOffice 9”.

OK. Då försöker vi med det.

— Men på den sidan som kommer upp verkar det bara finnas dyra köpversioner av StarOffice 8. Vad är StarOffice 9 beta?

”Download StarOffice 9 beta” finns här,

http://www.sun.com/aboutsun/media/features/2008-0716/index.jsp

— Men: MAN MÅSTE REGISTRERA SIG FÖR ETT SUN-KONTO FÖR ATT FÅ TILLGÅNG TILL NERLADDNINGEN (username och password krävs).

— Du känner igen den här valsen va?

— Jämför övriga webbläsare: inga som helst problem.

Letar vi efter ”rapporter” eller ”observationer” på

StarOffice 9 beta kommer (bland annat) det här upp på

[http://user.services.openoffice.org/en/forum/viewtopic.php?f=6&t=10090&start=0&st=0&sk=t&sd=a]:

OpenOffice.org Community Forum:

Min sammanfattning:

StarOffice 9 beta är omöjlig att få att associera/ladda filer

Personen NASSIEW berättar om svårigheter att få StarOffice 9 beta att öppna/acceptera olika Windowsprogram. Trots återinstallation, modifiering och reparation av StarOffice 9 beta — flera gånger — kvarstår problemen.

Personen ACKNAK svarar att i fallet med en betaversion bör eventuella problem rapporteras till utvecklarna.

Min rekommendation

— eftersom det nu redan är klart att alla övriga webbläsare utom Internet Explorer klarar av saken galant:

— StarOffice 9 beta tycks för tillfället vara besvärlig. Det verkar inte vara meningsfullt med ett vidare försök i det här skedet.

Därmed får vi finna oss i att Internet Explorer av egen kraft tills vidare grusar alla försök att presentera Universums Historia i en enhetlig, befintlig, svensk version: Explorer vill tydligen bara samarbeta med StarOffice, inte OpenOffice som dock tycks duga utmärkt åt övriga webbläsare.

— Kör Netscape.

— Men då missar vi alla Symboltecken: Netscape översätter inte sådana — typ oändlighetstecken, integraltecken, pi och så vidare.

— Inte Mozilla heller. Och inte Opera. Och inte Safari heller.

— I Universums Historia är sådana tecken helt avgörande: utan matematikens härledningar blidde det inget alls.

— Ingen webbläsare (av de testade fem vanligaste) utom Internet Explorer kan läsa vanliga enkla matematiska tecken.

— Dessutom är det bara Internet Explorer som kan visa bilder (generellt) utan att (stundtals, och på lömska ställen) blurra ner dem.

Hur gör vi då för att värna om Svenska språket i kampen med Microsoft?

— Om det bara gäller att få fram skrivläget för den svenska versionen av OpenOffice för kalkylkorten med den svenska cellkodningen (vilket garanterat är det trevligaste alternativet för en svensktalande person som vill använda det språket fullt ut, min mening):

— gör så här från Internet Explorer, omvägen blir i vilket fall minimal:

— När URL-raden kommer upp längst upp i Explorer efter länkklicket

— escape:a av Explorer dialogrutorna bara

— markera den och kopiera över den till URL-boxen på exv. Netscape-läsaren (eller någon annan av webbläsarna som du naturligtvis alltid har öppen i bakgrunden i miniatyr, bara utifall att …);

— Kör sedan Enter-Enter, så öppnas kalkylkortet i den svenska OpenOffice-versionen. No problemo.

Använd bara detta alternativ om du verkligen vill utföra egna ändringar i kortet, alltså regelrätt kodskrivning på svenska. Gäller det bara att mata in siffervärden och kolla resultat, duger lika gärna Explorerversionen, den påverkar bara cellkodningens och programmenyernas språkform.

Se bara till att kalkylprogrammet också verkligen är inställt att öppnas med den svenska versionen OpenOffice på datorn (den vänstra delen nedan är StarOffice-ikonen, den vill vi inte ha här);

Man ställer in det med högerlick på filen i Utforskaren och väljer ”Öppna med …”, samt markerar enligt bilden nedan,