CHEOPS REKTANGEL Vd Jan2021  — UNIVERSUMS HISTORIA | a production 2021IV13 | Senast uppdaterade version: 2021-12-31 · Universums Historia

 

innehåll denna sida · webbSÖK äMNESORD på denna sida Ctrl+F · sök ämnesord överallt i  SAKREGISTER  ·  förteckning  alla webbsidor

 

 

 

CHR IV — Sammanställningar 8Mar2019  ¦ GAMMAPROJEKTET — dokumentöversikt¦ Gamma2021 ¦ GammaProjektet2021 ¦  ¦  NaNo ¦  DOMEN ¦ 

 

 

 

 

TNED-FYSIKEN SAMMANKNYTER DE VANLIGTVIS HELT SKILDA ÄMNESOMRÅDENA GAMMAPROJEKTET OCH JORDYTANS PRIMÄRA BIOKEMI: kärnfysiken förklarar allt

Internt bildade materialdomäner — korresponderande kvantitetsrelationer

JORDFYSIKENS KVANTITETER BEVISAR NATURHARMONIN SOM SVERIGE OCH ANDRA STATER (2010+) HÅLLER PÅ ATT TOTALFÖRSTÖRA

Jordmassan 5.975 T24 KG genom biologiska — AtmosBiosLitos — konstanter: vattenmassa ¦ växa-mulla-konstant — tiopotenser ¦ ingår inte i Svenska Vetenskapsakademin

10↑± = Tt: VATTEN + GRANEKVIVALENTER

APPENDIX  ¦ ICE

BildKOLLAGE 2017-18 från författarens fotoarkiv ¦

Dokumentöversikt ¦ iCAT ¦ NEGE ¦ iC ¦ KIE ¦ BIS ¦ VAHAB ¦ BiosLIMOS 

CAT: 25Mar2021 — experimenten stadfäster CAT  i TNED — INLEDNING — En mera preciserad instrumentering bevisar CAT i folieurladdningsexperimenten

Inledning: KoronaFältets spektrum

 

INLEDANDE FÖRKLARING. Läsaren måste vara helt 100% klar över det: Urladdningsfenomenets förklaring i TNED-fysiken har ingen referens, parallell, omnämnande, teori eller annat anknytande i den moderna akademins lärostol (1800+). Det finns inga jämförande domäner på internet [DOMEN]. Garanterat noll.

 

ATOMKÄRNANS fullständiga ±e-upplösning i E=hf=mc²

ATOMKÄRNANS fullständiga ±e-upplösning i E=hf=mc² — GAMMAPROJEKTET2021 ¦ ENERGIRÄKNINGEN

URLADDNINGSEXPERIMENTEN I MERA PRECIS DETALJ — avslöjar tidigare inte uppmärksammade djupförklaringar i fenomenbildningen

FULL HÅLBILDNING se allmän fenomenförklaring från DAIS — INGEN TILLGÄNGLIGT OBSERVERBAR MATERIELL ENERGIKÄLLA i nettoräkningen:

 

GLÖDPARTIKELSPÅREN UTGÅR FRÅN LJUSBULAN

———————————————————————————————————————————————————————————————————————

— glödpartiklarna utgår tämligen helt säkert ifrån folieytan, men folieytan visar INTE ursprunget till spåren från partiklarna: det gör däremot ljusbulan —  relLB

———————————————————————————————————————————————————————————————————————

SCHEMATISKT — glödspårens upphov från en primär smältdroppes ursprung utgår från ett område i ljusbulan tiondels millimeter över aluminiumfolien:

 

Från början i experimenten (2007) fanns reflexionen att glödspåren bildades av aluminiumsmältpartiklar som »kastades ut från folieytan». I en djupare och mera ingående analys på befintlig dokumentation framträder en mera intrikat förklaringsbild. Se Relaterad Beskrivning.

TimeLine: Inledning

•   Ljusbulan fortsätter att skicka ut glödpartiklar från ett område strax över folieytan — med ett redan underliggande färdigbildat urladdningshål. Hur?

•   Vad — exakt — underhåller ljusbulans fortsatta — så i bevis — energiutdelande central (under runt max 150µS)? Inget helt enkelt söndagspyssel.

•   Se även snittet i facklitteraturens beskrivningar HUR UPPKOMMER LJUS. Samt separat ljusmätning med ljuslåda — TheHAMMER.

 

TimeLine — experimentkopplingens förutsättningar (24V¦100µF¦0,017mM Aluminiumfolie):

•   PIN-diodMätningar klargör ljusutvecklingen under urladdningshändelsen:

 

 

 

 

Mätningarna 24V 95µF 0,017mM Al-folie på ljusutvecklingen med PIN-dioder (BPW34¦BP104, bägge ger likvärdiga resultat) visar att

•   ljusmaximum uppnås efter ca 60µS räknat från urladdningskondensatorns uppnådda bottenläge (B);

•   fotografierna (Inledningen) från glödspåren visar entydig (samtliga fall) att spåren utgår från ett område strax (1-2/10 mM) över folieytan, inuti ljusbulans lägre region;

•   MAGNETTESTET (stark neodymmagnet) särskilt klargör att glödpartiklarna är helt elektriskt oladdade.

•   Med (b) en tidigast 30µS etablerad joniserande domän inom ljusbulan som kan sprätta ut fragment från en större primär smältdroppe (T9 Aluminiumatomer), enda förklaringen här, kan vi räkna ut en medelhastighet för den primärdroppen upp till runt 2/10mM över folieytan på angivna 30µS:

v = d/t = 0,2mM/30µS = nära 7 M/S.

— Det är den nettobild i primärform som ljusmätningarna och glödspårsfotografierna antyder.

 

PRIMÄRDROPPENS BILDNINGSENERGI:

•   Uppvärmningsenergin för primärdroppen (Aluminium: smälter 660°C, kokar 2 057°C) till T=1500°C via värmekapacitivitetstalet för Aluminium (c) = 900 J/KG°K visar E=7,49 t11 J. Med totala hålenergin 0,06823 J (SamKALKYL) blir primärdroppens bildningsenergi i den matematiken helt försumbar: Ekin=mv²/2=1,098 t15 J.

 

PRIMÄRDROPPENS FRAGMENTERING (teori — »mikroATOMvågor»; λ<r0=1,37t15M, se KoFe ):

 

 

•   När droppen (c) kommer in i (lägsta) koronafältets jonisationsområde (eJON1+) — ca 1-2/10 mM över folieytan, ungefärligt enligt fotografiernas glödspårsursprung — utsätts (F[T], TNED-fysikens härledningar) elektronbesättningarna i droppens atombesättningar för effekterna av termonukleära strålningstrycket F(T): Primärdroppen påförs fragmenteringskrafter motsvarande en tillfällig jonisation (eJON1+) som splittar upp primärdroppen i mindre.  Se särskild beskrivning med jämförande exempel i GNISTA.

•   Inbördes (slumpvisa) »lokala jonisationshändelser» förklarar hur partier i primärdroppen delas upp i mindre med explosiv verkan som ansvarar för det observerade glödspårsfenomenet;

•   Teoretiska (gbKTH) gitterbrytningshastigheten via eJON1+ för aluminium mellan atomer i fasta tillståndets fysik är drygt 6 500 M/S (6 542,7 M/S).

 

 

 

GLÖDSPÅREN: TimeLine ¦  Tabell RT

 

’ VID den tidpunkten är primärdroppen tydligen i andra ord på väg uppåt (30µS/0,2mM) ’

 

Hur primärdroppen fungerar i detalj med avdelade droppfragment — vad vi möjligen kan sluta oss till:

 

 

»MikroATOMvågor»  [i TNED-fysiken från CAT-händelsen]

— våglängder kortare än atomkärnan  [PLANCKS STRUKTURKONSTANT: E = hf = h/n × fn: samma makroenergi]

— kan splitta upp en het smältdroppe i flera mindre, vidare nedan i huvudtexten,

— och samtidigt påverka elektrondrift [»PUSH»] kraftigare än kärndrift:

— lättare reagerar snabbare än tyngre på given ändringskraft

— se LJUSBULANS KRAFTFYSIK

 

Ingen mera exakt räkning finns här (ännu Apr2021) utöver jämförande räkningar på aluminiumatomens samtliga 13 jonisationsgrader med deras motsvarande teoretiskt framräknande gitterbrytningshastigheter (vid 20°C). Se särskild sammanställning med diagram i LJUSTIDERNA.

 

 

Tillägg 27Apr2021

För att den rent teoretiskt beskrivande impulsanalogin ska fungera med observerade/fotograferade glödspår URLADDNINGSSERIERNA, kan möjligen följande mera preciserade beskrivningssätt ha visst fog för sig:

 

 

 

SPRIDNINGEN — tydligt generellt nerifrån folieytan och uppåt, från ett område inom ljusbulan 1-2/10mM över folieytan — MÅSTE (”it better”) ha någon dragkraft som kan förklara spridningsbilderna:

•   Enbart en ”mikrovågsbaserad vibrationssönderdelning” — exploderande sfäriskt åt alla håll — räcker inte OM primärdroppen — som kommer nerifrån — inte besitter tillräcklig rörelsemängd (p=mv) som kan matcha varje teoretisk droppdelning — vilket vi f.n. inte har full inblick i.

— Delbeviset här skulle bestå i några få speciella fall som visar glödspår bakåt, under hålet

•   Så måste (”it better”) ett KOMPLEMENT existera som DRAR en delad droppe UT mot Koronafältets yttre:

 

 

•   OM en droppes neutrala elektronbesättning attraheras (Koronafältets egenskap, se KoFe) av ett yttre — allt starkare växande utåt — elektrisk fält (+) hamnar vi i en betydligt mera detaljförklarande position:

•   Det (via CAT-händelsen) joniserade atom/molekylområdet (Koronafältet med växande +++..) ombesörjer en första primär ”mikrovågsanalog” splittring av primärdroppen (vågrörelser som sammanhänger med Planckfraktalerna i TNED-fysiken):

   SCENARIO:

•   Droppfragmenten — deras elekronbesättningar som drar med sig sina moderatomer i fortsatt elektriskt droppneutralt tillstånd — accelereras separat av resterande Koronafälts potentialfält.

— Det skulle ge hela förklaringsbilden i varje minutiös detalj — om korrekt uppfattat.

 

 

 

Närliggande atomer (a) i ett metallgitter som (b) tillfälligt påverkas (mikrovågor) av någon elektronseparerande energikälla blottar-separerar varandras närliggande kärnladdningar. På den vägen kan mikrovågsugnens observerade gnistor [GNISTA] och glödspår förklaras som uppstår om något metalliskt ämne (elektrisk ledare) utsätts för ugnsstrålningen: upphettade delpartiklar med atomgrupper kastats ut från materialet.

 

 

 

MikroATOMvågorna [MAV] — Koronafältets fysik KoFe via CAT-händelsen enligt TNED-fysikens detaljerat härledda anvisningar — kan sammanställas via ett enhetligt representativt xyz-system med ett (karaktäristiskt) centrum i ljusbulan: lägsta jonisationsgraden i centrum [JWP ca 15 000 °K] ca 1-2/10mM över folieytan — där fotografierna visar att glödspårens källpunkter är belägna.

•  Kombinationen av xyz-MAV från zyz-origo kan i varje fall teoretiskt förklara hur och varför en primärdroppe i det området splittras upp »explosivt» i huvudriktningen uppåt:

•  y-riktningen uppåt motsvarar Koronafältets växande styrka (Koronafältet ¦ SPEKTRUM) in till ljusbulans randområden. Och i viss mån också sidoriktningarna för xz via ljusbulans fotområde.

•   MAV kan anta i princip vilken som helst delningsvinkel relativt y-axeln (delning ← ¦ → av en deldroppe i två diametrala, lika eller olika).

 

 

•   Ljusbulan distribuerar glödpartiklar under hela sin synbara varaktighet (max150µS):

— fotografierna visar både starka och svaga ljusbulor med tillhörande både starka och svaga glödspår.

— Så kan hela glödspårsfenomenet förstås via en ”jonkokare” i/från ljusbulans aktuella (lägsta) jondomän:

•   Från aktionsstället tvingas en primärdroppe att fragmentera (”sprätta” — utåt, bortåt från katodstiftet):

•   Starkare ljusspår i början, sedan (jämförande fotografier) allt svagare mot slutet, ljusbulans falnande.

•   Genom att ljusbulans elektronbortdrivande egenskap i sin yttre rand alltid måste avlutas med Koronafältets ”packning” av elektronmassor som trycktes ut vid ljusbulans bildning (KoFe), kan en ev. joniserad glödpartikel alltid snabbt rekombinera sin ev. förlorade elektronmassa vid utträdet (i ljusbulans yttre: max 2mM över folieytan, den spårbilden ser vi aldrig, den täcks av det starka vita ljuset) — och därmed — i vilket fall (MAGNETTESTET) — framstå som helt oladdad under huvuddelen av sin dokumenterbara spårväg.

   Se även i Grovräkning enligt förutsättningarna — Exempel Urladdningshål No16 14Jan2021:

 

•   Ø0,3mM-hålet avverkas som mest via gitterbrytningshastigheten 6542,7M/S på tiden 45,85 avr. 46nS:

— Det tidsfönstret markerar hålbildens teoretisk absolut längsta/mesta tid.

 

•   Inom (a) t15-14 S har en flytande aluminiumsmältpartikel med (uppskattat) 1 T9 Al-atomer börjat lösgöra sig från folieytan — från, och inom, dess snäva centrala utlösande aktionscyliner med höjden/folietjockleken h=0,017mM och diametern Ø17,35nM (Rad¦zK) samt så föranlett av en gitterbrytningskraft (gbKTH) per atom F(G)= 6 t7 N.

 

•   Från tidpunkten (B) vid NtC + t15S sprids ett KoronaFÄLT (KoFe) med (max) ljushastigheten upp över folieytan — TNED-fysikens förklarande beskrivning:

   De (SamKALKYL) nAnni = 1,698 T7 Al-atomernas ±e-annihilationer ger energin som matar gitterbrytningarna (gbKTH) med motsvarande jonisationsenergier (medeltalet lägst eJON1+) som ansvarar för att de N = 7,116 T16 hålatomerna lämnar området och bildar hålet.

 

•   Men det tar TID för Det affekterade områdets luftmolekyler/atomer ATT separera motsvarande elektrondrivningar SÅ ATT förutsättningen för ljusbildning KAN verkställas:

 

 

 

•   Ljusbildningen (LJUS) inträder då elektroner rekombinerar med sina moderatomer till atomens neutrala grundtillstånd — eller varierar mellan olika energinivåer (E=hf=E1—E2).

•   Med givet (ljushastigheten) Koronafält, följer en successivt mera långsam elektrondrivning med rekombinationer som ansvarar för att ljusbulan bildas och börjar sända ut ljus från tidpunkten vid NtC (=iC-ignition). Den processen kulminerar med ljusbulans ljusmaximum vid oscillogrammets ca 60µS efter NtC-punkten.

 

 

•   Fotografierna (24V¦100µF) visar en ljusbula med ungefärlig höjd över folieytan h(LB)=1,5mM:

— ljustiden t=d/v=1,5mM/3T8M/S=

5pS.

•   GITTERBRYTNINGSTIDEN (gbKTH) min t15S max t14S

— som resultat (medelbildningsenergin, teoretiskt) av att varje Al-hålatom joniseras/exciteras på lägst eJON1+ som garanterar inbördes repulsioner och därmed hålbildning

— tar/omfattar hela hålradien Ø0,3mM/2=0,15mM via en (sämsta fallet) ljusutbredande ±e-annihilationskraftsHastighet cz=c0/2=1,5T8M/S på tiden t(r¦cz)=d/cz=

1pS = tiden MAX som omfattar hela hålbildningen med Al-atomernas frigörande ur det aktuella hålområdet.

•   Den betydligt kortare gitterbrytningstiden (min 9,584 t15 S) garanterar med den matematiken att

•   hela hålet är UPPBRUTET/atomseparerat men nödvändigtvis inte UTRYMT/tömt = färdigbildat på sina drygt 7 T16 Al-aomer efter en (absolut) kortaste/minsta tid på 1pS.

 

VID den tidpunkten är primärdroppen tydligen i andra ord på väg uppåt (30µS/0,2mM), har knappt börjat, med en underliggande TOM = obefintlig folieyta = ett REDAN färdigställt hål under sig:

 

Håluppbrytningstid: max 1pS = 1 t12 S — intervallet B--C. HålBILDNINGSTID: Max 46nS .

 

SCENARIO:

•   Den primära smältdroppen hinner knappt kastas ut med sin rörelsemängd (mv) förrän materialytan den kastades ut ifrån löser upp sig.

   Materialytans tillfälligt joniserade Al-atomer kastas ut (teoretiskt med gitterbrytningshastigheten ca

6 500 M/S via lägsta eJON1+) och ingår (tillfälliga) kemiska föreningar med luftmolekylerna i närområdet (Aluminiumoxid, Aluminiumnitrid ¦ TESTET MED SILVERFOLIEN)

— alternativt rekombinerar (ljusbildning) med elektronpackningarna i ljusbulans ytterområden.

 

Ljusbulan, analys: LB ¦ Glödspåren

Med ett redan fullt utbildat (5pS) Koronafält

infångas alla de primärt teoretiskt lägst eJON1+-joniserade runt 7 T16 stycken utrepellerade inbördes repulsiva Al-hålatomerna

— strax

— av eller genomtränger den redan parkerade ljusbulans volym .

•   Ljusbulans ljuseffekt skulle i så fall bero på att de utdrivna aluminiumatomerna, tillfälligt joniserade av CAT-händelsen vid iC-punkten efter NtC, återtar sina elektronbesättningar — på Koronafältets kredit — under loppet av hela ljusbulans varaktighet (PINref: ca max 200µS).

 

 

 

Intermission: TimeLine ¦ Ljusbulan ¦ KORONAFÄLTET

 

 

Foto: CATmar2013  Bild—12 ¡ KANTURLADDNINGAR 24V¦100µF¦0,017mM Aluminiumfolie ¦ NikonD90

 

 

Härifrån med vidare måste vi stödja oss på resultaten från TNED-fysiken (KoFeSPEKTRUM):

•   Modern akademi har inga som helst FENOMENFÖRKLARANDE referenser i ämnet:

•   ingen matematik, ingen teori, inte ens en antydan. Helt rent. Hemskt gärna rätta om fel:

— En rättelse vore helt fantastiskt att få se och bevittna (”pubertetens andra halvlek”; nystart).

 

 

Eftersom ljusets fysik inte lyder under kinetiken (ljusvägen [divergensen] [tomma rymden] är viktlös, se Ljusfrihetssatsen) kan varken ändring i explicit tryck (p) eller ändring i explicit volym (V) förorsaka ändring i temperatur (T). Allmänna gaslagen innefattar bara ändringar från T till pV, aldrig omvända vägen. Mera utförligt i Allmänna Gaslagen.

 

•   termonukleära strålningstryckets funktion i TNED-fysiken — ingår inte i modern akademi —

Se utförlig härledning med förklaring och jämförande exempel i STRÅLNINGSTRYCKET:

termonukleära strålningstryckets funktion i relaterad fysik:  m → γp → P → T ¦ inget motsvarande etablerat

•   för γp, se Stjärnornas allmänna tryckekvation om ej redan bekant.

Termonukleära kraftjoniserande strålningstryckets funktion — ingår inte i modern akademi:

  FT       = T2Z(8,54859 t22 NK–2)(c/c0)1/2

c/c0 = 1 i urladdningsexperimentens ytliga tillämpningar.

Termonukleära kraftjoniserande strålningstryckets funktion — ingår inte i modern akademi:

•   är den primärt nukleära — kärnfysikaliska, härledd ur Solfysiken: massfysiken, inte materiefysiken — värmebildande generatris som ansvarar för att materien kan utveckla materiefysikens mera långvågiga värmevågor (E=hf) ur massfysikens/Planckenergins mera kortvågiga frekvenser (Plancks Strukturkonstant: =hf=[h/n]fn): värmebildning ur massdestruktion (m→γ: ”m-till-gamma”): termonukleärt bildat laddningstryck.

— Den fysikbeskrivningen (TNED) saknas helt och hållet i modern akademi. Garanterat helt rent.

   BEVIS: Solfysiken. TNED kontra MAC representerar två helt väsensskilda fysikuppfattningar. Bara en av dem kan förklara, detaljerat, den andra som mera primitiv.

•   Beröringspunkter med den moderna akademins lärostol saknas här helt och hållet.

 

Koronafältets spektralgrader:

INOM ljusbulans koronafält — termonukleära kraftjonisationens aktionsområde, TNED-fysiken Koronafältet — finns olika spektrala regioner. Vi ser det direkt på fotografierna enbart med bevisning av den aktuella färgen (stjärnfysikens fysikreferenser, källreferens se FIND):

 

 

Vilken värmegrad/färg motsvarar precis Aluminiumatomens lägsta eJON1+-grad E = 6eV = 9,6 t19 J?

•   T = E/(6,854 t23 J/°K) = 15 000 °K: svar: vitt på nersidan mot 11 000 °.

 

•   IN MOT BLÅTT gäller i runda tal ca T=25 000 °K. Grovräkning med Wiens Förskjutningslag (JWP) ger

E = hf = hc/(λ=kWIEN/T) = T × hc/kWIEN = T × (6,854 t23 J/°K) = 1,7135 t18 J = 10,7 eV:

•   Al-atomens lägsta jongrad eJON1+ = 6eV: färgen bevisar ett garanterat Al-eJON1+-område — minst,

•   ända in i området µS — men då via en märkbart utslocknad ljusbula (SistaSucken):

 

»SISTA SUCKEN »:

 

                                  

 

Den svaga ljusbulan fortsätter att emittera glödpartiklar, men ytterligt svaga.

 

 

•   Fotografierna (i stark förstoring) visar att ljusbulan även så försvagad fortsätter att kasta ut glödpartiklar — men då ytterligt svaga, inte alls ens direkt synliga utom med hjälp av förstoringar och ljusförstärkningar;

•   och det så, långt efter det att hålet ”för länge sedan” hade färdigbildats (1-5pS) »jonisationstekniskt».

 

Nämligen så:

 

•   Koronafältets jonisationsområde garanterar att de redan primärt minst eJON1+-joniserade utrepellerande Al-hålatomerna INTE konvergerar — sammandras — mot koronafältet, utan istället, än mer, repelleras av detta:

 

Koronafältets (ljusbulans) egenskap är just att ha atombesättningar vars normala elektronmassor har drivits ut: elektronmassorna reagerar snabbare med mindre tröghet på termonukleära laddningstryck än de tyngre atomkärnorna.

 

 

•   Hålatomerna, alla

— utom primärdroppen, den som lösgjordes enbart på smältvärme, utan någon direkt jongradering, som vi får förstå saken

— repelleras av ljusbulans centrala jonkraftsområde.

   Dessa huvuddelen av hålatomernas antal 7 T16 huvudaktörer får med den matematiken tydligen förstås ingå kemisk förening/normalisering med luftatomerna (ljusbulans yttre elektronrand) utanför aktionsområdet.

   Det var också vad de tidiga experimenten (2007) med silverfolien 1/100mM (SFref) visade: centimeterlånga hängande svarta böljande draperier av (silveroxid, slivernitrid) molekyler sågs svävande under flera sekunder strax intill hålen efter urladdningarna.

   (Vi undviker den typen av upprepade experiment: föreningarna är giftiga).

 

PRIMÄRA SMÄLTDROPPEN däremot har andra förutsättningar när den väl kommer in i Koronafältets jonkraftsområde.

   Koronafältets jonkraftsområde upprätthålls (vad vi har förstått, teoretiskt utan direkta bevis) av regionens luftmolekyler (ca 1,6T17 stycken i Ø2mM vid 20°C via medelavstånden 3nM.

   Det är nära lika antalet hålatomer 7T16) i viss turbulens

— likt ett uppladdat batteri

— ±e-annihilationerna som utvecklade totala hålbildningsenergin minst 0,06823 J fördelad genomsnittligt via eJON1+ per hålatom

— som får ljuset att lysa tills batteriet laddar ur och ljuset falnar ut:

 

•   SPÅRTIDERNA 2,7¦1,8¦0,9µS över fotografiernas spårvägar (0-30mM, några få upp mot 50mM)

 

30¦20¦10mM för max jonisationsgrad n=13 med glödpartikelns atomantal avr 1200¦350¦45 kontra

•   SPÅRTIDERNA 40¦25¦15µS över fotografiernas spårvägar (0-30mM, några få upp mot 50mM)

30¦20¦10mM för minsta jonisationsgrad n=1 med glödpartikelns atomantal avr T7¦2,7T6¦0,3T6

— enligt beräkningarna från IMPULSANALOGIN (Kalkylkortets värden ¦ TabellRT)

 

— visar rimliga överensstämmelser med vad som kan utläsas ur fotografierna:

•   Samtliga spårlängder i området runt och grovt µS, ental/tiotal.

 

•   Primärdroppens uppskattade hundra (möjligen tusen) T7-atomgrupper kan så — väl — motsvara (i varje fall) det möjliga fotografiska intrycket av mängden glödspår starka+svaga. Och, så långt, därmed en rimlig förklaring till glödspårens spridning och omfattning.

   Även med maximala gitterbrytningshastigheten (eJON13+) 128 000M/S ges primära droppens rörelseenergi Ekin = mv²/2 = (T9·Uu)(128 000M/S)²/2=3,670 t7 J som en helt försumbar bråkdel av hela hålbildningsenergin 0,06823 J: drygt 5 miljondelar.

 

 

primära smältdroppen — INLEDNING

BERÄKNINGSRESULTAT: 

 

•   Glödpartikeln (TabellRT) färdas 30mM i 20°C luft innan den stoppas upp inom tidrymden 40µS:

•   Samma spårlängd med mindre antal Al-atomer i varje delpartikel ger högre utgångshastighet men kräver också en högre jongrad:

•   Teoretiskt högsta jongrad n=13 för Aluminiumpartikeln med 1204 Al-atomer och en spårlängd på 30mM ger utgångshastigheten 128 000 M/S på spårtiden 2,749 µS.

— Den jongraden (n13 = 3.6912339 t16 J = 2304,141 eV) motsvarar via Wien-Planck-sambandet en (JWP) temperatur på T = E/(6,854 t23 J/°K) = 5 385 517,362 °K = 5,4 T6 °K.

Det är en SolKoronaTemperatur.

•   Vi kan (här) inte kontrollera den uppgiften — om alls relevant — utan avancerad spektroskopisk instrumentering i samband med hålurladdningsexperimenten:

•   TNED-fysiken för sin del med n(13=Z) via F(T)-sambandet förutsäger T-värdena

F = k(Ze/d)², k = 9 T9 VM/C ¦ d(FAST)2,5Å; d(GAS)=3nM=30Å=3t9M;

T = √ F/Z(8,54859 t22 N/°K²);

T(d¦2,5Å) = 7,348 T6 °K ; 7 350 000 °K

T(d¦3nM) = 0,625 T6 °K ;    625 000 °K

 

OriginalPunkter:

Serie2En5_6 ¦ Folieurladdningsexperimenten

 

Den enkla men effektiva linjeanalysen har här sammanfört linjer som förefaller utgå ifrån samma punktområde i formen av tre ursprungscentra inom ljusbulan, en extra (krökt) icke medtagen (uppåt). Vertikallinjen antyder gränsen ner till folieytan (ljusbulans spegelbild halverad).

•   Se även exemplen i Serie2En_12&2: Två tydliga diametrala glödspår — · — utgår från en punkt i ljusbulan över folieytan.

 

 

 

Relaterad beskrivning: OP

Glödspåren utgår — samtliga — från ett område med olika referenspunkter inom ljusbulan någon eller några (1/100‑) 1/10mM — över folieytan

— Sammanstrålningspunkterna ger enhetliga besked:

 

 

a:  Om vi antar ATT glödpartiklarnas ursprung kommer ur en smälta av aluminiumfolie

— som via den underliggande katodspetsen, en underliggande kraftkälla som kan kasta ut smältdroppar, synligt upp över folieytan, de aktuella fotografierna,

— skulle vi också med viss rätt förvänta oss ATT glödspåren sammanstrålar i en punkt strax under folieytan

— inte ens jäms med, definitivt inte över.

b:  Fotografierna [alla utan undantag] visar istället den ordning som illustreras i b:

•   Glödspåren sammanstrålar i, eller utgår ifrån, en eller flera punkter inom ljusbulan, alldeles strax över folieytan.

 

OM glödpartiklarna SKULLE genereras ur (den till flytande upphettade) folieytan

— som dropparna i en successivt utbredande vattensplash (a): förorsakande kraftcentrum ligger närmast katodstiftets ände under folieytan

— SKULLE vi med viss rätt också förvänta oss att sammanstrålningspunkten för glödspåren SKULLE mötas på en eller flera punkter UNDER folieytan — bakom, på katodstiftets sida.

 

 

Fotografierna visar att så INTE är det praktiska fallet (b):

 

 En enda centralt utgående vätskedroppspelare förklarar saken.

 

•   Glödspåren sammanstrålar i en eller flera punkter i — INUTI — ljusbulan, strax ovanför folieytan;

— Flera fotografier visar, bevisar och verifierar detaljerna:

•   Glödspår som dels sprids diametralt UTMED folieytan ÖVER denna, och dels (i ett fall) tränger ner på baksidan genom öppningen i det redan utbildade hålet.

•   UPPMÄRKSAMMANDET (Apr2021) hade inte nuvarande upplösning i föregående arbeten (2007+). En mera djupgående — instrumentellt — inträngande analys (Dec2020+) avgjorde saken.

 

Det finns inte mycket att välja på i förklaringsväg för att relatera ett sådant skeende.

 

 

Serie2En5_12 ¦ 2Feb2013 — NikonD90 — spårkälla: inom ljusbulan, över folieytan

 

 

Som ovan:

Serie2En5_12 ¦ 2Feb2013 — NikonD90 — spårkälla: inom ljusbulan, över folieytan (SomOvan)

 

 

Vilken är förklaringen?

— Hur kan ”en löst lufthängande ljusbula” agera maskincentrum

i utskick av glödpartiklar i väl dokumenterbara (cM) långa glödspår?

 

Serie2En5_2 ¦ 2Feb2013 — NikonD90 — spårkälla: inom ljusbulan, över folieytan, diametralt

 

   

Serie3En2_3 ¦ 2Feb2013 — NikonD90 — spårkälla: ett par särskilt nära diametrala spår — tydligt inom ljusbulan, över folieytan; nedan nära samma + en svagare bakåt

 

  

 

Utan undantag, i samtliga fall är det tydligt att glödpartiklarna (med ovanstående enklare linjeanalys) utgår ifrån ljusbulan, någon eller några 0,01-0,1 millimeter över-utanför folieytan

 

Särskilt i ett fall som närmast ovan   Serie3En2_3 — den bakåtåkande svaga åt höger — är det tydligt att

•   spåret PASSERAR GENOM ett redan — färdigt — utbildat hål.

— Som glödpartiklarna inte kommer ur tomma intet, finns bara en rationell förklaring:

•   En stor eller flera mindre smältpartiklar (i nanostorlek) inträder i ljusbulans koronafält där uppdelning — sedan — sker:

 

 

   EXEMPEL:

— HUNDRA stycken 10-miljoners (T7) aluminiumpartiklar samlade till en enda smältdroppe aluminium (smältpunkt 660°C, kokpunkt 2057°C) — N=1 T9 Al-atomer — upptar en ideal sfär med diametern

mØ(T9AlATOMER) = (V=4piR³/3)(D=2700KG/M²) = NUu = VD; V = NUu/D = 4piR³/3 ;

R³ = 3NUu/4piD :

Ø(T9AlATOMER) = 2([3NUu/4piD]^1/3) =

316,4 nM = 3,164 t7 M =

0,3164µM;

— Dessa (jämf. TabellRT) T9 Al-atomer kan sedan delas upp på (minst) hundra mindre (10-miljoners) glödpartiklar som kan förklara huvuddelen i det som fotografierna visar (de starkaste tiotal, de svagare kanske hundratal, inte allt syns på foto).

 

 

Enda förklaringen?

TNED-FYSIKENS FÖRKLARING:

— KoronaFältet innefattar en »KOKARE».

•   Neutrala atomer

FÖRST PÅ YTAN AV EN STÖRRE PARTIKEL

berövas elektroner — och repelleras därigenom internt med olika impulsrekyler.

— Utstötta delpartiklar kan återta sina utstötta elektroner vid passagen genom ljusbulan i dess ytterområde där elektrontätheten är markant — koronafältets allmänna fysikaliska egenskap.

 

 

— Så länge ljusbulan = KoronaFältet finns aktivt — i stadigt avtagande från bildningstillfället (t15S) — sänder det ut delfragment av den primärt inkommande Al-droppen: först större, sedan mindre i takt med att jonisationspotentialen avtar.

 

Det är vad vi kan se på fotografierna:

 

•   stora ljusstarka glödspår med en stor ljusstark ljusbula:

•   svaga knappt synliga glödspår med en motsvarande svagt lysande ljusbula;

•   Ljusbulan ”emitterar” partiklar (allt mindre, med allt svagare ljusstyrka) i takt med att dess ljuskraft avtar:

 

 

 

Serie1En10_5 ¦ 2Feb2013 — NikonD90 — ljusbula: svagt slutsken = åtföljande svaga glödpartikelspår — förstorat ljusförstärkt original

 

inverterad:

fotooriginalet med inverterat:

 

             

 

•   Ljusbulan ”emitterar” partiklar (allt mindre, med allt svagare ljusstyrka) i takt med att ljusbulan ebbar ut:

 

 

 

SistaSucken:

FOTOGRAFIET MED DEN ALLRA SVAGASTE LJUSBULAN — Serie1En10_4; Serie1En10_5; Serie1En10_9; Serie3En2_6:

Serie1En10_9 ¦ 2Feb2013 — NikonD90 — ljusbula: svagt slutsken = åtföljande svaga glödpartikelspår

— förstorat ljusförstärkt original

 

 

originalfotot — »sista sucken»:

 

                                  

 

•   Ljusbulan ”emitterar” partiklar (allt mindre, med allt svagare ljusstyrka) i takt med att ljusbulan falnar:

 

Serie3En2_6 ¦ 2Feb2013 — NikonD90

— ljusbulans märkbart svaga slutsken med åtföljande stor mängd mycket svaga glödpartikelspår

— förstorat ljusförstärkt original

 

 

originalfotot : ljusbulan befinner sig tydligen på utgående — med åtföljande (många men ytterst) svaga glödspår:

 

            

 

•   Ljusbulan ”emitterar” partiklar (allt mindre, med allt svagare ljusstyrka) i takt med att ljusbulan ebbar ut:

 

Det särskilt avslöjande fotografiet:

Serie3En2_6 ¦ 2Feb2013 — NikonD90

— ljusbulans märkbart svaga slutsken med åtföljande större mängd mycket svaga glödpartikelspår

 

 

KAMERAN exponeringstid ½ sekund kommer in i händelseförloppet vid en utvecklingspunkt strax efter att de mest ljusstarka glödpartiklarna redan har tillryggalagt en väg (främre: ca 15mM):

•   All ljussättning före den tidpunkten står helt orepresenterad i fotot.

•   Vi ser bara vad som följer från kamerans första fotocellreaktion

— och den visar en tydligt falnande ljusbula (i jämförelsen med övriga, samma UCR-experiment):

•   Det faktum ATT det finns en (svag) spårväg, ovan höger förstorad och ljusförstärkt, som direkt anknyter till ljusbulans inre

•   bevisar — hela ljusvägen in till ljusbulan — att 

•   ljusvägen bildades SEDAN (µS) de starkare glödspårens partiklar REDAN hunnit tillryggalägga en bit.

   ALLTSÅ I KLARTEXT — efteråt:

•   Ljusbulan fortsätter att skicka ut partiklar — kontinuerligt, tydligen så länge Den existerar: KoronaKraften — alltid som starkast just över sin lokalt dominanta gravitella materieyta, se F(T)-sambandet nedan enligt TNED-fysiken.

— Den fenomenformen uppträder enbart uteslutande enbart i samband med kärnfysiken:

•   TNED-fysik: massfysik.

•   Ingen sådan förklaringsgrund existerar i modern akademi.

— Notera färgindex (stjärnfysikens konventionella begrepp) som kraftreferens:

 

 

•   25 000 °K motsvarar E=hf-energin ca 1,7 t18J = 10,7 eV:

— Det räcker gott och väl och blir över för att jonisera en aluminiumatom till grad

eJON1+ = 9,6 t19 J = 6 eV.

— Så: Varifrån kommer den jonisationskraften

— en bit över aluminiumfoliens yta, i luftrummet över?

ExNo16:

Urladdningskondensatorn laddas inte ur i netto:

 

Gnisturladdning genom 0,017mM Al-folie: Ø0,3mM.

OscillogramNo16 14Jan2021.

 

— Så: Varifrån kommer jonisationskraften — en bit över aluminiumfoliens yta:

•   i luftrummet över?

•   Modern akademi klarar inte den fysikbeskrivningen — Garanterat rent, säger TNED.

 

 

 

KoronaFältet: KoFeKRAFT

Ursprungsfysik: SOLFYSIKEN -- KoronaFysiken

 

EXCITATIONSHÄNDELSENS TIDSTRÖGHET

 

— Varför hänger ljusbulan kvar »i tomma luften» under ca 150µS?

— Hur vi än räknar :

•   Ljusbulan representerar ett utpräglat hetområde (plasma) — ända in i området µS (ljustiderna nedan).

 

 

 

FOCUS MATERIEN 1975 ger de sex angivna temperaturerna vänster till höger som spektralklasser med stjärnstandard B0 A0 F0 G0 K0 M0.

En motsvarande färg-temperaturskala finns på Wikipedia i Color Temperature. Dess övre gräns, 15 000 - 27 000 °K, anges ”Clear blue poleward sky”, vilket skulle motsvara kanske ungefär . Gränsen uppåt (svart) blir odefinierad. På artikeln Wikipedia Spark Plug sägs ”As the current of electrons surges across the gap, it raises the temperature of the spark channel to 60,000 K”.

 

Varför hänger ljusbulan kvar i luften under ca 150µS?

PRINCIPBESKRIVNING AV LJUSBULANS FUNKTION — TNED-fysik:

•   OMRÅDET närmast över folieytan ”uppladdas” av ett TVUNGET underliggande energicentrum (CAT-händelsen enligt TNED utlöser F[T] som nedan);

•   OMRÅDETS atomer verkställer ett tillfälligt uppladdat energibatteri (under max 150µS);

•   Fysikförklaringen kräver att atomkärnorna hos områdets atomer/molekyler tillfälligt har

•   exciterats på svängningsfrekvenser mindre än atomkärnornas storlek som förklarar VARFÖR excitationshändelsen är tidströg (”neutrinoradioaktiv” [Neutrinobegreppet]) i återställningen till normalt:

 

 

•   Kärnorna absorberar primärenergin från CAT-händelsen i foliematerialet (hålbildningen), och kärnorna vidareförmedlar den Planckenergin på de betydligt lättare och mera sublima elektronmassorna som — termonukleära laddningstryckets funktion F(T), TNED-fysiken — tillfälligt drivs ut från området och därmed åstadkommer den positiva jonisationseffekten (KoronaFältet):

•   En het neutral aluminiumsmältdroppe inuti området utsätts analogt för elektronreducerande attacker som skapar interna repulsionsmoment — som kan förklara hur och varför (neutrala) glödpartiklar alls rent fysiskt delas upp och kan kastas ut från området.

— Glödpartiklarnas obefintliga laddning (MAGNETTESTET) kan dels återställas då glödpartikeln passerar ljusbulans rand (1-2mM över folieytan där elektrontätheten vid ljusranden är som störst och därmed möjligheten att rekombinera), och dels (möjligen) ha försumbar inverkan om glödpartikelns alla atomer (hundratal till hundra tusental) samsas på ett tillfälligt elektronunderskott:

— exempel (Serie2En5_2) på svagt krökta glödspår finns som möjligen innefattar en mindre elektrisk laddning (eller ett möjligt homogent partikelspinn).

 

Ljusbulans kraftfysik: KoFe

Termonukleära kraftjoniserande stråltryckets funktion — ingår inte i modern akademi:

  FT       = T2Z(8,54859 t22 NK–2)(c/c0)1/2

c/c0 = 1 i dessa materiefysikens ytliga tillämpningar.

Termonukleära kraftjoniserande stråltryckets funktion — ingår inte i modern akademi:

 

Bakgrund: Massförintelsen i Solstädets yta (STJÄRNORNAS ALLMÄNNA TRYCKEKVATION) påtvingar all utanförvarande massa ett divergenstryck — termonukleärt laddningskänslig divergens — som är störst vid städytan och sedan avtagande utåt.. Tryckverkan påverkar mindre massor med större kraft än större massor (induktioseffekten generellt i fysiken), samt påverkar massor med större elektrisk laddning med mera separerande kraft än massor med mindre elektrisk laddning.

•   Speciellt för Solens fall — TNED-fysiken testas mot instrumentellt uppmätt — finns en särskild generalgenomgång med generaltest på samtliga TNED-fysikens parametrar i test på det experimentellt uppmätta standardiserade IAU-värdet för Solens Fotometriska Effekt, och som visade sig ge ett klockrent samstämmigt resultat. Se utförlig redovisning i KLOCKREN FULLTRÄFF.

 

Mera utförlig beskrivning i PSK (Plancks Strukturkonstant: Planckfraktalerna hf = [h/n]fn):

•   Atomkärnans upplösning (CAT) medför friläggande av positronringar (med restspinn från atomkärnan) och kringliggande frigjorda elektroner:

 

— Så: Varifrån kommer jonisationskraften — en bit över aluminiumfoliens yta:

•   i luftrummet över?

•   Modern akademi klarar inte följande fysikbeskrivning. Garanterat rent, säger TNED.

•   Rätta gärna om fel:

 

 

 

•   Annihilationsprocessen ±e är INTE analog med »den vanliga jet-stråle-typen».

 

•   E = hf = 1,02 MeV med frekvensen 2,471 T20 Hz och annihilationstiden (TNED-fysiken)

2,63 t15 S;

CATanni: Inledningen ¦ Ljusbulans kraftfysik

•   Annihilationsprocessen via CAT-ringen enligt TNED-fysiken för ett enskilt par ±e lyder istället den betydligt snabbare och mera högfrekventa — samma energiomsättning — processen på tiden

 

 

5,743 t25 S. Motsvarande frekvens blir: 1,74 T24 Hz med våglängden 1,72 t16 M:

•   Den våglängden är mindre än minsta atomkärnan (rp=1,37 t15 M), och vi befinner oss då inom massfysikens domäner: Planckfraktalerna i TNED-fysiken: hf = (h/n)·fn.

•   Ingår inte i modern akademi. Helt rent;

•   energiomsättningen i ±e-annihilationerna skapar ett

kärninduktivt laddningstryck

ett termonukleärt kraftjoniserande starkt laddningsavkännande

— speciellt för elektronmassakomponentens lätta tau-ring (Fysikbas ¦ PRG)

——————————————————————————————————

SPEKTRUM OCH KVANTTALEN ¦ ELEKTRONENS BUBBELKAMMARSPÅR ¦ LJUSETS POLARISATION ¦ CASIMIREFFEKTEN ¦

GRUNDÄMNENAS PERIODISKA SYSTEM ¦ alla utförligt härledda och relaterade i TNED-fysiken

——————————————————————————————————

(som också modern akademi hade på bordet fram till 1927, de s.k. vibratorerna i Heisenberg och Schrödingers matris och vågekvationer: DESSA förkastades, trots glänsande framgångar) —

strålningstryck.

•   Ett JONISATIONS- och REKOMBINATIONSOMRÅDE bildas strax ovanför (1/100mM) folieytan — ett KoronaFält, precis som i Solfallet fast här på en annan formfysiks bas — genom folieskivans centrala snäva cylinderdel där ±e-annihilationerna verkställs, eller så kan förstås verkställas i TNED-fysikens förklarande ljus:

Spektralområdena i KF: KoFe

KORONAFÄLTETS SPEKTRALOMRÅDEN

 

 

Spektrumillustrationen ovan här lånad från framställningen i Solfysiken — Koronafysiken: Kraftprincipen är densamma i bägge fallen, det är endast källformens storlek (Solmassans specifika fysik) som skiljer.

 

 

 

Koronafältets uppladdning:

Hur?

 

Koronafältet laddas upp

Det högfrekventa laddningsdrivande laddningstrycket från ±e-annihilationerna driver upp elektronmassor över anodytan på ljusbulans sida. Denna avspeglar det resulterande jonisationsområdets olika domäner, såvitt  korrekt naturfattning:

 

From the (K-cellens värmefysik) deduced time dependent (t=x) definite energy expression (A=a=1)

 

 

E           = Emax[1 – (1 + x2/a)–1] = A[1 – (1 + x2/a)–1]  and its power derivative

P           = (–1)A[0 – (1 + x2/a)–2] × (0 + 2x1/a) = A[(1 + x2/a)–2] × 2x/a = (A/a)2x(1 + x2/a)–2

             = (2b)x(1 + x2/a)–2

             = (2b)(x–0.5+ x1.5/a)–2 ;  a=1, b=2

 

 

we can (easily — fairly) simulate appropriate power curvatures in a (fair) fit of an experimentally (oscillograms) observed spouse:

 

 :

 

P           = (2b)(x–0.5+ x4/a)–2 ;  a=1, b=2 :

— The exponent in x4 affects the right falling edge.

— The exponent in x–0.5 affects the left raising edge,

 

  

Graph: y = 2b[(x'–0.6)+(x'4)/a]'–2

 

•   But solving the corresponding integral function for these cases with the arbitrary exponents in example is no simple quest, as far as here is known (the solution contains mutliple [complicated] inner integrals, if at all algebraically possible to solve). However, there is always a (»simple», once the appropriate tools are given) numerical integral solution to any given derivative (SimpsonIntegral Method ¦ HypoSeriesIntegral). We leave that part here, only observing that the differences obviously involve (different complex separate) compressing/damping processes.

   In any case it is clear

 

 

that an appearing light power build-up takes place AFTER the capacitor has reached its lower voltage level.

   Additional experimentation/instrumentation is needed to clarify the details in more deep physics.

— That would be the starting up process triggered by the annihilation energy input — as no other energy source is available, and only so — as explained by TNED-physics:

•   A fast energy surge t(Anni) powers up the near foil surrounding air atoms’ nuclei (within pico seconds).

•   By slow nuclear response, the received energy affects electron masses (the actual TNED-deduced thermonuclear radiation pressure from the ±e-annihilation energy process) to move outwards, forming the edge of the coronal light bubble.

•   By repeated re-combining electron mass oscillations (excitation, fall-back, excitation..) within these momentary fields of different magnitude, light is emitted as the actual visible photographed corona field during a period of roughly 150-200µS, as shown by the light-measured oscillogram, given the actual experimental parameters.

 

 :

Graf y = 2[(x'–0.5+(x'4)]'–2 — UNIT 100p

 

Den typiska effektfunktionen [Effektkurvan, The PowerCurve], dess möjliga principiella form: Efter en snabb uppstart har ett [induktivt] Koronafält utbildats strax utanför/ovanför aluminiumfoliens yta på kredit av en kortvarig underliggande ±e-annihilationsprocess (0,068 J). Koronafältets = ljusbulans/ljusbubblans kraftmottagande atombesättningar — luftinnehållet — garanterar ljuskurvans relativt långa tidsbehållning:

•   Den utdelade erhållande kraftjonisationens potential avklingar först i mera långsam takt (µS) i samma skede som ljusbulans lyskraft avklingar — som en slags batterianordning med avtagande lyskraft.

 

 

•   Under en kort tid (picosekunder, t12 S) påförs luftrummets molekylinnehåll närmast över folieytan en turbulent

»jonisera-dejonisera-jonisera-dejonisera..» verksamhet. Den aktiviteten ebbar sedan ut mera långsamt (µS) då områdets atomer så småningom gör sig av med det kärninduktiva infallet och återgår till normala neutrala atomer (efter ca 200µS).

•   Jonisationspotentialen har kapacitet på begränsad tid att

för atomgrupper som kommer in i området, speciellt sådana HETA atomgrupper typ smält aluminium i starkt flytande tillstånd (som nanometersmå vattendroppar) —

splitta upp atomgrupper (glödpartiklarna) genom att påföra dem tillfälliga elektronrivningar (som återtas längre ut, i ljusbulans kanter, eller bara tillfälligt förskjuts vid delningstillfället):

   SCENARIO, TNED-fysikens möjliga beskrivning — glödspårens ursprung:

•   Elektronrivningar i (eller dito tillfälliga förskjutningar inuti [mikrovågsugnens exempel, se GNISTA]) en smältpartikel påtvingar hela partikeln motsvarande jonisationskraft. Inbördes tillfälligt sådana joniserade aluminiumsmältdroppar stöts (häftigt) bort ifrån varandra — eller alternativt dras till varandra, delas upp, sammanförs — KOKAR inom Koronafältet — och kastas ut.

•   Enligt fotografierna: Större hetare i början, sedan allt mindre med mindre kraft i takt med att Koronafältets ljusbula försvagas och släcker ner (µS).

 

 

 

Jämf, Wien-Planck:

 

Temperaturdata med Jonisationsgrader

•   Vi kan jämföra resultatbilden direkt med hjälp av Wiens Förskjutningslag (Plancks strålningslag deriverad):

Utförlig härledning till Plancks strålningslag från Plancks entropisamband ges i PLANCKS STRÅLNINGSLAG,

— inspirerat efter vetenskapsdebatterna som följde efter BOLTZMANNS H-TEOREM 1872.

Tabell 5 ¦ A85 CAT2021.ods

 

 

Diagrammet visar hur differensen mellan de olika beräkningssättens resultat närmar sig varandra (vid Aluminiumatomens max jonisationsgrad 13). Nära n=13 skiljer sig värdena i stort sett (3/4) obetydligt mot TNED-fysikens F(T)-samband: separationsdistans (d), kraftverkan lika med medelavståndet mellan atomerna i fasta material (generellt ca 2,5Å=0,25nM).

Ersätts d(FAST)=2,5Å med d(GAS¦20°C)=3nM ger F(T)-sambandet diagrammets lägre grå markerade värden.

SAMBAND:

Via Wiens förskjutningslag: jonisationsenergins temperaturekvivalent

——————————————————————————————————————————————————————

λ = k/T; ¦ k(WIEN) = 2,898 t3 M°K

T = k/(λ=c/[f=E/h]) = E × k/hc = E × (1,459 T22 °K/J) ;

E = hf = T/(1,459 T22 °K/J) = T(6,854 t23 J/°K)

——————————————————————————————————————————————————————

Via TNED-fysikens termonukleära kraftjoniserande stråltrycksfunktion:

——————————————————————————————————————————————————————

T = √ F/Z(8,54859 t22 N/°K²)

F = k(Ze/d)², k = 9 T9 VM/C

d = atommedelavståndet Aluminium 2,551 Å = 0,2551 nM = 2,551 t10 M

GB, gitterbrytande kraften

——————————————————————————————————————————————————————

 

Tabell 5 ¦ A86 Tabell 6 CAT2021.ods — värden i miljoner °K

 

 

Om vi pratar eJON13+ i Aluminiumfallet (d=2,5Å) är resultaten i stort jämförbara (runt 75%).

 

LjusTiderna: JWP 

Glödspårens Ljustider som mest i området µS

MED FÖRUTSÄTTNINGEN OM EN LÄGSTA JONISATIONSGRAD eJON1+ som energigrunden för hela hålbildningshistorien, avstannar den tyngsta glödpartikeln (JonNivå n=1) med nära 10¦2,7¦0,34 miljoner aluminiumatomer efter en tillryggalagd väg på 30¦20¦10mM på längsta tiderna 40¦27¦13µS. Det markerar absolut längsta varaktigheten för glödspårens detektering i en första teoretisk grovskattning. (GrovTestet 2007 med BPW34 visade ljustider i området 30-130µS).

 

 

Tabell5 CAT2021.ods ¦ rad106 — SAMBAND Spårlängder

 

N = [(d¦{0,03; 0,02; 0,01}/ v(2,19646 t8 S)]3 ¦

t = (m/R)ln(1/[1 – d × R/mv]) ¦ v := d × R/m + 1; +1 :  resultat av avrundade värden som kompenserar för logaritmräkningen  ¦

v = √ 2E/m ¦  JWP  ¦

 

Samband efter lösning av en (konv.) andragradens differentialekvation

•   föremål som färdas i visköst material:

•   vanlig vardagsrumsluft omkring 20°C:

—————————————————————

FULLSTÄNDIGT ¦ (dFORMENtvärsnitt) x=d:

x            = (mv/R)(1 – 1/etR/m) ¦ R = RLUFT  × a = RLUFT × (N¦Al)2/3 · 8,6624617 t3 = 2,340061 t16 NS/M × (N¦Al)2/3 · 8,6624617 t3

R           = RLUFT  × (a=k) = 2,040 t18 KG/S ref.Tabell5 L106 CAT2021.ods ;

RLUFT    = 2,340061 t16 NS/M ¦ m = (N¦Al)Uu = VD ;  N = VD/Uu      ;

t            = (m/R)ln[1/(1 – xR/mv)]                                                            ; m=NUu ;

vMIN   = xR/m = xR/(NUu)                                                                     ; x=d ;

NUu     = xR/vMIN                                                                                  ;

N          = xR/UuvMIN              ; R = N2/3 RLUFT (k = 8,71611 t3)          ;

             = xN2/3 RLUFT (8,71611 t3)/UuvMIN                                           ;

N1/3       = xRLUFT (8,71611 t3)/UuvMIN                                                  ;

N          = (xRLUFT (8,71611 t3)/UuvMIN)3                                             ;

——————————

Tabell5 CAT2021.ods

 

Med givna N och v:

 

U          atomvikten för Aluminium 26,9815389 u-enheter (1,66033 t27 KG)

Uu        m0: atommassan i KG

GP        glödpartikeln

N          antalet U-atomer i en GP

v           glödpartikelns utgångshastighet i luftrummet — motsvarande jonisationsaccelererad

d           GP:s spårlängd innan den stoppats upp av luftmolekylerna

             = v · N1/3 · (2,2100018 t8 S = Uu/R’ ¦ Tabell5 J147 CAT2021.ods)

dCheck  = [v/(R/m)](1 – 1/etR/m) ¦ Impulsanalogin, Härledningen ; d = v/(R/m) då tR/m >> 1  : 1/e^<<1 ”=0”;

m          GP-massan

             = NUu 

R           = N2/3 · [(3m0/4πD)1/3 ÷ (3,4 t9 M/2)]2 × 2,340061 t16 KG/S

             = N2/3 · [a] × R’ ;  a = 8,6624617 t3 ¦ numeriskt

R’         = 2,340061 t16 KG/S *—* .............................  ¦ = NS/M = KG·M/S²·S/M

             = molekylära medelimpulsmotståndet per spårmeter för normal luft vid 20°C

(3m0/4πD)1/3      = rATOM

(3,4 t9 M/2)      = rLUFT ................................  ¦ UtvidgningTVÄRSNITT

a                        = ( rATOM/rLUFT)2 ............  ¦ UtvidgningTVÄRSNITT

t            = (m/R)ln[1/(1 – xR/mv)] ...............................  ¦ Nmax

           *—*:

2,340061 är itererat från (grovvärdet) 2,34 med ett tilläggsvärde (ADDv) för v:= v + (d=x)R/m – v + 0,000000001 :

t            = (m/R)ln[1/(1 – xR/m[v + 0,000000001])] ;

             = (m/R)ln[1/(1 – xR/m/[v + 0,000000001])] → d · R/m = v ¦ vEX: 5 000 ¦ v = 4999,99597 ;

——————————————————

v                 tR/m         e^tR/m    1/e^tR/m                   1 — 1/e^tR/m

———————   —————       ———————  ————————                  ———————————

1 000         27,63        9,90 T11  1,00 t12                      1  ¦  kalkylprogrammet kan inte presentera 0,999 999 999 ...

5 000         29,24        5,00 T12  2,00 t13                      1  ¦  kalkylprogrammet kan inte presentera 0,999 999 999 ...

100 000    32,34        1,11 T14  9,01 t15                      1  ¦  kalkylprogrammet kan inte presentera 0,999 999 999 ...

——————————————————

             = (m/R)ln[1/(1 – 1/[1 + 0,000000001/xR/m])]

             = (m/R)ln[1/(1 – 1/[1 + 0,000000001/v])]

             = (m/R)ln[1/(1 – v/[v + 0,000000001])]

Kalkylprogrammet visar #DIV/0! utan tillägget — då  dR/m = 1: 1/[1-1] = 1/0.

— För att få med samtliga fall utom 1 — med vidare räkningar — används här tillägget ovan med v:= v + 1t9.

 

•   Tillägget med ”+ 1t9” visade sig  sedan kunna undvaras helt med det framräknade R’ = 2,340061 t16

— så att sambandsformen

t            = (m/R)ln[1/(1 – xR/mv)] ...............................  ¦ Nmax

kan användas genomgående exakt utan #DIV/0! visning:

•   men den visar ”galna resultat”:

•   Alla v-värden större än noll ger samma t-värde — tillryggalagd tid fram till partikelns avstannande i luften — för given mängd atomer i en given glödpartikel GP (som on uppgiften gällde tiden glödljus, inte spårlängd):

 

 

 

Tabell RT: Glödspåren

 

RESULTATBILDEN (TOR) FÖRSÄKRAR ATT GLÖDPARTIKLARNAS ENERGIBIDRAG ÄR HELT OCH HÅLLET FÖRSUMBART: max runt 0,00002%

 

——————————————————

antal atomer i varje GP            t i µS — oberoende av v större än noll — även typ v = 0,000 .. 1 M/S, alla samma t

——————————————————             ——————————————————————————————

T4                                                     6,68

T5                                                     14,39

T6                                                     31,01

T7                                                     66,81

——————————————————

T för 10^+

•   ingen som helst spridning på grund av utgångshastighet

——————————————————

— Spridningsdetaljerna kamoufleras av logaritmmatematikens begränsningar, exemplifierat som ovan.

 

Används istället detaljerna från R’-värdets iteration ges också konsekvent varierande t-värden för varierande v-värden — och med generellt högre t-värden, nedan mitten:

 

 

 

Vänster: ........  t = (m/R)ln[1/(1 – xR/mv)] tabellvärdena i TabellRT.

Mitten: ..........  t = (m/R)ln[1/(1 – xR/mv)] = (m/R)ln[1/(1 – 1/[1 + 0,000000001/v])] , via den itererade R-formens R’=2,340061 t16. Spårtiderna OK med TimeLine.

Vänstra resultatbilden blir helt fysiskt orimlig: Helt oberoende av utgångshastighet v får alla glödpartiklar GP med samma antal atomer resp. T4¦T5¦T6¦T7¦..TN också samma spårtid. Resultatbilden i mitten däremot ger en mera rationellt resonibel fysikbild: spårtiden ökar med högre utgångshastighet, mera ju tyngre GP.

Höger: ..........   d = v · N1/3 · (2,21 t8 M) ¦ d(GP): tabellen nedan visar värdena. Fotografierna visar glödspår med (i allmänhet) längsta spårlängd ca 3cM:

 

 

Med den räkningen — och avgränsningen — kan vi utesluta — praktiskt taget — begreppet GP i den aktuella fysikbilden för atomantal större än en miljon (T6):

•   Alla glödspår i urladdningsexperimenten via 24V¦100µF¦0,017mM Al-folie begränsas av glödpartiklar GP med max antal atomer runt en miljon — »i allmänhet» runt tio tusen (T4) — och mindre mot en enda.

•   Den resultatbilden försäkrar — certifierar — att energin till glödspåren helt och hållet kan bortses ifrån — max runt 0,00002%, vidare nedan i tabell TOR — i den övergripande energiräkningen: Hålbildningen och dess energikälla baseras på en medeljonisationsgrad eJON1+ = 9,58840 t19 J = 5,98527eV för  var och en av de N=7,116 T16 Aluminiumatomerna som bildar det typiska Ø0,3mM hålet.

 

 

 

Totala rörelseenergin:

 

Tabell5 N39 CAT2021.ods — GLÖDSPÅREN

— Jämförande DISKRETA GLÖDPARTIKLAR SOM DELAS VIA mikroATOMfrekevenser från CAT-händelsen;

 

 

— Lika antal delpartiklar n(GP) från en given större smältdroppe bestående av N stycken aluminiumatomer:

•   eJONx+ anger motsvarande separationsenergi 1-13 för Aluminium [tabell i Wikipedia, Ionizatiion energy]

 

 

F           = k(xe/d)2          ¦ k = 9 T9 VM/C;  e = 1,602 t19 C ;  x = 1-13

t            = [√ 2E· Uu]/F ¦ E = eJONx+;  U(Al) = 26,9815389;  u = 1,66033 t27 KG; 

E = m0v2/2 = (m0v)2/2m0;  2m0E = (m0v)2;  √ 2m0E = m0v = p = Ft;  t = [√ 2m0E]/F ¦ GBKTH

v           = Ft/m0

d(G¦Å)  = antalet AluminiumMedelAtomdistansintervall 2,551 Å = 2,551 t10 M

anger effektiva separationsavståndet mellan GP1 och GP2 från en enda GP0

vid vilket ekvivalenta jonisationskraften träder i kraft via

mikroATOMfrekvensdelningshändelsen — under prövning som fenomenförklaring

till uppkomsten av glödspårens spridning från ett område inom ljusbulan

 

 

Ovanstående två gränsexempel visar jämförande resultat vid

en beräknad spårlängd om d(GP) = vN1/3(2,21 t8 M) = 3cM: det är

•   fotografiernas i allmänhet med några få undantag längsta glödspår.

•   Max glödspårsenergi: 0,00002% av hela hålbildningens EØ=0,06823 J eJON1+-baserade singulära hålatoms hålbrytningskraft på de N = 7,116 T16 hålatomerna i det typiska Ø0,3mM hålet via 24V¦100µF¦0,017mM aluminiumfolie.

 

TNED.

 

 

 

PriDoGeK:

 

PRIMÄRA DROPPBILDNINGEN GENOM KRAFTEKVIVALENTER

 

Centralcylinderns nAnni = 1,698 T7 ±e-upplösande atomer/atomkärnor

 

 

som genererar Ø0,297mM hålet med hålenergins lägsta

EØ = N × eJON1+ = 0,06823 J

på de N = 7,116 T16 stycken hålatomernas lägsta jonisationsenergi

eJON1+=9.58840 t19 J = 5,98527 eV för Aluminium

fördelat på de

n = 3 635,97 atomsträngarna med de upplösande

n(CAT) = 4,670,04 aluminiumatomerna i varje atomsträng inom cylinderdiametern

Ø(CAT) = 1,735 t8 M = 17,35nM med medeldistansen vertikalt inom varje atomsträng

d = 3,640 t9 M = 3,64nM

verkställer en motsvarande massimplosion:

 

Fältbilden med katodstiftet som fast negativt laddat STÄD (fast fältfundament))

gynnar elektrondrivningen

— det utbildade termonukleärt drivande laddningsstrålningstrycket från ±e-annihilationerna

— ut ur centralcylindern bort från katodstiftet, ut, upp över aluminiumfoliens anodyta.

 

Materialytan befinner sig i allmänt upplösningstillstånd

(»principiellt plasmatiskt joniserad förångning»)

och en ytdeformation kan förstås formera en uppskjutande materialdel:

 

 

Om den upptryckande materiedelen påverkas av en gitterbrytande kraft F(G) från Aluminiumets maximala jonisationsgrad eJON13+=3.6912339 t16 J = 2 304,141 eV ges den materialmängden en gitterbrytande utkastningshastighet på v(G) = 128 372,0 M/S.

 

Hela historien kan i det fallet bara sluta på en upplösning:

 

 

 

•   Förutsatt att inga interna krafter sönderdelar den utskjutande materialdelen

— och inga direkta bevis eller antydningar finns heller för att så skulle vara fallet —

formas den massdelen — sammanhållande — av det egna utbildade smältvärmets egen fortfarande sammanhållande (kohesions-) kraft till en glödpartikel (inom området smält/kokande 660-2057°C) som frigörs ur folieytan. Den uppdelas sedan vidare på samtliga möjliga glödpartiklar (under loppet av µS).

 

Den centralt rakt uppåtstigande primära smältpartikeln utgör den här enda kända förklaringen till varför och hur alla, samtliga (uppdelade, mindre), glödpartiklar utgår ifrån ett område strax över folieytan, inom den utbildade ljusbulans område.

 

 

Är den partikeln — minst — av samma massart som implosionsmassans nAnni = 1,698 T7 aluminiumatomer, har den avdelade smältpartikeln (SP) en ideal sfärdiameter (R³=3[V=m/D=NUu/D]/4pi) av ordningen — minst —

V = 4piR³/3 = m/D = NUu/D; R³ = 3NUu/4piD = N × 3.961 t30 M³ :

Ø(SP) = 2(3nAnniUu/4piD)^1/3 = 8.134 t8 M =

81,34nM.

 

•   Under hela den bildningstiden befinner sig hela folieskivan till det kommande hålet under stark upplösning (förångning) — med repulsionskrafter mellan de håljoniserade aluminiumatomerna som ger samma hastighetstyp som det angivna (max) 128 000 M/S.

 

•   Det får verkligen rättas om fel: Fysikbeskrivningen i helhet av fenomenformen kan inte framföras med hjälp av den nu (intill Jun2021) här kända etablerade lärostolens begrepp, termer och nomenklatur (Mar2021). Inte på något som helst enda begripligt sätt:

•   Förklaringsgrunden baseras helt och hållet på det som helt saknas i moderna korridorer:

•   atomkärnans härledning — ur Plancks konstant h=mcr: neutronen, TNED.

 

 

 

 

KoFeKRAFT: KoFe

 

ALUMINIUMFOLIEURLADDNINGARNAS EXPERIMENTELLA DETALJER (2007+)

KORONAFÄLTETS KRAFTDOMÄN

 

Om Koronafältets kraftområden verkligen besitter de via fotografierna framträdande olika antydda domänerna, bör vi kunna förklara och förstå själva utkastningsproceduren, rent dynamiskt, i varje detalj. Men TNED-fysiken är den här enda kända matematiskt-fysikaliska grunden för det.

 

SCENARIO (Ref. Tabell5 CAT2021.ods rad¦15):

±e-annihilationerna i de nAnni = 1,689 T7 Aluminiumatomerna som genererar hålbildningsenergin 0,06823 J genererar också ett motsvarande termonukleärt laddningstryck. Laddningstrycket visar sig (»omedelbart» med annihilationerna) i ett KoronaFält som etableras genom (max) ljushastighetens utbredning över folieytan (katodstiftet på baksidan — någon eller någras hundradels millimeter utanför baksidans folieyta — hindrar motsvarande utbredning bakåt):

 

Särskilda kanturladdningsfotografier för särskild analys Mar2013 ¦ NikonD90 ISO400 exp.1S ¦ b9, fotoriginalet vänster nedan.

 

 

Ljusbulan framträder (oftast) symmetriskt via cirkulära urladdningshål  , asymmetriskt via halvcirkelformade kanthål  .

•   Typiska urladdningshål Ø0,3mM bildas via 24V¦100µF genom 0,017mM Aluminiumfolie som anodyta då stiftpinnen Ø0,5mM på en kopplingshylsa närmas — långsamt — folieytan och ett överslag sker (inom hundradels millimeter från folieytan). Med nämnda förutsättningar:

•   Ljusbulans storlek mäter grovt drygt en halv millimeter tvärs över och omkring tre gånger den bredden på höjden, ca 1.5mM — men variationer förekommer (mera sällan), i allmänhet något större (LB).

•   Markanta glödspår framträder  med  tydliga  bakåtrekyler  efter viss tillryggalagd spårlängd som avslöjar kollisionshändelser med luftmolekyler.

FärgINDEX:

KORONAFÄLTETS JONISATIONSPOTENTIAL — STJÄRNFYSIKENS ALLMÄNNA FÄRGINDEX

 

 

 

FOCUS MATERIEN 1975 s607 ger de sex angivna temperaturerna vänster till höger som spektralklasser med stjärnstandard B0 A0 F0 G0 K0 M0.

En motsvarande färg-temperaturskala finns på Wikipedia i Color Temperature. Dess övre gräns, 15 000 - 27 000 °K, anges ”Clear blue poleward sky”, vilket skulle motsvara kanske ungefär . Gränsen uppåt (svart) blir odefinierad. På artikeln Wikipedia Spark Plug sägs ”As the current of electrons surges across the gap, it raises the temperature of the spark channel to 60,000 K”.

 

±e-annihilationerna i de nAnni = 1,689 T7 Aluminiumatomerna som genererar hålbildningsenergin 0,06823 J utbildar ett motsvarande termonukleärt laddningstryck.

•   Laddningstrycket visar sig (»omedelbart» med annihilationerna) i ett KoronaFält:

•   Koronafältet etableras snabbt genom (max) ljushastighetens utbredning över folieytan — på kredit av luftområdets tydligt affekterade luftmolekyler:

•   LJUSEMISSIONER sammanhänger uteslutande med en atoms normala elektronnivåer som lyfts upp då atomen exciteras. Då elektronmassan återtar sitt normalläge — eller bara övergår från högre till lägre energinivå — utsänds ljus enligt E = E1 — E2 = hf. Se även mera elementärt om ljusbildningen i SPEKTRUM om ej redan bekant.

•   Så kan vi sluta oss till ett elementärt JONISATIONSFÄLT — ett5 KoronaFält — i urladdningsexperimetens ljusbulor, och med ledning av stjärnfysikens allmänna färgindex och de dokumenterade fotografierna.

 

Aluminiumatomens lägsta jonisationsgrad n=1 med eJON1+= 9.58840 t19 J = 5.98527 eV ≈ 6eV motsvarar (JWP) en Planckenergitemperatur på

T = E/(6,854 t23 J/°K) = 13 989,5 °K, ca 14 000 °K.

Färgindexkartan skulle förlägga det området till ljusbulans (mellersta) vita delar. Det är också den grovt ungefärliga domän som glödspåren ses sammanstråla ifrån i de aktuella fotografierna.

 

 

 

 

Vad vi kan se:

•   Alla (OriginalPunkterna) glödpartiklarna/glödspåren, samtliga men särskilt tydligt i en del fotografier typ Serie2En5_12&2, utgår ifrån ett punktområde inuti ljusbulan, strax ovanför folieytan.

 

 

 

 

GNISTA: Koronafältets kraftdomän

Begreppet/Termen Gnista

GNISTA — eng. spark — anges i Wikipedia Spark (fire):

 

”A spark is an incandescent particle.[1] Sparks may be produced by pyrotechnics, by metalworking or as a by-product of fires, especially when burning wood.”,

WIKIPEDIA Spark (fire) 16Apr2021

 

Wikipediaförfattarna har (tydligen) inte uppmärksammat att samma typ av glödspår från ”metalworking” (fotot i Wikipedias artikel) också kan bildas genom

1. mikrovågor: mikrovågsugnen ger gnistspår om något metalliskt finns i ugnen;

2. elektrisk urladdning;

•   Se Särskilda fotografier via olika material (aluminium, koppar, järn, stål) i JÄRN.

•   Se även i MAGNETTESTET — en ytterst stark neodymmagnet klargör detaljerna:

•   glödpartiklarna är under inga som helst omständigheter, inte på något enda sätt, helt uteslutet, elektriskt laddade.

 

 

TESTA FÖRSIKTIGT — mikrovågsugn:

 

 

 

Rekommenderas inte i upprepade experiment, endast som här ytterst undantagsvis

— och då i strängt begränsad mening med strängt iakttagen varsamhet.

   De resulterande blixtkanalerna antyder de mest frekvent interna elektronstråken där enskilda atomgrupper har brutits ut för att uppvisa de karaktäristiska gnistspåren då metalliskt material exponeras.

 

•   Omslaget till en Magnum CLASSIC — det innehåller metalliskt material (tunt skikt spraypulver):

•   Veckla ut en (liten) bit, lägg in den på glasplattan i mikrovågsugnen, starta på full effekt (700W):

•   Efter runt 2 sekunder uppkommer ett formidabelt sprakande fyrverkeri av GNISTOR (med glödspår):

•   Stäng omedelbart av/Öppna ugnsdörren.

— En karaktäristisk ”KEMISK DOFT” märks direkt; fragmenterat material ingår kemiska luftföreningar — rekommenderas inte i upprepade experiment, endast som här ytterst undantagsvis och då i strängt begränsad mening (inte mer än 2 sekunder, bara precis så att fenomenformen framträder i bevisning).

— Fotografiet ovan visar resultatet:

•   delvis genomträngt, fragmenterat ”blixtkanalsformerat” originalmaterial.

 

HUR ATOMSEPARATION med ljusutveckling KAN FÖRSTÅS FUNGERA

 

 

Metallens karaktäristiska fasta atomgitter (ikoniskt som ovan, TNED-fysiken) kännetecknas av s.k. ledningsband: elektroner som delas av atomerna i olika stråk. Den formstrukturen garanterar materialets elektriska ledningsförmåga.

•   Materialets begränsningsytor ändar på elektronmassor (Casimireffekten) som kopplar inre slutna flöden i materialets egen formfysik.

•   En mikrovågseffekt kan skapa tillfälliga resonanser i ledningsstråken, tillräckligt kraftiga för att (packa ut på andra ställen) tillfälligt ”rensa området” på elektronmassor:

 

 

•   En tillfälligt ”öppnad atomkärnrepulsiv” taxigata bildas:

•   Minst ett par hela atomgrupper (hundratals, tusentals atomer i varje) transporteras/repelleras kraftigt och bryts ut ur det fasta atomgittret:

•   Vi ser/hör det som sprakande gnistor med karaktäristiska glödspår (och en illaluktande doft).

— Vi ser samma typ av gnist- och spårfenomen genom rivstiftet på en cigarettändare — även samma som slipfragmenten från en snabbt roterande slipskiva på ett stålmaterial — och samma fenomen på elektrisk väg (urladdningsgnistor):

•   Se särskilda fotografier via olika material (aluminium, koppar, järn, stål) i JÄRN.

 

LJUSBILDNINGEN (LJUS)

 

Atomerna i fasta material har alltid inre egna mindre (termiska) självsvängningar — utan direkt synlig ljusbildning.

•   Först (spisplattan) när de interna svängningarna blir mera markanta framträder (från mörkt rött) direkt ljusbildning:

•   Enkla experiment visar också hur en metall utvidgas på längden — atomernas inbördes medelavstånd ökas på marginellt — då den upphettas (ljuslåga, strumpsticka, knappnål med pappersvisare, bokstaplar som hållare — grundskolans klass tre).

— Atomens egen elektronbesättning (de yttersta elektronskalen) antar en allt mera frekvent svängningsbild mellan höga/normala/låga energinivåer då atomsvängningarna/värmen tilltar:

•   Då en elektronmassa vandrar från en högre (E1) till en lägre (E2) energinivå utsänds övergången som Planckstrålningsenergin E = E1—E2 = hf = ljus — synligt eller osynligt.

 

Uppkomsten av LJUS — speciellt för vår beskrivande del med gnist- och glödspåren — kan förstås vara en bieffekt av den häftiga losslitningsproceduren då två eller flera atomgrupper separerar som följd av pålagd strålning (med separationskraft) från en yttre energikälla:

•   Mera långvågig strålning ger värmeeffekter utan deformation — upp till smältning och kokning;

•   Mera kortvågiga (mikrovågor) stråleffekter kan slita upp/fragmentera speciellt metalliskt material (alla s.k. goda ledare) med bieffekter av internt mikroskopiskt upphettade materialdroppar som syns som gnistor och glödspår.

 

För ”mikrovågseffekten” i de här beskrivna urladdningsexperimentens glödpartikelbildningar, se särskild beskrivning i LJUSBULANS KRAFTFYSIK.

 

 

 

UFL: 17Apr2021

 

ALUMINIUMFOLIEURLADDNINGARNAS EXPERIMENTELLA DETALJER (2007+)

URLADDNING FÖREGÅR LJUSBILDNING

KORONAFÄLTETS KRAFTDOMÄN — LJUSKURVANS UPPSTIGNING I MATEMATIK

 

Två främsta typoscillogram klargör hur synkroniseringen fungerar mellan kondensatorns urladdning och ljusbildens uppkomst:

 

24V¦100µF ¦ 10-50mΩ — LjusBoxen

 

 

Tiderna [7¦5µS] är enbart representativa för den här enklare experimentanordningen.

•   Urladdningsserierna generellt (24Vserien) har ingen (ännu Apr2021) jämförande bild att uppvisa.

•   Experimentanordningen ovan baseras på en helt manuellt handhållen ansättning av kontaktstiftets spets mot en ren pålagd aluminiumfolies översida på plastburken;

•   Urladdningarna blir ofta, men inte alltid, av typen dubbla eller multipla med de jämförande oscillogrammens inbördes olika värden mellan Udrop-LightON. Här har utvalts endast ”rena” urladdningsoscillogram.

 

 

KopplingsSchemat överst visar hur testkopplingen är anordnad (17Apr2021).

•   Det framgår klart och tydligt att ljussättning inte uppkommer förrän kondensatorn laddat ur ner till sin bottenavkännande nivå.

•   Uppladdningsmotståndet 1K (RC=0,1S) har använts för en bekväm återuppladdning utan mellanliggande elektronik, och påverkar inte nämnvärt/synbart spänningsnivåerna i området µS, huvudsaken i kurvanalysen..

•   SVACKAN i ljusresponsen, den svaga negativa bucklan — en möjlig förklaring:

 

FOTODIODENS KÄNSLIGHET FÖR ÄNDRAD MÖRKERSTRÖM

Före överslaget, innan någon ändring har skett i aluminiumfolien, har mörkrummet omkring fotodioden en viss egenpreferens i känslighet (Planckstrålningens Wienekvivalent — temperaturen med alla ljusvåglängder).

 

ljusbildning under uppsegling ..

 

— När elektroner börjar strömma mellan katodstift och anodyta — ingen ljusutveckling har ännu påbörjats — ändras eller påverkas också mörkrummets preferenser på foliens ännu inte genombrutna undersida där fotodioden sitter: Fotodioden känner av den överliggande elektronströmningen katod-anodfolieyta precis så länge den strömningen varar.

   Fotodiodens egen inre ”ljusinduktans” (tillståndsändringar i det omslutande rummet: elektriska strömningsändringar i det omgivande rummets stationära ljusgenomströmning) avspeglas i fotodiodens viloreferens:

— mera ljus, högre nivå, mindre ljus, lägre nivå.

   Först när elektronströmningen katod-anodyta upphör i det närmaste, återgår fotodiodens nivå till tillståndet före elektronströmningen. Och först därifrån börjar sedan den aktuella ljusutvecklingen (på grunder som i sig inte är direkt enkla att klara ut, de heller).

   Det skulle kunna förklara den aktuella svackan — den finns med i alla de observerade oscillogrammen i testerna, alltid så mycket och så länge som spänningsfallet pågår fram till utplaningen.

 

Se även i »KONDENSATORFRIHETSSATSEN».

 

 

 

 

Ljusbulan: ANALYS ¦ KORONAFÄLTET

 

LJUSBULAN BEVISAR AKTIV JONISATION

ELEKTRISKT ANSTÄLLD JONISATION

 

folieurladdningsexperimenten 2013

Foto: vä: CATmar2013  Bild—10 ¦ hö: CATfeb2013 CAT2 Serie1En10_7 inverterad

 

Urladdningskondensatorn bevisar att ingen urladdning sker i netto:

— Full hålbildning med netto noll urladdning:

 

Gnisturladdning genom 0,017mM Al-folie: Ø0,3mM.

OscillogramNo16 14Jan2021.

 

— Så (SistaSucken ¦ Ljusbulans Kraftfysik): Varifrån kommer jonisationskraften

— en bit över aluminiumfoliens yta:

 

•   i luftrummet över?

•   Modern akademi klarar inte den fysikbeskrivningen. Garanterat rent.

•   Varken referenser eller ens en ämnets elementära matematik finns i moderna kvarter.

 

 

 

LJUSBILDNING: Gnista

 

HUR UPPKOMMER LJUS?

 

Centrala Utdrag ur 1900-talets snitt av läro- och faktaböcker om LJUS:

 

———————————————————————————————————————————————

”Emission av ljus innebär att atomen ändrar sitt energiinnehåll från en högre nivå till en lägre. Den frigjorda energin omvandlas till strålenergi i den utsända ljusvågen”,

FOCUS MATERIEN 1975 s280sp2mn

:

”Förutsättningen för att ljus skall kunna emitteras från en atom är att en elektron lyfts upp till en högre nivå än den intar i grundtillståndet. Man säger att atomen därvid exciteras.”,

FYSIK — ELEKTRON- OCH ATOMFYSIK, Esselte studium 1975 s40sp1n

:

”Emellertid ha elektronerna benägenhet att övergå från en stationär bana, där energin är stor, till en annan, där den är lägre. Härvid emitteras en strålning, vars svängningstal v  bestämmes av villkoret, att den emitterade energin skall vara hv.”,

BONNIERS KONVERSATIONS LEXIKON • BAND VI 1925 s1527sp1mn

———————————————————————————————————————————————

 

 

TNED.

 

 

 

Ikonförklaringar:

 

ANVÄNDA NUKLIDIKONER I BESKRIVNINGARNA

Se sammanställda exempel med referenser i IKONFÖRKLARINGAR.

 

 

 

Hålbildningens möjliga initierande skede:

 

 

HÅLBILDNINGENS MÖJLIGA INITIERANDE SKEDE

 

 

0[2(cos5x)(è'–4x)]–0.5[1+0.5x'4]'–2

0[2(cos6[x+0.165])(è'–4(x+0.165))]–1(0.4[1+(2x)'2]'–2)

 

 

 

METALLSMÄLTAN I HÅLKANTERNA ger en vägledning om en antydd början att

•   folieytan bryts upp flytande:

•   i stort samma kraftfas som i fallen med den fallande vattendroppen mot vattenytan, och dess dokumenterade kraftrekyl:

•   en initierande uppåtskjutande kraftvektor introducerar folieytans brytning (a).

TimeLINE

TIMELINE — allmänt tolkningssätt enligt TNED-fysikens anvisningar (11Apr2021):

obruten folieyta:

efter NtC:

 

|——————— t(N) = 3 t20 S ———————|: iC parallelltänder CAT: ±e frilagda,

begynnande parannihilation igångsätter kraftjonisationstrycket

T = √ F/Z(8,57859 t22 N/°K²)

F = k(Ze/d)², k = 9 T9 VM/C ¦ GBF, gitterbrytande kraften

d = atommedelavståndet Aluminium 2,551 Å = 0,2551 nM = 2,551 t10 M

Sedan, idealt efter t(N):

tAnni:

|——————— t(Anni) = 5,54 t23 S ———————|: EØ=0,068J utvecklas

termonukleärt förorsakad värmebildning

[ljustid per 1/10mM = d/v=t=3,3 t13 S = 0,33 pS]

[Annihilationsenergin når området strax ovanför folieytan först efter ca 0,5pS]

[Hela ljusbubblans omfattning, ca 2mM, tar ljustiden idealt drygt 6pS att »se»]

 

Med inloppet till t(Anni) [ljustid t=d/v max 0,017mM/3T8M/S=5,67t14S] bildar T-faktorn värmesvängningarna som ansvarar för att aluminiumkroppens närområde kommer in i

1. smälta, 2. flytande, 3, gas/plasma — men så först efter/via

tG: tAnni

|——————— t(G) = 9,584 t15 S ———————|: GBT, gitterbrytningstiden minimum för eJON¦Al13+

 

— Fotografierna av ljusbubblan antyder att ljusområdet (KoronaFältet) inte avslutas tvärt och omedelbart, utan i ett långsammare utdöende

(uppmätt Apr2021, se TimeLine ¦ Ljuslådan):

•   ljusbildernas utslocknande, med vissa tolkningar med fotografiernas hjälp; deras relativa intensitet i de olika fotografierna antyder ett långsamt utslocknande.

•   en sådan historia antyder att Koronaområdet utanför folieytan underhålls/förlängs internt av luftmolekylernas interna motsvarande utbyten i DET ATT ljus fortsätter att utsändas, inte upphör omedelbart och tvärt.

 

 

AluminiumFolieUrladdningarna CATfeb2013 CAT2 — exponeringsrider i olika serier från 1/10 till 1/2 sekund — vi kommer in i skeendet vid olika händelsepunkter:

•   mitt i — maximal ljusintensitet bevaras:

•   Strax före ljusbulans första visning — fotot inbegriper hela händelseförloppet — inom minst 1/10 S: ljusbulans maximalt starka ljussken kommer med:

•   Precis vid slutet av ljusbulans visning — endast ljusbulans SENAST MEST STARKA ljusbild syns i fotot — svagt om vi »kommer in mot slutet» i händelsen.

 

 

folieytan bryts:

Först efter GBT = t(G) = 9,548 t15 S finns den rent fysiska förutsättningen för att enskilda, flera eller grupper av atomer ska kunna lämna eller deformera folieytan:

•   det normalt fasta atomgittermönstret i metallen bryts upp först efter runt t15 S.

•   KoronaFältet finns nu redan verksamt strax utanför folieytan

— med vissa antydda fördröjningsintervall i dess utslocknande

(kan inte kraftmatas längre efter det att annihilationsfasen upphör)

— teoretiskt max fram till GBT.

 

Hålbildningstiden — kontra de allra första smältdropparna

LJUSUTBREDNINGEN FRÅN REAKTIONSCENTRUM

testvärde: v=c0/2=1,5 T8 M/S:

•   TIDEN som den verkställande jonisationskraften behöver för att utbreda sig över den 0,017mM tunna hålcylindern, över hela hålradien Ø0,3mM/2=0,15mM:

t(ØB) = 0,15mM/(c0/2) = 1 t12 S = 1pS.

•   maximal förorsakande hålUppBrytTid enligt t(G): 1pS.

•   Det blir den teoretiskt absolut längsta tid som

AKTIVERINGEN AV DE LOSSBRYTANDE ATOMERNA i

hålbildningsprocessen tar upp

(de frigjorda atomerna har sedan rörelseenergier som driver dem ut från området).

 

DE successivt radiellt cirkulärt aktiverade atomernas gitterbrytningstid t(G) är

t(G¦eJONAl13+) = 9,584 t15 S

t(G¦eJONAl1+  ) = 8,255 t14 S

— Dessa t14-15 S tider är inbördes försumbara mot varandra relativt ”anropstiden” för gitterbrytningen att verkställas över hela hålradien Ø0,3mM/2=0,15mM:

t(ØB) = 0,15mM/(c0/2) = 1 t12 S = 1pS.

CENTRUMDELEN (Ø15,2µM) via c0/2 öppnas upp inom

(15,2µM/2)/(c0/2)= 5,1 t14 S.

 

•   UTFLYKTSTIDERNA = t(G: t14-15 S) lösgör det allra första (i smälta/flytande) aluminiumatomerna, enskilda eller i grupper:

— Är deras gitterbrytningshastigheter

v(G¦eJONAl13+) = 128 372,0 M/S

v(G¦eJONAl1+  ) =      6 542,7 M/S

hinner de avverka den första 1/100 mM (över folieytan) på tiderna

t¦v(G¦eJONAl13+) = 0.07790 nS = 77,9 pS

t¦v(G¦eJONAl1+  ) = 1.52842 nS

Under den tidrymden hinner jonisationsaktiveringsvågen (c0/2) öppna upp/jonisationsaktivera en hålcirkel med diametern

ئt¦v(G¦eJONAl13+) = 2·1.52842 nS · c0/2 = 0,46 meter = 460mM

ئt¦v(G¦eJONAl1+  ) = 2·0.07790 nS · c0/2 = 0,02 meter =    20mM

   RESULTATBILD I ANDRA ORD:

•   hela hålbildningstiden är redan avslutad innan de första smältdropparna ens hinner 1/100 mM upp/ut ovanför aluminiumfoliens yta.

 

 

 

 

Referensfoton:

 

GLÖDSPÅREN

 

 Serie1En10_007

 Serie2En5_002

 

LJUSBULAN

 

 CATmar2013  Bild—2

 CATmar2013  Bild—3

 CATmar2013  Bild—4

 CATmar2013  Bild—5

 CATmar2013  Bild—6

 CATmar2013  Bild—7

 CATmar2013  Bild—9

 CATmar2013  Bild—10

 CATmar2013  Bild—10

 CATmar2013  Bild—11

 CATmar2013  Bild—12

 CATmar2013  Bild—13

 

SÄRSKILDA BEVIS

 

 

 

 

 

LUFTENS TÄTHET OCH MEDELATOMVIKT

tätheten vid 20°C:

ca 1,2 KG/M³ ¦ D(LUFT) = [352,83262 °K·KG/M³]/°K:

D(LUFT¦20°C=293,15°K) = [352,83262 °K · KG/M³]/293,15°K = 1,203590721 KG/M³

atomvikten :

U = 28,97u, u i DALTON-enheter: 1u = 1,66033 t27 KG = m(C12)/12, atomära massenheten AMU.

 

 

 

APPENDIX: 9Sep2021 — 2021

JORDMASSAN ¦ Preferenserna till Jordens Vattenbank ¦ KOMPOSC ¦ BEKS ¦ Klimatvariationerna ¦ Kolmullens ursprung ¦ RELATIONSBILD ¦ GE-basen ¦ SyreFiltret ¦ SUMNA ¦ Naturens bevisande hälsogrunder NHGIB ¦

Kumb — BioMORFOLOGISK strukturkunskap? ¦ BIOS ¦ BiosLIMOS ¦ jH2Oref ¦ BioPROOF ¦ mJBioek ¦ Virus ¦ Follow — SJUKDOMSBILDEN 2021: SyreFiltret ¦ Markören  ¦

BigHOGCA ¦ mJ ¦ LiBiK 5a ¦ LMI2021 ¦ LMI2021Sjukdomsbilden ¦ $ kopplar inte LitosC ¦ DiDinE ¦ TotalBio ¦ TheTHREE ¦ TheTOTAL ¦ TheBIOself ¦ Morphology ¦ JARN ¦ IsoFORM ¦ SeqC12rem ¦ ICE

ADD ¦ paCON ¦ The20th  ¦ aMLNh ¦ Criticize ¦ Cry5975 ¦ CryP1 ¦ CryP2 ¦ The20thCON ¦ PCt ¦ CAP ¦ MaSBIG ¦ mJOI ¦ YBE

CWON — the complete whole number version: a further MATIK detailed isotopic explanation to the carbon oxygen and nitrogen Earth AtmosBiosLitos elementary distribution

 

 

mJ: GE — sammanfattat från 2015 — CheopsTEST ¦ BioTEST  ¦ cMARG  ¦ BEKS  ¦ BeksFOSSIL  ¦ KompoSc  ¦ LitosCSI  ¦ SyreFILTRET  ¦ HurBioEK ¦ BioPROOF ¦ BCJ1 ¦ BCJ2

APPENDIX ¦ MATIK

 

Allmän sammanfattning UH 2021 med länk

Styrkan i bevisningen för bioekvivalenterna — vad saken handlar om i precis mening:

BioGASEN • BioEK1-10 • NATURNORMEN — PrimDATA

JORDMASSAN — GRANEKVIVALENTEN (c2015GE)

CAT • ATOMKÄRNANS HÄRLEDNING • HIMLAKROPPARNAS BILDNING • IRTeP

GRUNDÄMNENAS PERIODISKA SYSTEM — KÄRNMATRISISKA ALGORITMEN — PLANCKS KONSTANT — PLANCKS STRÅLNINGSLAG

 

Kvantiteterna S och c i BioGASEN $ = S + c + MLN + SD/2 med Jordvattnet jH2O = 2.8 T22 KG ) = 20 × mSEA definierar Jordmassan:

 

mJ = 200(2,8 T22 + 1,875 T21)KG = 5.975 T24 KG — instrumentepokens encyklopediska standardvärde 1960-1999 (Van Nostrand’s Encyclopedia)

mJ = (S/c)(jH2O + cT21) = 5.975 T24 KG ¦ VNS

jH2O→20mSEA = 2,8 T22 KG (BioEK10) Jordens Vattenbank kort ConBEAT ¦ utförligt FOCUS MATERIEN 1975 Tabell ; mSEA = 1,4 T21 KG (Wikipedia 1,386)

BCJ1: mJ ¦ BCJ2 ¦ BioPROOF

Biogasens Certifierade Jordfysikaliska kvantitetsbevis, BCJ1. S/c = 200. c-tolerans (cMARG): < ±3 GRAM.

Jordmassan 5.975 T24 KG. Exakt. Instrumentepokens standardvärde (1960-1999 ¦ VNS). Vidare nedan (PetrieCHR) i jämförelse med datorepokens standard 2000+.

 

— X kan inte (längre) snacka sig ur det här (längre). Längre.

S/c jH2O c är konstanter — med en (cMARG) marginal för c för bevarad signifikand 5.975: ±3Gram.

NHGIB:

•   LEVANDE växter sönderdelar inte vatten:

•   LEVANDE växter påför varken atmosfär eller biosfär något fysiskt ämne alls:

•   LEVANDE växter tar inte sitt växtkol ur luften utan från vattnet: cykliskt cirkulerande växtkol på vattnets inlösningsfysik (BioEK4Tabell-Lower1999) genom SD-konstantens säsongstransporterande funktion (»SD-Hjulet» i Fotosyntesen — som inte ses i moderna kvarter: ”vattnet kom utifrån”).

INGENTING TAS BORT. INGENTING LÄGGS TILL. 100% cyklisk bioteknisk återanvändning.

Vi studerar detaljerna (NHGIB).

 

CheopsTESTET: BCJ1  ¦  mJ  ¦ APPENDIX ¦ PCt

 

TESTING EARTH MASS 5.975 T24 KG

 

Hela prövningen med måttsuppgifterna från Flinders Petrie (1883) går ut på att testa ett (förmodat, av Avancerade Konstruktörer bestämt så härledbart MiUNIT) SYSTEM av inbördes bestämda mönstervärden (GylleneSnittet, CheopsRektangel) som måste ligga inom Petries angivna toleransvärden — annars gäller inte den prövande resultatbilden.

— Vid prövningarna har ännu (Sep2021) inget testfel mot Petrie visat sig.

TESTET GODKÄNNER INSTRUMENTEPOKENS mJ (-1999)

— MEN INTE DATOREPOKENS (2000+): för snålt.

 

 

   MiUNIT (S) = 100R = 61,80’’ ¦ 2R= –1+√5 Golden Section

 

 

THE CONTRACTED CONSTRUCT

bOFFSET

HowSTART

kCHEOPS [1 + (½+2/50,5)2]0,5  = 1,715933329

PetrieCH6.25 ¦ CUV

CUV:

 

Jordmassan i CheopsTestet mJ = 5,975 T24 KG: instrumentepokens standardvärde (Van Nostrand’s)

mJ=5.975 T24 KG i CHEOPSTESTET — resultatbild:

— Primära Jordmassans Dmax radie rJ ur enbart fasta naturkonstanter — tydligt omskriven Cheops Pyramid:

—————————————————————————————————————————————

Instrumentepokens standardvärden klarar testvärdet. Inte den nyare datorepokens (datormodellerade?, uppgift saknas) (instrumentjusterade) standardvärden. Deras värden (för litet mJ) ger ett för litet rJ-värde:

PetrieNOM: CHT ¦ mJ  ¦ APPENDIX ¦ PCt

Tabell 1 CheopsAGW201718.ods

Signifikanderna i mJ-värdena som tillåts av CheopsTestet: min 5.97431 max 5.97629; nom 5,97530:

 

 

CheopsYttre: rJ-CIRKELNs origo ligger i mitten av (P/2) rektangeln som begränsas av den så benämnda s.k. Pärlbåtssnäckans Öga. Den mittpunkten sammanfaller med pyramidens projektion av den s.k. Drottningen kammare sett från markytan öster-väster, något över rummets mitt. Samma mittpunkt sammanfallet i projektionen sedd ovanifrån med pyramidens mittpunkt. Det är mindre troligt att egypterna runt 2 500 f.Kr. kände till Plancks Konstant (h=mcr=Neutronen [Chadwick 1932] ¦ TNED).

 

BioTESTET: CheopsTEST ¦ JORDMASSAN mJ  ¦ APPENDIX

 

BIOLOGITESTET — CryP2 ger slutbeviset

Jordmassan i Jordbiosfärens eget kvantitetstest genom bioekvivalenterna  BioEK1-10 — Resultatbilden 2021:

mJ = (S/c)(jH2O + cT21) = 5.975 T24 KG exakt

mJ        =          200                   (2,8 T22 + 1,875 T21)KG                     =          5,975 T24 KG = Jordmassan (instrumentepokens värde)

Bevisningen — med fast använd Jordens Vattenbank (FM1975 Tabell) jH2O=2,8 T22 KG och (Naturskogen: GranEkvivalenten) S/c=200:

 

Uppgifterna för S (allt Stående levande) och c (det cykliskt underhållande för S) framkom (2015+) i samband med (den relativt omfattande och krävande) analysen till AGW-beviset (AGW-bevisen 1-5) med (Jämförande IPCC-budget) jämförande data från IPCC-samfundets olika referenser: preferenserna till ett kvantitativt fast begrepp om en NATURSKOG

(MLN1812 ¦ IPCC2013Graf284ppmvCO2 ¦ ForestWORLD2012 ”pre-industrial”)

— som inte längre finns (2000+):

 

livets fysik — friskt liv angrips inte av sjukdom

— 3 miljarder års bioteknisk biologisk utveckling på 100% bevarad

klorofyllbaserad fotosyntesfabrikation Blad&Barr:

 

 

 

 

Reducerad naturlig fotosyntesfabrikation med mer än 30% på 200 år

perioden 1800-2000 ForestWORLD2012 : naturbegreppet finns inte 2021

———————————————

Quinney2020 ¦ Simard2012 ¦ MLN ¦ DIN ¦ NaNo ¦ IPCC-Giftlarm

 

 

 

SEDAN 100% orörd fotosyntesfabrikation genom Blad&Barr använt runt 3 miljarder år för att FORMA människan

reduceras fotosyntesbeståndet med över 30% på 200 år perioden 1800-2000 — på 200 år. MEDIA  förtiger Bilden.

VIRUS — ”smittämne” — inget TING. Virus är en process som  uppkommer — bildas — ur livsförsvagning. BEVIS:

 

livets fysik — friskt liv angrips inte av sjukdom

— 3 miljarder års bioteknisk biologisk utveckling på 100% bevarad

klorofyllbaserad fotosyntesfabrikation Blad&Barr:

 

LÄKARKÅREN 2021: Har den dött UT nu helt och hållet eller: var finns upplysningen — Markören — ?

•   Staten skapar livsförsvagning

•   STATEN MöRKAR UPPLYSNINGEN

•   Befolkningen tvingas medverka

 

Kvantiteternas bakgrund och härledning visas i särskild detaljbeskrivning i GEbasen.

Bioekvivalenterna (BioEK1-10 ¦ MATIK — isotopfördelningarna) framkom (Dec2020+) ur en sammanställning (PrimDATA) av (bibliotekslitteratur) 1900-talets samlade detaljerade geologiska data: Ämnesinnehållet i Jordfysikens AtmosBiosLitos (atmosfär, biosfär och litosfär). Se särskilt senast (Sep2021) mest komprimerade sammanställningar från BioGASEN.

 

cMARG: BioTESTET

Med givet S/c=200 och Jordens Vattenbank 2,8 T22 KG; c = 1,875 KG:

mJ = (S/c)(jH2O + cT21) = 200(2,8 T22 + 1,875 T21) gäller även med (AR3) sambandet via $=(9+1/3)T18/BioEk3¦1460 ; BioEK1¦1475

mJ = $([1475 – 1460]·1460·[S/c]²) + 2cT23:

PRECISIONEN I JORDMASSANS BIOLOGISKA TESTDEL: c = (mJ/200 – 2,8 T22)/T21

<±3 GRAM

mJ MinMax nedan från CheopsTESTET ovan till jämförelse

————————————————————————

mJ T24 KG       c KG                 ±                       mJsignific.

—————      ————         ———             ——————

5.974                 1.875                – 0.003             5.9744

5.97500             1.87500            0                       5.9750

5.976                 1.875                + 0.003             5.9756

————————————————————————

 

Differensen vid uppnådda MinMax:

±3 GRAM.

 

Den typen av precision är nära kuslig .. — på det givna sambandets antagna form;

mJ = (S/c)(jH2O + cT21)

 

MLN1812-preferensen, 100% naturskog:

mS¦kol = 375 KG/GE · (5,9 T13 M²/20M²/GE = 2,95 T12 GE) = 1,10625 T15 KGkol

mc¦kol = S/200 = 5,53125 T12 KGkol

S/c = 200, Globala GranEkvivalentens medelålder 200 år

jH2Oref: PrefJV: mJ ¦ BioTEST  ¦ APPENDIX

 

Preferenserna till Jordens Vattenbank

jH2O

jH2O→20mSEA = 2,8 T22 KG (BioEK10) Jordens Vattenbank kort ConBEAT ¦ utförligt FOCUS MATERIEN 1975 Tabell ; mSEA = 1,4 T21 KG (Wikipedia 1,386)

 

Värdet (jH2O nära exakt) 2,8 T22 KG framgår också explicit särskilt ur isotopfördelningen i AtmosBiosLitos genom liknande enkla heltalskopplingar:

KALKYLKORT Tabell 6 HONC2020.ods

Specifika isotopsammansättningar Jorden: AtmosBiosLitos

TABmH2O:

Tabell 4 HONC2021.ods — Alla värden i sammanställning via PrimDATA  från Tabell6 HONC2020.ods — jH2O-basdata i ConBEAT

 

 

Atomviktsvärdena Rad3 avrundade till heltal ger samma slutvärden utom för atomantalet Rad6 där värdena skiljer sig något marginellt.

— Speciellt är O18 nära exakt 3ggr ymnigare i massa än C12; 5.0743806/1.6853275 = 3.010916632. Atomantalets förhållande: 2.00737126:

— det finns dubbelt så många O18 som C12:

ABoL32: TAB

C12rem = [ Udda+Jämna = C13+N15+O17 + C12rem+N14+O18 = 8.4 T19 KG ]/ 5 = C12orig/5 = 1.68 T19 KG ¦ 99.68% ¦ 8.35175../8.4 = 99.43%

C12rem= [  C13+N15+O17 + C12rem+N14+O18 = 8.4 T19 KG  ]/(massO16/C12rem + atomsO16/C12rem) ¦ see isotopic MORPHOLOGY in MATIK

C12rem = [  C13+N15+O17 + C12rem+N14+O18 = 8.4 T19 KG  ]/(ABoLm + ABoLn) ¦ all AtmosBiosLitos (ABoL)

C12rem = [  C13+N15+O17 + C12rem+N14+O18 = 8.4 T19 KG  ]/(3 + 2)

C12rem = [  C13+N15+O17 + C12rem+N14+O18 = 8.4 T19 KG  ]/(5) = C12orig/5

:

 

ABoLm = 3 = mass¦O18/C12 allAtmosBioLitos (ABoL) .......  ¦ 99.64%

 

ABoLn = 2 = atoms¦O18/C12 allAtmosBioLitos (ABoL) .......  ¦ 99.63% ¦ = ABoLm/1.5 = 10ABoLm/15 = 10ABoLm/(1475BioEK1 – 1460BioEK3 = 15)

$¦CO2ref:

Den som har förslag på ”tillfälliga sammanträffanden” får gärna visa argumenten: Aktuell isotopisk sammansättning AtmosBiosLitos:

jH2O = 2(C13 + N15 + O17 = udda)KG × 1475BioEK1 = 2.80833 T22 KG

jH2O = 5(C12 + N14 + O18  +  C13 + N15 + O17 = Udda + Jämna)KG × (200=S/c)/3 = 2.80888 T22 KG

5C12rem = C12 + N14 + O18  +  C13 + N15 + O17  = Udda + Jämna = 8.4 2664 T19 KG kol12

: C12rem is the remaining total (Litos Earth crust) carbon12 after the isotopic (deduced: MATIK) distribution of the AtmosBiosLitos O N C elements.

jH2O = 25(C12rem)KG × 200/3 = 2.80888 T22 KG, = 25(C12rem)KG × (S/c)/3 = 25(C12rem)KG × S/3c

jH2O = 5×25(C12rem)KG × S/15c = 5³(C12rem)KG × (S/c)/(15=1475BioEK1–1460BioEK3); 200=S/c ;

jH2O = 5³(C12rem)KG × (S/c)/(15=1475BioEK1–1460BioEK3) = 2.8 T22 KG

För C12orig med Udda+Jämna, se TNED-fysikens detaljerade isotopfördelning/bildning i primära Jordytan utförligt i MATIK.

2mSEA = jH2O/20 = 25(C12rem)KG × 10/3 ¦ mSEA = C12rem × 250/3 = 1.68 T19 × 250/3 = 1.4 T21 ¦ $¦CO2 = mSEA/(10·1460·15) = (9+1/3)T18/1460;

mSEA/150 = (9+1/3)T18 ¦ $¦CO2 = mSEA/(10·1460·15) = (C12rem × 250/3)/(10·1460·15) = C12rem/2628 = 1.68 T19/2628 = (9+1/3)T18/1460BioEk3.

 

Den typen av precision liknar/avbildar tydligen en del av ett helt flätverk med infogade inbördes harmonierande/kommunicerande kvantitetsrelationer (mJ¦NHGIB) (inom ±1%).

 

2.80833/2.80888 = 99.9804192%

2.8/2.81 = 99.6441281% ;

PrimDATA toleransen (jH2O O N C) är max (2%) ±1% — i allmänhet i jämförelserna: >99%.

 

 

AtmosBiosLitos — JORDEN Primärbildningens isotopiska kvantiteter (MATIK ¦ KOLMATRISERNA):

C12orig    = Udda + Jämna = 8.35175 T19 KG

                                      = (C13 + N15 + O17) +  (C12 + N14 + O18)

 

Ett tydligt relationssystem framträder — som bara kan ha en fysikgrund: resonansfysik från periodiska systemets liknande uppbyggnad — som tydligen som det får förstås OCKSÅ certifierar en (BioEK1-10)

 

NATURSKOGENS INNEBOENDE HARMONISKA BIOLOGISKA KVANTITETER och deras relationer ..

 

Se vidare verifierande sammanställda summeringssätt i BioGASEN.

KompoSc: PrefJV  ¦ BCJ2  ¦ GEbasen  ¦ APPENDIX

Komponenterna S och c tillsammans med MLN1812 (enligt IPCC2013Grafen284ppmvCO2 för ”pre-industrial” från ForestWORLD2012 ursprungliga naturskogsytan 5,9 T13 M²) definierar så tillsammans med den redan (2015+) härledda GE-basen den totalt fasta och cykliska biogasen CO2 → C + O2 → CO2 .. som allt Jordliv har utvecklats på

 

TOTALA BIOGASEN — biogasens komponenter

$¦CO2    = S + c + MLN + SD/2  = totala biogasen som allt Jordliv har utvecklats på, säger TNED-fysiken

=           375·2,95T12·1,005 + (284ppmvCO2 + 5,8ppmvCO2/2)·2,2 T12 KGkol/ppmvCO2;

S/c                                  =          200; c = S/200;  S+c = S(1+1/200=1,005)

 

             → (9+1/3)T18/(1460=BioEK3)

             = 6,392694064 T15 KG carbox

från den mera direkt summerande

$¦C        = S + c + MLN + SD/2 = S(1+1/200) + MLN + SD/2

             = 375·2,95T12·1,005 + (284ppmvCO2 + 5,8ppmvCO2/2)·2,2 T12 KGkol/ppmvCO2

             = 1,74296125 T15 KG kol, × 44/12 =

$¦CO2  = 6,390857917 T15 KG carbox

 

med $-ekvivalenterna i BioGAS-tabellen Rad4-7¦11

med precisionsfelet mot den enkla heltalsdelen ovan lika med

6,390857917 / 6,392694064 = 99,9712774 %.

BCJ2: mJ ¦ BCJ1 ¦ BioPROOF

— Men alldeles samma värde (6,392..) framträder också ur jH2O = 20 mSEA med

(mSEA/$¦CO2) = 1460·150 = 1460 · (1475–1460) · 10 så att vi får

Biogasens Certifierade Jordfysikaliska kvantitetsbevis, BCJ2.

 

 

$¦CO2   = mSEA/[1460 · (1475 – 1460) · 10]

             = (mSEA/10 = jH2O/200 = jH2O/[S/c])/[1460 · (1475 – 1460)]

             = (c/S)jH2O)/[1460 · (1475 – 1460)] ; S/c = 200:

$¦CO2   = (c/S · jH2O)/[BioEK3 · (BioEK1 – BioEK3)] = S + c + MLN + SD/2 — AtmosBiosLitos

             = (9+1/3)T18/(BioEK3)

             = 6,392694064 T15 KG carbox (med möjliga PrimDATA-tolerandet iniom ±1% via BioEK1 – BioEK3)

med ytterligare jH2O-ekvivakenter ovan i jH2Oref ¦ PrefJV: isotoperna Udda Jämna i AtmosLitos.

BEKS: KOMPOSC

Bevisningens kvantitativa stadfästning:

 

JORDFYSIKEN SÄKRAR BIOEKVIVALENTERNA (TheTEN):

$¦CO2 = S + c + MLN + SD/2 = 6.3908 T15 KG, = AtmosLitos (N15 + O17)/1460 = 6.3911 T15 KG, = (9+1/3)T18/(1460=BioEK3) = 6,3927 T15 KG

 

Utöver den numeriskt nära approximerade $-konstantens värde finner man (PrefJV) samma typ av en samhörande precis värdeform i isotopsumman

AtmosLitos N15+O17 = 9.3311255 T18 KG:

— Division med BioEk3 1460 ger samhörande

$ = 6.3911818 T15 KG carbox med avvikelsen

6.390857917/6.3911818 = 99.99493235%.

— Med osäkerheten (max) ±1% mellan tabellverken till PrimDATA basen är differenserna ovan helt försumbara:

•   Det är alldeles tydligt att bioekvivalenten Litos¦O/C=1460 säkrar totala BioGASEN $ genom AtmosLitos kväve-syreisotoperna N15 och O17

— dessa i sin tur tillsammans med C13 som säkrar Jordens Vattenbank jH2O enligt (PrefJV)

jH2O = 2.8 T22 KG = (C13+N15+O17) × 2 × (14750=BioEk1: Atmos¦O/MLN¦C)

— denna i sin tur Jordmassan mJ

mJ = (S/c=200)(jH2O + cT21)KG = 5.975 T24 KG, instrumentepokens värde (VNS).

— Bioekvivalenterna (1-10: TheTEN) är/blir så alla vad vi har förstått Jordfysikaliskt stadfästa konstanter genom de redovisade isotopsammansättningarna (MATIK ¦ PrimDATA) i AtmosBiosLitos

 

Då är/blir också i de bevisbara ekvivalenterna de följande en stadfäst Jordbiologisk konstant:

 

$ ....................  växt(gas)konstant: fördelas på levande stående S+c och MLN+SD/2

jH2O ......   vattenbanken — se sammanställningen i CONBEAT: väteflykten är försumbar över hela K-cellens ålder

c ...................  biologiska tillväxtkonstanten 1,875 KGkol/y

 

♦   det finns (vad vi vet) bara en värdeform i BioEK1-10 som kan påverkas av människan (statens löpande attacker 1800+ på naturskogen med tillhörande växande livsförsvagningar, se vidare i VIRUS i bevis): BioEK1: avlivningen av fotosyntesfabrikanterna Blad&Barr — deras förmultning/förbränning utan motsvarande naturligt tillåten 100% återväxt — dumpas på atmosfären som extra markbiomassrelaterat CO2 överskott (som efter en skogsbrand — som aldrig tillåts ge tillbaka CO2:et för återväxt).

•   DEN URSPRUNGLIGA BALANSEN mellan de olika domänerna i BioEK1-10 bevaras; Varje möjlig uppkommen obalans i AtmosBios gastryck etablerar ett ändringstillstånd relativt 100% bevarad natur. Det nya tillståndet motverkar hela bioekvivalenternas natursamverkan. Följaktligen bildas ett motsvarande mottryck (ändringslagarna) som strävar att återställa balansen och att normalisera helheten i BioEK1-10 inom Jordytans fasta ämnesfysik.

 

Vi kan — så, tydligen säkert — tolka dessa tydligt kommunicerande och korsrefererande överensstämmelser som en reguljär STADFÄSTNING: ett väl detaljerat bevisbart fysiksystem av inbördes samhörande värdegrunder som certifierar och autentiserar varandras inbördes sammanhang och konsistens — det vi generellt kallar för en BIOTOP: område med samma natur. Jordfysikens egen kvantitativt bevisande biologiska harmonigrund: naturskogens hälsogrund om vi så vill — befintlig (MLN) senast år 1812 som ovan:

BeksFOSSIL: BEKS

KOLMULLENS URSPRUNG

LitosCSI

$¦CO2    = S + c + MLN + SD/2  = totala biogasen som allt Jordliv har utvecklats på, säger TNED-fysiken

FOSSILFÖRBRÄNNINGENS ATMOSFÄRISKA CO2-BIDRAG RÄKNAS INTE IN I BIOGASEN $, säger TNED-fysiken:

Fossilt CO2 ingår inte i $-räkningen (Petroleum Origin): om man ändå antar ATT den komponentens SKULLE ingå, kraschar hela kvantitetssymfonin i BioEK1-10 ekvivalenterna: Ett utomordentligt drömläge för den som kan hitta det avgörande argumentet för att avfärda hela den här framställningen som rena soporna. Eftersökt. Inget ännu upphittat. Säg.

— Totala litosfäriska C-innehållet medger — utan äventyr — att MINST lika mycket s.k. fossilt som hittills konsumerats skulle kunna finnas [upp till tredubbelt] i undangömda bergsfickor. Möjligen. Se Petroleum Origin.

 

 

Hela bevisningen som klargör ATT markbiomassrelaterad växtfysik INTE växelverkar med fossilförbränningens extra påförda atmosfäriska CO2 tillskott står — och faller — helt och hållet på kredit av SD-konstanten (5,8 ppmv »e-märkt» CO2 ¦ HelaBION). Datavärdena i sammanställning visar ingen relaterbar ändring 1960-1990-2015. Se även i ANOMALIERNA: träd suger inte luftkol (mJ): markbiomassrelaterat växtkol återanvänds cykliskt konstant fixt oberoende av atmosfäriskt tillfört extra koldioxid från ICKE markbiomassrelaterat växtkol: Det s.k. fossilbränslet (gammalt geologiskt lagrat kol, bergolja, naturgas) kopplar INTE $. No way (PetORIGIN).

   Se särskilt i The Petroleum Origin. Se även i KLIMATVARIATIONERNA: S och MLN parametrarnas inbördes möjliga och tillåtna variation över hundra tusental år: $ och c och SD bevaras konstant. Se vidare detaljer i LITOSFÄRISKA Kolets speciella ställning (LitosCSI).

 

livets fysik — friskt liv angrips inte av sjukdom

— 3 miljarder års bioteknisk biologisk utveckling på 100% bevarad

klorofyllbaserad fotosyntesfabrikation Blad&Barr:

 

 

 

 

Reducerad naturlig fotosyntesfabrikation med mer än 30% på 200 år

perioden 1800-2000 ForestWORLD2012 : naturbegreppet finns inte 2021

———————————————

Quinney2020 ¦ Simard2012 ¦ MLN ¦ DIN ¦ NaNo ¦ IPCC-Giftlarm ¦ VIRUS — livsförsvagning

 

 

Nu 2021 rasar ännu mera bort med Svenska Statens + Associerades fortsatta iver att decimera och utrota än mer av ursprungets fotosyntesfabricerade och ursprungligt 100% livsunderhållande Blad&Barr: någon har alldeles tveklöst missat pårampen till Samhället

———————————————————————————————————————————————————————

Samhörigheterna certifierar överensstämmelserna bortom varje minsta möjligt tvivel.

RESULTATBILD:

 

Som vi ser. OM grundformen för

 

mJ = (S/c)(jH2O + cT21) = 200(2,8 T22 + 1,875 T21)

 

ska bevaras — utan större inre fel (runt »±3Gram» via c) — blir det svårt att också avvara vattenbankens ovan redovisade ekvivalenter (i den aktuella ±1%-iga globala Jordfysiska grovräkningen).

 

Relationsbilden generellt visar hur (och att) vattenbildningens kemi — helt rent O16 från grunden — fungerar i isotoper och kvantiteter på Jordytan (och därmed varje annan primär himlakroppsbildning med början från Dmax: IRTeP — Meteoritbevisen).

EPILOG:

MEN: Vilken skulle förklaringen vara till resonanserna — systemet med de inbördes certifierande kvantiteterna?

   Det finns inte så mycket att välja på med förutsättningarna i Impact Reference på matematiken för K-cellens värmefysik. Se även i TAOP — helhetsbilden.

 

Att det skulle vara frågan om slump, rena tillfälligheter och allt annat än en symfoni av harmoniska kopplingar bevisas genom relationsbilden som sådan vara en av mänsklighetens allra största (moderna) vanföreställningar.

 

 

 

 

CWON: 1Nov2021 — CWONmath ¦ CWONvin1 ¦ CWONvin2 ¦ CWONvin3 ¦ CWONmath ¦ CWONcontext ¦ CWONvanN14 ¦ CWONcosbody ¦ CWONsum ¦

 ADD ¦  KompoSc  ¦ APPENDIX 

 

 

 

CWON — complete whole number Version: the isotopic distribution of the HONC elements in Earth mass AtmosBiosLitos

MORE SIMPLE MATIK SOLUTIONS APPEAR

IN DEFINING THE ELEMENTS OF THE CWON VERSION NEUTRON NUCLEAR MATRIX COMPLEXES

—————————————————————————————————————————————————

detailed isotopic description of Earth AtmosBiosLitos elements composition — by  equative table matches within ±1%;

HONC ELEMENTS Hydrogen Oxygen Nitrogen Carbon

 

PREVIOUS FIRST ATTEMPT — Earth surface isotopic composition:

consulting established tables with instable nuclear decay time data

 

 

— A first possible route — explaining how all the isotopes C13 N15 O17 and N17 O18 are built from a basic pool of C12 atoms with an overlying near roof of decaying neutrons (n→H), within minutes — was given (2020) in MATIK.

 

THE PRESENT EXPEDITION (Oct2021) INTO THE CWON (complete whole number) version has revealed a much more simple and mathematically more elegant solution: Possibly direct end solved chemical primary neutron nuclear matrices appear, type CO2 — from still one and the same »simple carbon type basic neutron matrix» (see KOLMATRISEN):

 

 

Depending on HOW the internal force morphological structure makes its own patterns — matrix combination: a predisposed CHEMICAL nuclear fabric with a given material physical end station — practically ANY element on in principle multiple occasions can possible be produced from the neutron decay and its fast exothermal fusion process — as long as near nuclei touch each others nuclear barriers (the nuclear toroid's circumscribed sphere in TNED-physics).

 

 

 

So we have the simple paragons of not only the simple individual atoms. But also more elegantly whole and direct matrices of type 2O18, 1C12¦2O18, 2N14, 4N15, 4C13 and especially (here by principle) the chemically directly pure 1C12¦2C16 — or any MODULE of a type 1C12 with a type 1460O16 — the 1460BioEK3 possible match.  And so on.

   IT LEAD US TO THE FOLLOWING COMPLETE WHOLE NUMBER VERSION of our previous (2020) first more demanding MATIK solution. We first show the foremost table comparing numbers in the complex. Then the actual equative forms revealing the whole matching scene.

 

CWONvin1:

COMPLETE WHOLE NUMBER VERSION ¦ CWON

 

 

Illustrating what the mathematical connection, forms and equations explain is — as here — in itself a challenge. The matching expressions span a time window with several decisive breakpoints, covering the detailed evolution leading to this presents state of the arts. The accompanying details and equalities below explain the picture more in detail: how, why and what.

 

 

CWONvin2:

 

At first we see a new neutron matrix shield component has been added: the topmost pure Nitrogen 14. The CWON complex as such DEMANDS IT if the connections are to hold as follows.

 

CWONvin3:

 

The primary neutron body spherical structure with the internal nuclear force morphology decides by itself what to form, how to do it, and by what extent. See basic principle in EXOTHERMAL FUSION RINGS. See also in JoBey (Earth surface provable mineralogy), unless already familiar.

 

CWONmath: CWON  ¦ APPENDIX

The CNO elements representation in Earth crust lithosphere and atmosphere by isotopic distribution — as compiled in and by the [2020] PrimDATA sources

THE MATHEMATICS IN 1900s TABLED PROOFS

The COMPLETE WHOLE NUMBER VERSION — T¦t → 10↑±  simplified notation in UH

 

The CWON (complete whole number) version suggests the following solution by whole numbers in the Earth's Surface isotopic distributions, as produced from the TNED deduced primary state (CAP ¦ IRTeP). EVEN ITS PRINCIPAL IDEA became (soon 1800+) theoretically excluded in modern quarters, mainly due to “water came from the outside”: modern academy cosmological ideation (»the center of intelligence»: modern academy) banning itself from getting to the point (not very much interested in natural science, I’m afraid. Rather its costume: »on the art of losing both»):

 

We begin from jH2O = 2.8 T22 KG and what was given in the following AR123:

AR1:    mJ ................   = (S/c)(jH2O + c T21)KG = 200(2.8 T22 + 1.875 T21)KG = 5.975 T24 KG; jH2O = 20(mSEA=1.4 T21 KG):

AR2:    $¦CO2 ..........   = (c/S · jH2O)/[1460BioEK3 · (1475BioEK1 – 1460)] ...................................   = (9+1/3)T18 KG/1460BioEK3

AR3:    mJ ................   = $¦CO2 · (1460BioEK3[1475BioEK1 – 1460][S/c]²) + 2cT23 ......................   = 5.975 T24 KG

             mJ ................   = (C12rem/2628)(1460BioEK3[1475BioEK1–1460])(S/c)² + 2c T23 ............   = 5.975 T24 KG

The following resolutions — from The jH2O table connections:

O18/C12rem .............  = 3 by mass and 2 by number of atoms (ABoL32): ..........................................   99.64% ¦ 99.63%.

jH2O .........................   = 2(C13 + N15 + O17)1475 ;  jH2O/2950 = C13 + N15 + O17 = 5C12rem – (C12rem + N14 + O18) ;

O18 ............................  = 3C12rem ; jH2O/2950 = 5C12rem – C12rem – N14 – 3C12rem = C12rem – N14 ; 

N14 ............................  = C12rem – jH2O/2950;

Ñ »n-tilde»

Previous — (max ±1%) from Table6 values: the Earth surface (n→H)ONC elements by isotopic distribution (MATIK2020):

8.35175 T19 KG .......   = C12orig = C12rem + N14 + O18                   +  C13 + N15 + O17 ; ............  = after CWON:

After CWON:

8.40000 T19 KG .......   = C12orig = C12rem + N14 + O18                   +  C13 + N15 + O17                 = 5C12rem = 5×1.68 T19 KG

8.40000 T19 KG .......   = C12orig = C12rem + N14 +  3C12rem         +  C13 + N15 + O17                 = 5C12rem = 5×1.68 T19 KG

8.40000 T19 KG .......   = C12orig = C12rem + N14 +  3C12rem         +  jH2O/(2 · 1475BioEK1)       = 5C12rem = 5×1.68 T19 KG

8.40000 T19 KG .......   = C12orig = C12rem + Ñ+ñ +  3C12rem        +  jH2O/(2 · 1475BioEK1)       = 5C12rem = 5×1.68 T19 KG:

N14 ...........................   = C12rem – jH2O/(2 · 1475BioEK1) ...........   = 7.3084746 T18 KG  what was fabricated from day one.

Ñ14 ¦ N14stand .......  = N14/1.7^1/4 remaining today .....................   = 6.4240362 T18 KG .............  ¦ Table 6.4241734 T18 KG ¦ 99.9978643%

1.7 ....   = 1 + 7/10 .................................................................................   = 3–2 + (2+3+2)/(2[3+2]) [BASIC Periodic System connections][2·3=6]

4 ............................................................................................................   = 2+2

IF THE RANKS YIELDING 5C12rem = C12orig COUNTS, AN ADDITIONAL never tabled PURE N14 MASS IS IMPERATIVE:

— Not included in the present tables, the interpretation is clear: a separate top lid N14 shell finalizes the Earth element fabric:  —The chemical indifference of nitrogen — no union with other elements except on high heat — certifies a kept top position:   — The reckoning — hence — demanded an isolated fabric of N15 (not to mingle with the pure N14 topmost): N15 is fabricated ideally below the top (n→H) shell: One 7N14 + 0n1 easily makes one 7N15.

 

As ALSO FURTHER the top N14 neutron shell decays slowest (DecayVariations), its »now-time» force-morphologically coupled neutrons — about to fuse — hardly interact with lower layers.

ñ14NoverICE ...........  = N14 – Ñ14 = N14(1– 1/1.7^1/4)...............     = 9.0796561 T17 KG ............   16.32Gy escaped until 4.5Ga (TimeLine)

C13 ............................  = C12rem/(1460BioEK3/16.4) ......................   = 1.8871233 T17 KG .............  ¦ Table 1.8865415 T17 KG ¦ Match: 99.97%

N15 ............................  = C12rem/(1460BioEK3/  4.7) ......................   = 2.3527281 T16 KG .............  ¦ Table 2.3531777 T16 KG ¦ Match: 99.98%

O17 ............................  = jH2O/(2 · 1475BioEK1) – (C13 + N15) .....  = 9.2792858 T18 KG .............  ¦ Table 9.3075937 T18 KG ¦ Match: 99.70%

16.4 ...  = 15 + 1.4 = 3(2+3) + 1 + 4/10 ................................................. = 3(2+3) + 3–2 + (2+2)/2(3+2) [BASIC Periodic System connections][2·3=6]

4.7 .....  = 4 + 7/10 ..................................................................................  = 2+2 + (2+3+2)/2(3+2)

2&3 [directly connects to Periodic System]: 2 + 2 + 2 = 6 (Periodic System Resonant Transformers: 2 6 8 ..). 2·3 = 6.

 

Further — from The jH2O table connections (some connections repeat ..):

The carbon matches in explicit — actual formula — all the  (n→H)ONC elements on Earth AtmosBiosLitos — continued:

jH2O ..........................  = 2.8 T22 KG;

mSEA/150 .................   = 1460BioEK3 × $¦CO2 = 1460BioEK3 × C12rem/2628 = jH2O/3000 ;

C12rem .....................  = 2628jH2O/(3000 × 1460BioEK3) =  jH2O × 6t4 =  jH2O × 6/10 000 = 1.68 T19 KG ;

C12orig .....................  = 5C12rem =  jH2O × 3/1000 = 8.4 T19 ;

O18/C12rem .............  = 3 by mass and 2 by number of atoms (ABoL32): ..........................................   99.64% ¦ 99.63%.

C13 ............................  = C12rem / (1460BioEK3/[16.4 = 3(2+3) + 3–2 + (2+2)/2(3+2)]) = 1.8871233 T17 KG

C13Table ...................   = 1.8865416 T17 KG ¦ Match: 99.96918%

O................................   = jH2O(16/18) = 2.4888889 T22 KG ¦ Table6ALLiso 2.4886614 T22 KG ¦ Match: 99.99086%

C ................................  = O/1460BioEK3 = 1.7047184 T19 KG ¦ Table6ALLiso 1.7041929 T19 KG ¦ 99.96918%

C12¦CWON¦crust ......  = C – (C12rem + C13) = 5.8471842 T16 KG C12 crust fill-out for exact 1460BioEK3match.

C ................................  = (C12rem + C13) + C12¦CWON¦crust = 1.7047184 T19 KG.

 

 

Different ways to CONNECT the internal (morphologically — form settling) relationship MAKES different end fabrics. As we may reflect: That is a simple but purpose deep natural general way of building structures and patterns — especially in (symmetric) biology: preserving general health: wounds heal (CWON) — Nature says.

 

 

— See the CO2- neutron direct nuclear-chemical matrix (illustrated hint above) After the fast exothermal fusion process, the close lying atomic nuclei share their same electron masses in situ as in »the two kings equations» in TNED: certified close begin makes safe close end. There are no extensive time enduring atomic ionization processes going on: no actual mutual nuclear repulsion. Only (high atomic) pressure.

   Any combination in number of C12 with number of O16 is possible. That directly explains »the dynamics of the BioEK1460 (»for chemical CO2 out-fill»): A C12¦nO16 .. matrix: Plane out-filling. No spaces: Primary spherical Jarn Shells (1 Jarn = one neutron covering Earth sphere area layer 1.22 T17 KG neutron mass, 1.32 Fermi = 1.32 t15 M thick) from where the elements appear by exothermal nuclear fusions — from a maximum tight pack of neutrons (in almost perfect spherical J-bodies [K-cell expansion]) — @¦Dmax 1.82 T17 KG/M², says TNED-physics.

O17 ...........................   = jH2O/(2 · 1475BioEK1) – (C13 + N15) = 9.2792858 T18 KG ¦ Table 9.3075937 T18 KG ¦ Match:  99.70%

O16 ...........................   = O – (O17 + O18) = 2.4829210 T22 KG ¦ Table 2.4826637 T22 KG ¦  Match: 99.98964%

 

CWONcontext: CWONmath  ¦ APPENDIX

THE TRICKY CONTEXT ¦ the N14 adjustment

 

Tabell 4 HONC2021.ods — 1Nov2021 — compiled results — equative comparative results on Earth’s [H]ONC elementary isotopic integrations [Hydrogen] Oxygen Nitrogen Carbon:

values in KG — the CNO elements representation in Earth crust lithosphere and atmosphere by isotopic distribution — as compiled in and by the [2020] PrimDATA sources

 

 

The deeper we got, the more we found ..

 

Complementary table¦CWON comparison: the summing of the  12 14 18 + 13 15 17  Even + Odd  C  N  O  nuclei (the origin in MATIK):

—————————————————————————————————————————————————

The PrimDataTABLE C12orig summing value is 8.3517503 T19 KG. Compared with the two CWON version summation lines — CWON4.5Ga with C12rem = 1.68 T19 KG and CWON20.82Ga with the necessary added pure N14 topmost layer, definitely changing the summing course — both STILL lie within the PrimDATA limit ±1% on a match 99.49% ¦ 100.58%.

—————————————————————————————————————————————————

8.4 T19 KG ...............   = C12orig = C12rem + N14 + O18  +  C13 + N15 + O17 = 5C12rem

jH2O ..........................  = 2.8 T22 KG = 20(mSEA=1.4 T21 KG, Wikipedia 1.386¦99%, old school 1.37 BKLXII[1928]sp464) :

jH2O ..........................  = 2(C13 + N15 + O17)KG·1475BioEK1

O18/C12rem .............  = 3 by mass and 2 by number of atoms (ABoL32): ..........................................   99.64% ¦ 99.63%.

C12rem ...................... = 1.68 T19 KG = C12orig/5 ¦ ............................................................................   +0.32%

O18 ............................  = 3 · C12rem ¦ ...................................................................................................  +0.68%

THE C12orig = 8.30920343883362 T19 KG = compared with table sum 8.35175026949855 T19 KG ¦ 8.310/8.352 = 99.50%:

5×1.68E+019 – ([1.68E+019 – 2.8E+022/(2×1475)] × [1–1/(1.7^[1/4])])

5 C12rem – [ (C12rem – jH2O/[2 · 1475BioEK1]) k ]

5 C12rem – [ kC12rem – kjH2O/[2 · 1475BioEK1] ]

5 C12rem –  kC12rem + kjH2O/[2 · 1475BioEK1]

(5–k)C12rem + kjH2O/[2 · 1475BioEK1] .................  =  8.30920 T19 KG, k  = 1–1/1.7^(1/4);

(5–k)C12rem + kjH2O/[2 · 1475BioEK1] .................  =  8.40000 T19 KG, k  = 0;

1.7 ..............................  = 1 + 7/10 ...............................  = 3–2 + (2+3+2)/(2[3+2]) [BASIC Periodic System connections][2·3=6]

4 ....................................................................................  = 2+2 — other 2¦3 term combinations on the k-equation are here unknown

—————————————————————————————————————————————————

The k-equation takes, or rather includes ANYWAY, both these 20.82Ga and 4.5Ga alternatives by a simple push of a 1 or zero k multiplier, as shown by the last two ranks above. Problem solved.

— But THEN our 16.32Gy escaping The Primary Topmost N14 layer needs an extra clarification of a pure dynamical nature:

— How will an extra thin layer of  9 T17 KG pure Nitrogen14 on top of the necessary (final, within a few hours) 54KM thick ice cover possibly be explained on a time line (20.82Ga—4.5Ga), from present materials knowledge?

—————————————————————————————————————————————————

CWONvanN14: CWONcontext  ¦ APPENDIX

 

TNED-physics tries an explanation:

The vanishing of the extra pure ñ14NoverICE N14 during 16.32Gy

 

 

Calculating the possible altitude — 1571 KM — at which gaseous Nitrogen experiences gravity escape from the Earth’s gravitational influence, other complementary known mathematical physics present a fair picture of what and how happens with the N14 layer by time — or what must happen if the end picture is the one today.

— Given a precise gas temperature value, we can use connections from General Gas Law to calculate a corresponding mean gas particle velocity for a given gas particle mass or its atomic/molecular weight.

— In EscapeVelocity we have formerly used some calculated values in other investigations on deduced formula, with which calculus parts we now can fill in alternative altitude values and get our gas law found corresponding altitude for the actual temperature value.

 

 

 

From TNED-physics (2008) SUN’S FOUR thoroughly deduced HEAT DEGREE EQUATIONS

 

T(from center to Sun’s gravity radius only — not known in MAC),

T(Planck well known in MAC),

T(Wien not known in MAC — another expression for the Planck energy hf affection on single local atoms) and

T(γ the corona heat, expression unknown in MAC)

 

we can use the »WienHEATdegree Sun equation» T(W) = 3.235489608 T15 M°K)/distanceFromSun — rather than a Planck heat degree. This TW heat form (Deduction) expresses the Planck energy (gravitationally related local) frequency equivalent affection on single atoms or molecules — outside the Sun’s surface. On distance 1AU = 1.496 T11 M from our Sun, the TW heat degree by more exact decimals is TW = 21 627.6043315508 °K.

 

 

Taking advantage of the ESCAPE VELOCITY connections (EscapeVelocity), we receive from our gas law received

vESC = 6 209.76 M/S from the given TW temperature a corresponding vESC ALTITUDE value of hESC = 1 571 KM.

The calculus cell compilation is as collected below:

 

Tabell 4 HONC2021.ods — 1Nov2021 — compiled calculation results for investigating the fate of the extra added topmost Nitrogen layer in the Earth covering 54 KM thick @20.82Ga to 2.7 KM thick @4.5Ga ICE shell.

 

 

GENERAL RESULT:

— Comparing (ConBEAT) todays HESC-process (hydrogen escape from Earth’s top atmosphere some 80-100 KM altitude: 9.5 T7 KG/y), the extra 9 T17 KG Nitrogen 14 layer requests half that rate — in order to have, completely, vanished after a linear waste working period of 16.32Gy (TimeLINE).

— From that point (CWONcontext), the tabled nitrogen values (CWONfrom4.5Ga) comes into play — on a clean no more present nitrogen atmosphere than the originally (CWON) calculated from the tables as presented today (1900s encyclopedic literature). Not a direct easy Sunday puzzle to solve — at first sight.

 

PREVIOUS:

 

WHOLE NUMBER (we have to pop up the hood in order to see the actual engine modifications ..):

 

 

 

CWONcosbody: CWONvanN14  ¦ APPENDIX

 

J-BODY BUILDING OVERVIEW — GENERAL TNED PHYSICS COSMOLOGY

 

 

 

 

Occasionally in UH, the author attempts to draft overviews on »the whole picture» — giving good orientation on the subject. The Earth surface mineral composition, says TNED-physics, is extracted from a J-body of specific mass only. Each specific primary J-body mass receives its own specific mineral composition — from the heaviest star down to the bare grain of sand.

— See further from The Fusion Limit Mass, unless already acquainted: The threshold between stone bodies and gas bodies, the distinction between planets and stars.

 

CWOsum: CWONcosbody  ¦ APPENDIX

 

CWON ¦ CAP SUM — jH2O :

 

The three appeared results:

 

 

 

 

TNED.

 

 

 

KlivaBIG: ADD ¦  KompoSc  ¦ APPENDIX 

 

 

 

 

Inledning i MLNh — »den dolda aspekten» — utförligt (English) här i ADD

KLIMATVARIATIONERNA I BIOGASENS FÖRDELNING

NASAGRAFEN VISAR VARIATIONERNA INOM MLN ÖVER PERIODER OM HUNDRA TUSENTAL ÅR: min180max300ppmvCO2

 

Komponenterna Sc tillsammans med naturskogspreferensen MLN ger en fast totalsumma ($).

— Hur stämmer den detaljen med de faktiskt påvisade (uppmätt via isborrkärnor) klimatvariationernas atmosfäriskt naturligt varierande CO2-värden?

 

Följande sammanhang framgår i övergripande förklarande mening:

— $ bibehålls konstant.

 

$¦CO2    = S + c + MLN + SD/2  = totala biogasen som allt Jordliv har utvecklats på, säger TNED-fysiken

 

SE UTFÖRLIG BESKRIVNING I ADD.

 

 

 

 

Det är mJ-ekvivalenterna — från (2020) BioEK1-10 som bestämmer de fasta ramarna.

 

 

 

KUNG: ¦  KlivaBIG  ¦ APPENDIX

 

 

y, eng. Year ¦ Tt = 10↑± ¦ Gy = T9y

———————————————

KOLMULLENS URSPRUNG FÖR PRIMÄRA JORDLIVET

organiskt liv på Jorden kräver en ytpreparerad, färdigserverad kolbasmassa (NASAearth2006)

VoJ

 

 

TNED-fysikens kosmologiska helhetsbild ger bara ett alternativ att välja på i (den annars ytterst modernt akademiskt besvärliga huvudfrågan) om MULLENS ursprung för Jordlivet.

 

Med en till prövning lägst antagen grovuppgift (EROSIONSTAKTEN, Mineralogical Magazine, RATES OF EROSION 2002, ”erosion by rivers, landslides and glaciers”, NATURRÄKNINGEN2015) på 10µM=0,01mM per år ges följande översikt i kvantiteter:

— ”rates of weathering of exposed bedrock (grain-by-grain erosion or dissolution of the surface) .. 5-20µM/y ..” —

 

A(J) ...............   5,11 T14 M², Jordytan (via ekvatorialradien)

A(L) ...............  30%A(J), landytan relativt hela Jordytan

A(B¦L) ...........  20%A(L), (projicerad) bergyta relativt landytan

A(B¦J) ...........   6%A(J), (projicerad) bergyta relativt hela Jordytan: 0.3×0.2, =0.06A(J): aktuellt exponerad vittringsyta

A(B¦J) ...........   0,06·5,11 T14 M² = 3,066 T13 M²

V(B¦J) ............  0,01mM/y · A(B¦J) = 3,066 T8 M³, aktuell eroderad bergvolym per år (efter nuvarande landmassa)

D(Litos) ........   2700 KG/M³, Jordskorpans medeltäthet (PrimDATA)

m(Litos) ........   V(B¦J) · D(Litos) = 8,2782 T11 KG, aktuella erosionsmassan per år

C(Litos) ........   m(Litos) · 0,03% = 2,48346 T8 KG, Kolets litosfäriska andel i erosion per år (nuv. land)

(0,03% HyperPhysics, PrimDATA 0,0324% Tabell 6 HONC2020.ods)

 

Nedskrivning med 30% (inkl. föreg. 2015 slarvfel i räkningen ”0,06%” Naturräkningen2015) — sämsta fallets räkning

——————————————————————————————————————

I TNED-fysikens kosmologiska resultatbild ligger den primära Jordytan i runda siffror under vatten perioden (KUNG) 4,5Ga-2,9Ga — tills den underliggande magmamassan når temperaturer under 600-800°C. Från det området kan Jordskorpan börja stelna i mera permanenta formationer: Uppkomsten av de första mera permanenta landbildningarna.

 

Under den perioden (1,6Gy) finns tydligt utrymme för en viss pågående erosiv verksamhet i föreningsskiktet mellan överliggande oceanvatten (1,4 T21 KG) och den översta tunna mest svala Jordytan. Vi vet naturligtvis inte i vilken omfattning. Bara ATT möjligheten ligger öppen.

 

Tas 30% av resultatet ovan som det årliga bidraget i den primära Jordhistorien, avrundat

C(LITOS) .....   C(Litos) · 0,03% · 30%  ~= 7,5 T7 KG, primärerosiva Kolets litosfäriska andel i erosion per år (helt hav)

under en period 1,6 Gy ges en primär Jordytsbaserad totalt eroderad kolmassa på

mC(LITOS) ...  1,6 T9y · 7,5 T7 KG/y = 1,2 T17 KGkol, (minst) totalt eroderade kolmassan under primärtiden 1,6Gy

Den erosionsprocessen baseras alltså helt och hållet på en helt slät vattentäckt vattensköljande Jordyta

 

Med (PrimDATA) uppgiften på totala massan LitosKOL = 1,704 T19 KG (Tabell 6 HONC2020.ods) blir primärerosionens del 1,2 T17 med den räkningen blygsamma 0,7% av totalt tillgängliga kolet i Jordskorpan.

 

Fasta cykliska biomassan bara en liten del

——————————————————————————————————————

Med BioGASEN totalt för dess särskilda räkning

$¦kol = (9+1/3)T18/1460 ~= 6,39 T15 KGkol som hela Jordlivets fast cykliskt begränsade biomassa blir DESS jämförande andel av primärt eroderade kolmassan lika med

6,39 T15 / 1,2 T17 = 0,05325 = drygt 5%.

 

Den räkningen ger en tämligen säker grund för den rent teoretiska förutsättningen för Jordlivets biologi att komma fram på — direkt från ruta ett. Eller som det också sägs i etablerade korridorer (NASAearth):

 

“An early ocean with a high concentration of photochemically (and electrically) produced complex organic compounds solves all of these problems, with the added attraction that it is a favorable environment for the emergence of life”,

NASA — A (Not So) Brief History of Carbon on Earth, 24Oct2006

 

KOLCYKELN genom AtmosBiosLitos (NASA — The Slow Carbon Cycle)

 

eroderat kol förs ut i haven • sediment bildas • kolet återförs till atmosfären via vulkaner, därifrån tillbaka till marken via regnet • processen är långsam

 

kan med den räkningens slutbild i varje fall i princip borga för ATT den primärt viktiga och avgörande kolmullen inte utarmas:

— En (säker) stor del primärt bildad MULL (baskol med mineraler) ligger (alltid) till grund för speciellt den markbiomassrelaterade biologins fotosyntes (Blad&Barr).

 

Se även i The Petroleum Quest — frågan om teorierna för Bergoljans ursprung:

Bergolja ¦ Kolmineralens historia ¦ Petroleum origin ¦ KOLMATRISERNA

 

ReST: KUNG  ¦ APPENDIX

RELATIONSBILD — STÅENDE LEVANDE PÅ GIVEN MULLMARK

 

TNED-FYSIKEN FÖREFALLER ATT GE en betydligt mera rikt representerad relationsbild än den i etablerade kvarter i den — annars obändigt, snart sagt omöjliga — djungeln av mer eller mindre gåtfulla parametrar i Jordlivets möjliga förklaring.

•   Den synbart främsta:

•   För att (KompoSc) S ska existera 24/7 — allt Stående levande i en fast återkommande konstant cyklisk VäxaMulla balans — måste marken som S lever på ha MINST kolinnehållet i S:

 

•   För varje Träd i naturskogen S som förmultnar växer ett nytt upp;

•   Men S står inte på kala berget: kolvandringen går genom en MYLLA:

•   MULLEN kopplar ett rotverk där gammalt växtkol genom cyklisk vattentransport kan återupptas för nyproduktion, och sedan transporteras upp till Blad&Barr genom en utvecklad hydrotrycksbaserad fysik: fotosyntesmaskineriet i Blad&Barr.

 

Så:

 

— Hur mycket BASMYLLA finns det?

Med förbehållet (minst lika mycket som i S) ovan enligt preferensen i MLN1812:

— Minst S = 375KGkol/GE · (5,9 T13 M²/[20 M²/GE] = 2,95 T12 GE) =

1,10625 T15 KGkol = S¦C.

•   I förarbetena (2015) citeras uppgifter som ansluter till de här antagna TNED-fysikens kvantiteter — i delvisa ½ proportioner, och i delvisa dubbla dito:

•   Wikipedia (Nov2017 SoilCarbon) ger ett motsvarande MLN-värde 37,3 KG/M² motsvarande granekvivalentens (GE) skogsmark, avrundat som 35,7 KG/M².

•   På GE-ytan 20M² ger det 750 KG — som är GE individens dubbla koltorrvikt:

— »375 KGkol för själva GE trädet + 375 KGkol för själva markunderhållet».

•   Men Wikipediauppgiften har inte DET tolkningsföreträdet: detaljen gällde själva myllan, inte växet.

•   Utan vidare djupdykningar, och i den mån uppgiften har koppling, SKULLE (mycket väl) med räkningen ovan i KUNG (KOLMULLENS URSPRUNG FÖR PRIMÄRA JORDLIVET) uppgiften på dubbla GE-vikten per GE-skogsmarksyta 20M² kunna vara relevant.

•   Den detaljen gör emellertid ingenting åt själva huvudsaken:

— den fasta cykliska S-kvantiteten:

•   S berörs inte av det underliggande mullkomplexet (Litos-erosionens cykel):

•   S¦C-delen ingår i BioGASEN $ = S+c+MLN+SD/2 som just en Biologisk GAS:

— Den CO2→C+O2→CO2.. kopplar ingen litosfärisk cykel. Den är sin egen.

 

$ är eller kan så tydligen förstås vara en Jordbiosfärisk konstant — som lever, existerar och utvecklas cykliskt PÅ en redan given primärt kolbaserad mullgrund (minst lika stor som $).

•   Den detaljen understryks ytterligare av mJ-ekvivalenterna ¦ BCJ1 där nu (AR3) också $ explicit ingår:

•   Biogasen $¦CO2 får i andra ord tydligen verkligen uppfattas som en väl härledd biologisk/biotopisk konstant — på konstant S/c och uppgiften om Jordytans vattenbank jH2O — I Jordmassans egen bevisliga existens (AR23BCJ23).

 

Krångligheterna med upphovet — och kopplingarna: uppklarade.

 

 

 

LitosCSI: 21Sep2021 — GEbasen ¦ SUMNA ¦ APPENDIX  — FUR ¦ SDk ¦ HuREfk ¦ SkoinLIC ¦ BEGkos ¦ SyreFiltret

 

 

y, eng. Year, sv. År ¦ Tt = 10↑± ¦ Gy = T9y; G prefix: Giga, miljard — Ga, GigaYearAgo, sv. GigaÅrSedan

———————————————————————————————————

LitosCarbonSpecialIssue — ANSLUTER TILL DEN ÄLDRE TEORIN OM BERGOLJANS GEOLOGISKA BILDNING

LITOSFÄRISKA Kolets speciella ställning (LitosCSI)

$ DOES NOT CONNECT LitosC

 

Med Jordmassan (mJ) på dess ekvivalent relaterat härledda summa med Jordskorpans Vattenbank jH2O och Biogasen

$ = S + c + MLN + SD/2 med $–(c+SD/2) = S + MLN = konstant och S/c=200 (GEdata)

mJ = (S/c)(jH2O + cT21) = 5.975 T24 KG (VNS)

 

innefattas tydligen i den givna litosfäriska kolmängden (PrimDATA, Tabell6) 1.704 T19 KG  

all — samtlig — kolassocierad materia:

ALLT KOL i Jordskorpan (litosfären). KOLET i den specifika BioGASEN ($) hör inte DIT:

 

Diamant, Grafit — och alla (övergripande) nu konventionellt benämnda s.k. fossila bränsledepåer hör INTE till $. Vidare relaterat nedan.

 

•   I de första teorierna om Bergoljans ursprung (sent 1800, tidigt 1900; Bergolja ¦ Kolmineralens historia ¦ Petroleum origin) fanns just den här enda möjliga TNED-fysikens förklaring: karbider i bergrum tillsammans med (mineralogiskt lagrat) vatten + värme och tryck bildar i tidens längd mer eller mindre rena kolväten: bergolja (rå petroleum), stenkol och liknande (naturgas).

•   Med experimentalfysikens utveckling modifierades (början av 1900-talet) den äldre teorin om bergoljans ursprung. En mera modern föreställning växer fram om berginneslutna gamla växtrester som tillsammans med värme och tryck under lång tid renodlas på mer eller mindre rena kolväten. Alltså motsvarande ren råolja i bergfickor.

•   I moderna kvarter blir den rent växtfossila oljeteorin förklarlig med den snäva tidsbild man förfogar över i Jordens geologiska historia: Max 4.5Gy. TNED-fysikens kosmologiska universum med Vintergatan och Solsystemen från runt 20Ga (IRTeP) med himlakropparnas primärbildning (MBref) ger ett helt annat geologiskt perspektiv (TimeLINE) som helt saknar den (senare) moderna teorins paralleller.

•   Blotta det särskilt kvantitativt uppdagade faktum att bioekvivalenternas (BioEK1-10) inbördes samstämmiga räkning helt UTESLUTER det redan konsumerade fossilbränslet kvantitet som någon del i den fasta biogasen ($), vidare relaterat nedan, visar och bevisar för sin del att fossilbränslets ursprung i kvalitwetsbeskrivningens bioekvivalenta kvantiteter INTE ingår i BioGASEN:

FUR:

Fossilbränslets ursprung är INTE organiskt. Det är geofysiskt (redan från inkokningsperioden), säger TNED-fysiken:

— $ kopplar inte LitosC.

 

•   I TNED-fysikens härledningar till BioEK1-10 är $ (slutdelen av) inkokningsgasen CO-O — den enda kemiskt-termiskt hållfasta (ETAB mineralexempel) — som ombesörjer vattnets inkokningshistoria ur det primärt 54KM tjocka istäcket (20mSEA=jH2O) som slutligt mineralogiskt integrerat med litosfären (TimeLine) perioden 20,82-4,5Ga. Se utförligt från teorin i ScenarioIS om ej redan bekant (MBref ¦ BAref3). Med den räkningen:

•   BERGOLJAN ÄR INTE ORGANISKT BILDAD. Bergoljan (konv. fossildepåerna), säger TNED-fysiken, bildades i särskilda bergfickor (av allt att döma förbereddes redan under den långvariga inkokningsprocessen 16.32Gy före första ytvattnets uppkomst på Jordytan, 4.5Ga).

SDk:

SD-konstanten kvitterar:

MARKRELATERAD VÄXTLIGHET IGNORERAR HELT OCH HÅLLET fCO2 — den iblickens insikt ingår inte heller i moderna kvarter

 

•   SD-konstanten (BeksFOSSIL) i analysen bevisar också riktigheten i den slutsatsen: Trots märkbar fossilförbränning med märkbart atmosfäriskt tillskott av fossilt (f) fCO2, finns ingen skillnad i SD-konstantens relaterbara historia (1958+, Mauna Loa Mätningarna): markrelaterad växtlighet ignorerar helt och hållet fCO2. BioEK1-10 håller. $ kopplar inte LitosC.

•   Det betyder också speciellt i slutänden ATT (mycket) mer bergolja KAN finnas på olika (originella) ställen i Jordskorpan: Med nuvarande redan konsumerat s.k. fossilbränsle kan — utan kvantitetsäventyr i BioEK1-10 — 2-3 gånger mera bergolja finnas. Möjligen. Av ren kvantitativ princip. Räkningen i The PetroleumOrigin beviser den rent kvantitativa möjligheten.

 

— Vart tar fCO2:et vägen — när fossilförbränningen upphör (helt och hållet)?’

— Ett möjligt svar på den frågan, säger TND-fysiken (BioEK1-10 harmonierna), är att det EXTRA ATMOSFÄRISKA TRYCK som tillskottet fCO2 påför Jordytan resulterar i en motsvarande ”havspress” (fCO2 ignoreras av $):

— Med tiden pressas/trycks mängden extra atmosfäriskt fCO2 ner under havsytan (största yttäckningen) av sin egen påförda mängd mot havsbottnen — där det återförenas med litosfären genom sediment, förr eller senare. Balansen återställs (ingen tidsräkning finns här, än).

HuREfk: SDk

Hur REGLERINGEN fungerar — kvantitetsrelationerna

 

•   MaunaLoaBeviset (MLBFeb2017):

— Det faktum att markbiologins växter INTE bryr sig i atmosfäriskt extra fCO2 kan bara ha sin fysiska förklaring i EN REGLERANDE BALANS mellan S och MLN på konstanta $, c och SD/2, säger TNED-fysiken:

•   Alla BioEK1-10 (Dec2020+) deltar i samma naturbevarande (biotop) samverkan. Så:

•   Rent kvantitativt enligt

mJ = (S/c)(jH2O + cT21) = 5.975 T24 KG

•   gäller tydligen

med givna S/c=200, jH2O=2.8 T22 KG och c=1.875KG (cMARG: ±3Gram för bevarade signifikander i mJ)

samt MLN1812 (100%naturskog) 284ppmvCO2 och SD=5.8ppmvCO2

•   ATT $ certifieras konstant enligt

$ = S + c + MLN + SD/2  (=6.3908 T15 KG). Vidare med AtmosO/LitosC=1460=BioEK3 :

 

•   Det värdet (BEKS) för $ överensstämmer också utomordentligt väl med isotopräkningen (MATIK) i AtmosLitos:

$ =  (N15 + O17)/1460 = 6.3911 T15 KG med differensen 6.390857917/6.3911818 = 99.99493235%:

•   Med given fast Jordbaserad ytvattenmängd (jH2O/20=mSEA=1.4 T21 KG)= 2.8 T 22 KG/20

 

jH2O = 2(C13 + N15 + O17 = udda)KG × 1475BioEK1 = 2.80833 T22 KG

jH2O = 5(C12 + N14 + O18 = jmna)KG × 200/3 = 2.80888 T22 KG

5C12rem = C12 + N14 + O18 = jmna = 8.42664 T19 KG kol12

jH2O = 25(C12rem)KG × 200/3 = 2.80888 T22 KG, = 25(C12rem)KG × (S/c)/3 = 25(C12rem)KG × S/3c

 

är — blir — alltså $ helt säkert stadfäst certifierad och autentiserad (BioEK3 — LitosC särskilt):

— Jordmassan (mJ ¦ CWONsum) certifierar hela sluträkningen.

 

•   Vattnets kolinlösning (BioEK4TabellLower1999) med tillväxtkonstanten (c) och säsongsregleringen (±SD/2) på en konstant biogas ($) ”tillåter inget extra” att läggas till — och heller inget MINDRE att finnas; Varje ändring introducerar en uppkommen obalans som (enbart: ÄNDRINGSLAGARNA, deras ALLMÄNNA FYSIKALISKA GILTIGHET) kräver en naturlig återställning.

•   Jämför (Atrain ¦ SAL) Svenska Staten och dess vägran (2010+) att släppa till en naturligt utfyllande maximal lummig växtlighet — som naturen själv vill ha det.

•   Den möjligheten ingår tydligen INTE i det Svenska Natursamkvämet: hälsogrunderna certifierade.

•   Svenska Staten som det ser ut håller istället på med att propagera för att överge och ersätta sin (nedmonterade) natur med MARKÖREN läkemedelsindustrins (kompenserande såser LMI2021 i) preparat för att Svenska Staten ska få fortsätta sitt rent Statliga COOKIES hälsofrämjande segertåg över naturen, och inrätta en ny, egen, mera elektroniskt avancerad ordning i universum: ”Heja forskningen”.

•   OM — då — LitosC=»Fossilt» utvinns och förgasas ur LitosC sker i grunden ingen förändring i relationsbilden:

•   LitosC=»Fossilt» tillhör fortfarande litosfären, dess icke organiska del, separerat från den cykliska biogasen ($: en del levande stående fast S+c, en del atmosfäriskt reglerande och balanserande MLN+SD/2). LitosC=»Fossilt» är med den räkningen frikopplat från växtvärlden: LitosC=»Fossilt» har ingen specifik koppling till växtvärlden.

 

 

 

 

I bägge AR12 (CWONsum) framgår med utomordentlig klarhet, tydligen och säkert rent matematiskt bevisbar visshet att BÄGGE biosfärens biogas $ och litosfärens BioEK3 — LitosO/C — är separata, åtskilda icke — ej, no, nada, njet, not, osv., Sverige: icke — inbördes växelverkande Jordfysikaliska naturkonstanter på Jordmassans bevisande kvantitet — och även BioEK1 — Atmos¦O/MLN¦C — men som FN/IPCC/SVERIGE lyckats förstöra (1254) under den senaste perioden 1800-2000 — i fortsatt förstörande växande (SAL ¦ Atrain).

•   FN/IPCC/SVERIGE kan inte — längre — snacka sig ur sitt uppenbara krigståg MOT naturen — med egna framhållna rakt motsatta förbehåll.

 

•   En sådan påstådd koppling är, säger TNED-fysiken, tydligen en rejält grundligt bevisbar (mJ-ekvivalenterna: biogasens särställning som egen biotopisk domän) en ren modern akademisk vanföreställning — grundad på en alltför snävt antagen Jordgeologisk utvecklingsbild (”vattnet kom utifrån”).

Så behöver vi endast eftersöka (geologiska) bevisande argument för att hitta fel i det alldeles inbördes helt säkra beskrivningssättet (BioEK1-10).

 

SkoinLIC: HuREfk ¦ LitosCSI

— $ kopplar således inte LitosC — säger Jordmassan själv

i reda bevisande matematik: utan en sådan typ av bevisning fortsätter staten 2010+ öppet att HÅNA protesterna, anse dem som underordnande andra, högre syften. Och vi kommer med den kostymen inte ett förbannat nå varken framåt eller bakåt i naturarbetet. Istället tvingas vi se på hur allt vidare naturskog sågas, stympas, skändas: Markören.

 

•   Vattnets kolinlösningsgrad (BioEK4) inom Jordens tillväxtzoner (dagområden 21°C ¦ 1460-1475) sätter tillväxtgränsen (c) på redan givna biokemiska växtfundament (KOL-SYRE-KVÄVE-MAGNESIUM-JÄRNMATRISERNA: PRIMÄRA BIOKEMISKA ATOMMATRISERNA):

•   Växternas — trädens — Xylem-Floem kanaler som forslar vatten och näring till Blad&Barr är (genom 3Gy) naturligt framkonstruerade för en fast bestämd kapacitet (bio-morfologisk struktur):

•   det finns inget utrymme för något EXTRA. Vi kan inte odla tallar till Månen. Xylemkanalerna består av döda (tidigare levande floem-) celler: stela kanaler med begränsad elasticitet.

•   LitosC=»Fossilt» 1460BioEK3 har ingen VARIABEL koppling, varken till DEN till växtvärlden bio