UNIVERSUMS HISTORIA|Portalsidan

innehåll · webbSÖK äMNESORD på denna sida Ctrl+F · sök ämnesord överallt i SAKREGISTER · förteckning över alla webbsidor

Atomkärnans Härledning · Atomvikterna · Planckringen h=mcr utklassar den moderna akademins teori · Solfysiken · Blixturladdningens Fysik · Energiproblemets Lösning — nu eller aldrig

SNABBRUBRIKER . ALLMÄNNA GENOMGÅNGAR. PLANCKEKVIVALENTERNAS GILTIGHET ÖVER RELATIVITETSTEORIN . · matematiken · fysiken · mänskligheten · dela din kunskap

gravitationens absolutverkan

ljusets gravitella beroende

oändlig massa

det ekologiska universumet

värmebildningens fysik

universums form

Einsteins samband

universums kritiska täthet

K-cellen Stjärnfysiken Galaxbildningen

h kontraktion detonation expansion himlakroppsbildningen grundämnesbildningen K-cellens värmefysik strukturkriteriet materieöarnas form

Webbläsarna från April 2010

Universums Historia av BellDharma

enligt relaterad fysik och matematik

bara webbläsarna

Internet Explorer Google Chrome

Arora

stödjer [Apr2010-] tecken i grekiska alfabetet som används i traditionell naturvetenskaplig litteratur

Separat Tabell [från April 2010]

— visar webbläsarnas kapacitet för Universums Historia.

Vad webbläsaren X kan och inte kan.

Detaljerade korsreferenser

analyser och jämförelser med modern akademi

för dokumentgrunder se Policy

Universums Historia — 2008IV9 | © BellDharma Copyright @INTERNET hem.passagen.se/belldharma

Den Globala Uppvärmningen under 1900-talet

English Summation

UniversumsHistoria. Detalj ur AKVARELL 1993V31. Författarens Arkiv.

Presentationen i Universums Historia bygger på ett ENKELT men omfattande länksystem:

referenser, artiklar, avsnitt och sektioner som berör olika detaljområden

— från atomkärnans härledning till Solsystemets, himlakropparnas och grundämnenas uppkomst.

Framställningen är RELATERAD, vilket betyder (eller SKA betyda) att varje detalj HAR en begriplig, logisk, förklaring — eller så ska den inte finnas med här. Framställningen innefattar (SÅLEDES) matematiken integrerat (man läser i vilket fall bara om det som för tillfället intresserar en mest och som innehåller den mest berikande förklaringen, resten bläddrar man förbi. Tuff bransch).

Den här framställningen är (eller SKA vara) helt fri från religiösa, metafysiska och politiska aspekter;

Alla människors lika värde och rätt är grundvalen;

Kunskapen är till för alla. Se även i policy.

innehåller Matematiken från början | definitivt för Dig som känner dig utanför etablissemanget i ämnet matematik — här får du allt från början: målet är att du ska kunna läsa ALL mattelitteratur utan hjälp

relaterad matematik — förklarar och beskriver allt i detalj

Universums Historia, Inledning | fysiken generellt — innehåller utförliga korsreferenser mellan relaterad fysik och de nu rådande allmänna vetenskapliga uppfattningarna

relaterad fysik — SKA förklara och beskriva allt i detalj så att ALLA kan hänga med, annars är den värdelös

INLEDNINGEN till den här webbsidan gavs ursprungligen från Passagens webbsida

[hem.passagen.se/belldharma/] (Testa här om den här länken leder dit).

På grund av ännu inte klarlagda sätt, funkar emellertid länkningen dit härifrån delvis dåligt och delvis kaotiskt (anges en inre länkadress till belldharma-sidan, visas den bara helt tom, annars OK). För vidare utredning. Annars verkar allt fungera som det ska.

Sökalternativ — hitta och lokalisera

För innehållet på den här webbportalen [www.universumshistoria.se], se

· allmänna genomgångar — flera olika sätt

· snabbrubriker närmast nedan

· en liknande men mera utförlig uppställning med snabbrubriker på
Passagensidan (den delen ska också så småningom hamna här)

· allmän inledning till Universums Historia (UniversumsHistoriaInledning.htm)

· sakregistret förstås — fungerar som ett vanligt bokregister, länkar följer med till varje bokstav i varje bokstavsblock

· Google eller LiveSearch, bägge kopplar |rekommendation: välj Sök »webben» för bästa resultat
— många (alla) artiklar i Universums Historia är allmängiltiga, av den typ man (ofta, grundkunskaperna) är intresserad av
— men som (tyvärr) lika ofta möter gravlik tystnad
— utom i Universums Historia förstås.
Sökträffarna (lämpligt formulerade typ »globala vattenflödets allmänna ekvation» etc.) hamnar (följaktligen, ofta) högt upp på träfflistan (inte sällan högst upp på första sidan)
— just på grund av att ämnesområdena ÄNNU är dåligt representerade i övrigt: förhoppningsvis kommer den statistiken att jämna ut sig.

· direktsökning på UniversumsHistoria.se med Google (eller LiveSearch):
skriv (typexempel)
»sökobjekt» site:universumshistoria.se
— Denna sökform är emellertid inte garanterad för samtliga nyckelord (eftersom det är GoogleMotorn som bestämmer urvalet).
Använd istället (säkrast) sakregistret för bästa resultat. Detta är löpande förmål för förbättringar (ursprungliga rent maskinöverförda länkord).

SNABBRUBRIKER

Nedanstående artiklar länkar till separata avsnitt i Universums Historia

ATOMKÄRNANS HÄRLEDNING — enligt relaterad fysik

Atomkärnan kan inte härledas av den moderna akademins lärosystem. Här genomgås detaljerna med utdrag, jämförelser, korsreferenser och beskrivningar. Resultatet redovisas allmänt i atomvikterna som tydligen påvisar utklassning av den moderna akademins kärnteoretiska grunder; Dessa ingår, tydligen, som en primitiv resurs i den relaterade fysikens beskrivning (TNED).

tillstånd

jämvikt

rörelse

ändringslagarna

gravitationen

elektriciteten

massans struktur

gravitationen massprincipen	Spektrum och Kvanttalen	neutronfragmenten	nuklidbarriären fusionsringarna nuklidkartan

Planckringen Plancks Strukturkonstant	elektronmassans komponenter	atomkärnan	nuklidbildningen atomvikterna

Atomkärnans härledning genom Planckringen (h=mcr, neutronmassan gånger ljushastigheten gånger neutronradien bildar Plancks konstant h=6,626 t34 JS) kan inte genomföras med hjälp av den moderna akademins lärosystem. Härledningarna — ENLIGT RELATERAD FYSIK — leder till neutronkvadraten med kärnradierna och atomvikterna:

En jämförelse med motsvarande teoretiska resultat enligt kärnfysikens modeller i modern akademi och vetenskap (Weizäckerekvationen, svarta punkter ovan höger) vägt mot experimentellt uppmätta atomvikter (tabell i HANDBOOK OF PHYSICS McGraw-Hill, färgade ringar) påvisar utklassning: neutronkvadratens resultatvärden (bilden ovan vänster) håller sig tätt till de experimentellt uppmätta värdena, medan den moderna akademins resultat (bilden ovan höger, svarta punkterna) avviker så mycket att varje noggrann jämförelse utesluts. Ytterligare jämförelser med experimentella observationer (allmänna spridningsexperiment, speciellt kollisioner mellan spinnpolariserade protoner, särskild redovisning genom artiklar i Scientific American) endast befäster och bekräftar resultaten från neutronkvadraten: det finns tydligen en fast mönstergeometri för kärnfysiken likt Pythagoras sats för matematiken i geometrin. Men den är helt okänd i modern akademi och vetenskap. Den kan i själva verket inte alls härledas av den moderna akademins lärosystem. Förklaringen till det framgår också: atomär massdefekt (relaterad fysik, atomen som en enhet) och nukleär massdefekt (modern akademi, atomens enhet beaktas inte) uttrycker INTE samma sak. Se vidare från atomkärnans härledning.

Solens 11-års period, härledningen enligt relaterad fysik

— kan inte härledas av den moderna akademins lärosystem

FUSIONSFASEN I SOLENS STÄDYTA garanterar enligt TNED uppkomsten av ett kärninduktivt strålningstryck (massfysiken), vilket vi särskiljer skarpt från det redan kända elektrokinetiska strålningstrycket (materiefysiken, TermofysikensMatematik) och som är helt försumbart i dessa sammanhang. Se utförligt från Solfysiken.

— Genom uppkomsten av det strålningstryck som frigörs vid fusionsfasen i Solens städyta, bildas en polarisering mellan atomens kärna och dess elektronhölje. Strålningstrycket garanterar att Solklotet spänns upp på samma kraft som driver elektronmassan utåt Solranden, medan städytan bevarar de positivt laddade atomkärnorna.

— Sambanden som utkristalliseras ur dessa förhållanden leder till ett allmänt energisamband (vågenergins täthetsoberoende) mellan den inre täta städkärnan och Solkroppens yttersta skikt vilket senare idealt består av elektroner enligt föregående resonemang.

— I det energisambandet ingår en tidsparameter (från absoluta periodgränserna, fusionsvågens period) som beskriver perioden för energitransporten från Solkärnan till Solytan.

— Tjockleken av det yttre elektronskiktet kan bestämmas ur sambandet för Solens g-radie genom massdifferensen i Solmassan respektive med och utan elektronmängden. Värdet man får blir enligt TNED ca 340 KM, vilket idealt motsvarar tjockleken hos det yttre elektronskiktet i Solytan.

— Med dessa värden givna, kan den nyssnämnda perioden för energitransporten bestämmas,

t(P) = A(R)/m(0TRANSIT)·h(r)·[r(C)·r(r)]^(1/2) · 1S

och man finner värdet avrundat (med strängt känsliga marginaler) 11,44 år. Det medelvärde för Solperioden som anges i gängse litterära fackverk ligger omkring 11-11,1 år (en källa [NASA] anger 11,4 år, men utan vidare referenser). Det statistiska materialet (Solfläckarna från 1700) visar att perioden varierar (grovt sett) mellan 10,67 till 11,053 år.

— Med förutsättningen att Solkärnans sammansättning ändras marginellt under Solens brinntid, och förutsatt preferenserna enligt TNED, kan grundperioden på 11,44 år förstås avta mot kortare tid; Med nuvarande 11,1 år betyder det att Solperioden vid Solenergins upphörande slutar på ca 9,4 år, idealt 100% väteförbränning förutsatt.

— Härledningen innefattar parametrar, främst begreppet städkärna (samma som stjärnans framtida pulsarkropp eller motsvarande »vita dvärg», se f.ö. vidare i Pulsarerna) som ligger helt utanför den moderna akademins begrepp i ämnet (!), och kan därför omöjligen nås genom den moderna akademins lärosystem. Vilket vill säga: Solen kan förstås producera sin frigjorda energi genom att det inre g-trycket vid den lilla täta städkärnan trycker atomkärnorna, ytterst långsamt, över varandras nuklidbarriärer och därmed åstadkommer en snabb fusion i ett mikrotunt skal som börjar vid Solpolerna och avklingar mot ekvatorn (inom lägst 0,4 mS, fusionsvågens svephastighet) i Solrotationens försorg, en sådan fusionspuls vart 11 år, och som inkluderar en garanterat jämn utstrålning enligt Stefan-Boltzmanns strålningslag utan luckor eller hopp, och vilket villkor ingår i det nyssnämnda allmänna energisambandet (i Solens fall lägst 33 S, högst 115 år, absoluta periodgränserna). Se vidare utförligt från fusionsvågens period [SolfysikenEnergiproduktionen].

Se även vidare i Koronafysiken, Solmagnetismen och Solfläckarna där elektronskiktets inverkan ytterligare understryker samhörigheten med redan kända observationella grunddata, ehuru omöjligt att förankra i den moderna akademins lärostolar.

BLIXTURLADDNINGENS FYSIK

Blixturladdningens fysik TYCKS ge ytterligare belägg för teorins riktighet — men det finns ännu inte tillräckligt med mätdata för att kunna avgöra den relaterade fysikens ställning och resultat på denna punkt. Det krävs mera experimentunderlag. Dock kan — verkligen, noga — samtliga detaljer förklaras (galant) av den relaterade fysikens bidrag enligt Planckringens härledning. Modern akademi däremot står fullkomligt som fallen från skyarna inför flertalet av dessa detaljer. Ingen tycks förstå ett dugg av hur det fungerar — och man medger det också öppet. Flera citatkällor finns med i den här presentationen — som bygger på en stor mängd experimentella observationer under hela 1900-talet.

Även här seglar kärnfysiken enligt relaterad fysik in på scenen med helt andra förutsättningar än de vi är vana vid i moderna kvarter. Speciellt den observerade gammastrålningen i samband med (vissa) blixturladdningar är av avgörande betydelse för att (slutligt) fastställa teorins riktighet.

I ett tidigare skede av utvecklingarna tänkte jag så här: nu är det kört: Teorin kräver ett påvisande av gammastrålning från blixturladdning, men jag kände inte just då till att man redan hade upptäckt sådan, och inte heller visste jag hur man skulle kunna påvisa det experimentellt med mina förutsättningar. Deprimerande. Först från år 2006 gjordes jag uppmärksam på att man, visst, hade upptäckt gammastrålning i samband med blixturladdningar — så tidigt som redan i början av 1990-talet. Därmed ordnade sig saken automatiskt: det kom, oväntat, hjälp. Observera dock att ingenting därmed ännu (Juli 2008) är avgjort. Betydligt mera precisa mätdetaljer krävs.

Intensiv forskning pågår.

ENERGIPROBLEMETS LÖSNING — CAT

Kapacitiv (Autonom [självstyrd]) Transmission — atomkärnans fullständiga upplösning

Se även Den Globala Uppvärmningen under 1900-talet i separat htm-dokument (AGW.htm).

Atomkärnans fullständiga upplösning är slutkapitlet i Universums Historia.

En första komprimerad sammanställning som beskriver funktionen med redovisad energiräkning finns på Passagensidan

hem.passagen.se/belldharma via rubriklänken energiproblemets lösning [Passagensidorna kopplar av okänd anledning inte direkt till underliggande sidor via länkar, försöker man länka en sådan via htm(l)-kod visas bara en blank sida, däremot tycks omvända vägen fungera utmärkt]. Rubriken finns överst på sidan, klicka på den för att komma till DetTredjeAlternativet.htm.

Min mening: Kommer man inte (snart och snabbt) på någon helt revolutionerade lösning på mänsklighetens (växande) energiproblem, är det KÖRT nu:

— Den fria världshandeln bygger helt på transportenergi (MAT), och de bränsleslag som finns att välja på idag (2008|2009) är i stort sett bara Olja1 och Olja2; I vilket fall är kaos redan faktum. Vi — mänskligheten — MÅSTE alltså greja det här. Nu. Inte sen. Sekunderna tickar iväg.

MED OVANSTÅENDE EMINENTA REPERTOAR tycker man att det BORDE finnas något mera avancerat under stjärnorna för Mänskligheten än en kärnkraftsteknologi vars grunder (atomkärnan) i den moderna akademins försorg ingen ens vet något UTSEENDE för (modern akademi »förbjuder» åskådliga bilder av atomkärnan) och som, tydligen, inte har annat att erbjuda mänskligheten än konstant elände: jämna plågor.

— Finns det inget annat? Något mer »avancerat»? Eller var det allt naturskafferiet hade att bjuda på? Det var i så fall särskilt exceptionellt fjuttigt — i ljuset av naturens övriga uppvisade närmast häpnadsväckande ändamålsenlighet med otaliga underbara exempel, min mening.

— Det finns ett (synnerligen) enkelt experiment som visar vägen. MEN: Eftersom allting som kommer i dess väg fragmenterar, förångas och i princip försvinner i plasmaångor, finns — likväl — flera olika fenomendetaljer som måste undersökas mera ingående för att få fram säkra belägg OM det går eller OM det inte går.

Relaterad fysik ger CAT till öppet påseende;

— Kapacitiv transmission (CAT) ansluter till blixturladdningens fysik och kärnfysiken enligt Planckringens härledning: atomkärnan innefattar en sin egen strömfälla. Finns inte en chans att smita från den energiräkningen. Ekvivalenter är ekvivalenter.

— OM det fungerar, utlovas — det garanteras — en helt avfallsfri fullständig energiutvinning från materien (i princip vilka sopor som helst kan användas).

— Avfallsprodukter existerar inte. Energivinsten — förhållandet mellan utgiven energi och den som behövs för att underhålla verksamheten — är dessutom närmast enorm. Kolla gärna energiräkningen i det aktuella CAT-experimentet — som tydligen heller aldrig ens genomförts i moderna kvarter, trots dess enkelhet. Vi vet nu redan, emellertid, anledning till det och annat liknande vid det här laget. Se från Planckringen.

OM CAT håller streck återstår fortfarande dock huvudproblemet: att få en sådan funktion att fungera kontinuerligt. Den är i experimentformen extremt självstrypande, och jag har för tillfället själv ingen som helst uppfattning om hur man skulle kunna omsätta funktionen rent tekniskt (en enkel funktionsprincipskiss som visar grundformen finns i CAT-motorn i ovanstående Passagenlänk). Möjligheten att lyckas blir (naturligtvis) större om det blir flera som intresserar sig för ämnet — och förutsatt att ämnet också verkligen håller vad det lovar.

Uppmärksammat 31Aug2010

Fermisatellit bekräftar TNED — Positronförekomst enligt TNED i TGF bekräftad

Se beskrivning i POSITRONFÖREKOMST I TGF BEKRÄFTAD.

TGF, eng. Terrestrial Gamma ray Flashes, sv. [Terrestriella] Jordbaserade gammastråleflashar.

Fermisatelliten [Fermi Gamma-ray Space Telescope] bekräftar positronförekomst från TGF — Tillkännagivande 5 November 2009 Fermi Symposium, uppmärksammat här först 31Aug2010. Se även i Tillägg31Aug2010 i AGW.

figurutdrag u-bestämningen

I direkt utdrag: Med prövning på samtliga 282 stabila nuklider som agenter för u(x), från Väte-1 till och med Vismut (₈₃Bi²⁰⁹), finns rent numeriskt bara fyra nuklider vilkas n(e)-värden i det allra närmaste ansluter till det givna Helium-4-mD-värdet på den experimentellt uppmätta normalformen (orangea grafdelen ovan, HOP-värdet 14,4834105 mot neutronkvadratens fasta mönstervärde 14,485281, röda grafdelen ovan). Normalformen, orange (experimentalvärdena) lämnar bara två kandidater kvar: Kol-12 och Kväve-15. Neutronkvadratens masstalsskala (A) bildar en tolerans (särskild beskrivning) med ett högsta mD-värde vilket säkert utesluter Kväve15 och därmed kvarlämnar Kol12 som enda slutlig aspirant; dramatiken avgörs (galant) genom statistisk medelvärdesbildning — från atomära massdefektens definition.

Se vidare från den korta inledande artikelbeskrivningen nedan.

Atomära massenheten u=m(KOL12)/12 — kan beräknas statistiskt

Den atomära massenheten (u) sammanhänger ENLIGT RELATERAD FYSIK OCH MATEMATIK (TNED) intimt med definitionen av den atomära massdefekten (mD) — det sistnämnda begreppet förekommer överhuvudtaget inte i den moderna akademins lärosystem: där tillämpas istället den nukleära massdefektens matematik. Genom att mD bygger på en väl definierbar mönstergeometri — helt okänd i modern akademi, men fullständigt härledningsbar, se f.ö. Neutronkvadraten explicit — kan den enda unika stabila nukliden av de befintliga 282, från Väte1 till Vismut209, möjliga bestämmas som uppfyller villkoret med atomvikt (U) och masstal (A) enligt U/A=1; Uppgiften blir omöjlig utan neutronkvadratens preferens. Artikeln ger en fullständig genomgång med utförliga förklaringar, beskrivningar, samt en fullständig tabellredovisning av resultatet.

Se fullständig beskrivning från atomära massenheten. Se även figurutdraget ovanför rubriken ovan.

I modern akademi blir det omöjligt att härleda Kol12 som den enda slutliga u-kandidaten — därför att man inte känner till någon fast mönstergeometri att jämföra med. Därför anses också atomära massenheten (u) vara en ”godtycklig massenhet”. Huvudartikeln ger citat.

Fermisatellit bekräftar TNED

Uppmärksammat 31Aug2010

Fermisatellit bekräftar TNED — Positronförekomst enligt TNED i TGF bekräftad

TGF, eng. Terrestrial Gamma ray Flashes, sv. [Terrestriella] Jordbaserade gammastråleflashar.

Tillkännagivet 5 November 2009; Uppmärksammat 31 Augusti 2010 enligt

DISCLOSE.TV — Lightning’s gamma rays may destroy matter, Irene Klotz Nov2009

http://www.disclose.tv/forum/mystery-terrestrial-gamma-rays-may-destroy-matter-t12272.html

;

MICROSOFT NBC — Lightning’s gamma rays may destroy matter, Irene Klotz Nov2009

http://www.msnbc.msn.com/id/34114891/

;

DISCOVERY NEWS — Lightning Holds Fingerprint of Antimatter, Irene Klotz Nov2009

http://news.discovery.com/space/gamma-rays-lightning-antimatter.html

Se Tillägg31Aug2010 i AGW.

Se även PRAKTISKA FALL i KORT RESUMÉ AV BLIXTURLADDNINGENS FYSIK där olika webbkällor (Juli2008) citeras i ämnet

TGF, eng. Terrestrial Gamma ray Flashes, sv. [Terrestriella] Jordbaserade gammastråleflashar.

SCIENCE NEWS — Antimatter Signature Detected in Lightning, Ron Cowen Nov2009

http://www.usnews.com/science/articles/2009/11/06/antimatter-signature-detected-in-lightning.html

”During two recent lightning storms, Fermi recorded gamma-ray emissions of a particular energy that could only have been produced by the decay of energetic positrons, the antimatter equivalent of electrons. The observations are the first of their kind for lightning storms. Michael Briggs of the University of Alabama in Huntsville announced the puzzling findings November 5 at the 2009 Fermi Symposium.

It’s a surprise to have found the signature of positrons during a lightning storm, Briggs said.”,

sv.,

Under två nyliga stormar registrerade Fermi gammastråleemissioner av en speciell energi som bara kunde ha producerats genom sönderfall av energirika positroner, antimateriens ekvivalent till elektroner. Observationerna är de första i sitt slag för åskväder. Michael Briggs på Universitetet i Alabama i Huntsville tillkännagav de förbryllande rönen vid Fermisymposiet 5 November 2009.

Det är en överraskning att ha funnit signaturen av positroner under ett åskväder, sade Briggs.

Beskrivning

Enligt TNED — atomkärnans härledning från PLANCKRINGEN — består atomkärnan av en ±e-väv (massa, laddning, spinn) med en överliggande, ytterst ringa positiv nettoladdning (Z) som följer ett strängt mönster av ordning [Se Kärnmatrisiska Algoritmen i GRUNDÄMNENAS PERIODISKA SYSTEM samt Spektrum och Kvanttalen]. Ingenting sådant finns (här veterligt) varken upptaget eller omnämnt i etablerad vetenskap — det som beskrivs här är nytt. Sambanden visar att ±e-väven kan upplösas under vissa (strängt självstrypande) betingelser: atomkärnan i TNED är en strömstyrd komponent, den innehåller en sin egen strömfälla — som knappast kan utvecklas på andra sätt (frånsett originellt högströmmiga blixturladdningar) än via människans raffinering av specifikt elektriskt material, se utförligt i CAT. [Ämnet är tydligt naturreserverat för högteknologi — faktiskt].

POSITRONFÖREKOMST I BLIXTURLADDNINGAR ENLIGT TNED förklaras av CAT i ATA under de speciella betingelser som bara uppvisas för exceptionellt höga urladdningsströmmar och som enligt TNED sammanhänger med atomkärnans fullständiga upplösning. Se utförligt från PRAKTISKA FALL i BLIXTURLADDNINGENS FYSIK, KORT RESUMÉ AV BLIXTURLADDNINGENS FYSIK, CAT.

TNED — som inte ingår i den moderna akademins lärosystem på grund av den allmänna driften från 1800-talet att UPPFINNA fysiken snarare än att HÄRLEDA den — är redan primärt (formellt) bekräftat dels i experimentalfysiken genom ATOMVIKTERNA från NEUTRONKVADRATEN i jämförande uppställning med etablerade teorier, samt vidare (därigenom) genom PLANCKRINGEN som grunden för ATOMKÄRNANS HÄRLEDNING, och (därigenom) dels i KÄRNRADIERNA med jämförelsen mot de tidiga mätningarna (slutet av 1950-talet) enligt Hofstadter (den allmänna täthetsdistributionen [laddningstätheten] i atomkärnan), se även generellt i NEUTRONENS SÖNDERFALL.

Avgörande experimentella observationer är nödvändiga för att kunna introducera TNED i beskrivningen — på grund av dess som ovan associerade »förbryllande» natur och sett i ljuset av den etablerade forskarvärldens (särskilt originella) idéer om atomkärnans byggnad. Frånsett ovannämnda (inkl. observerad gammastrålning från blixturladdningar på Jorden, först observerat på 1990-talet) finns även tydligt bekräftande kopplingar till TNED genom [Neutrinofysiken] de nyligen (31Maj2010) tillkännagivna resultaten från OPERAPROJEKTET [Se OPERAPROJEKTET BEKRÄFTAR TNED].

Uppmärksammandet av positronspåren i blixturladdningar, som ovan (Nov2009), kan därmed sägas vara kronan på verket i det primära rent experimentellt observerbara klarläggandet HURUVIDA någon fysikalisk grund alls existerar för TNED som praktisk fysikgrund. Uppgiften (här) var att försöka hitta exempel som avfärdar TNED. Praktiken har ännu så länge (Aug2010) bara svarat med att stärka positionerna.

[Som vi alla redan vet, tilldrar sig alltid en uppstickande nykomling stark misstänksamhet i meningen av att vara en tokmening. I det här fallet blir det svårt att fullfölja det programmet, eftersom TNED också måste innefatta det redan kända och sammanföra allt i en totalt övergripande förklaring, felaktigheter såväl som korrektheter. Ämnet tillägnas helt och hållet matematisk fysik på en nivå som är garanterat tillgänglig för alla].

Vidare följer.

trailers · speciella artiklar som berör matematiken och fysiken

Planets reguljära indelning · snabba resultat med kraftfull metod

författarens datorreferenser

Den här Webbsidan är utformad med källkod i Microsoft WORD 2000 version 9.0.4402 SR-1 — sidan skriven i Webblayout, sparad och testad preliminärt i formatet htm, därefter manuella ändringar i scriptet (Visa HTML-källa) allt efter kunskaper, Passagen har bra länkar till grundstudier (se Passagen Hemsidor Hjälp — Webbdesignskolan [se HTML grunder, HTML-editorer-Webbstandards …])

Den här användaren kan nås med e-mail på Webbadressen belldharma@passagen.se

Den här användaren använder operativsystemet Windows Vista Home Premium

Den här användaren använder också operativsystemen Windows XP, Windows 95, och Windows 3.1 (numera i allt mindre utsträckning)

Den här användaren använder FRÄMST WEBBLÄSAREN Internet Explorer 7 — ÄNNU av skäl som redovisas i test på särskild webbsida, se Webbtest

Den här användaren talar, skriver och studerar löpande Svenska och Engelska

Delphi Den här användaren har grundläggande erfarenhet i bild- och datorkunskap med programmering i assembler från Borland Pascal (Delphi 1, Delphi 4)

Webbtest — första testomgången innan Google Chrome kom till

WebbTest — Internet Explorer · Netscape · Mozilla Firefox · Opera · Safari

ALLA, samtliga, föregående webbtest har (hittills) visat upp olika beteenden med FLERA bilder efter varandra: medan första bilden blir OK, blir den andra (och n:te) suddig med en förskjutning på 1 pixel. Nedanstående test använder en TABELL med exakt likadana bild/textobjekt för utvärdering (RedigeringsWebbFönstret är INTE representativt och kan inte användas för WebbInLiveTest).

Förhoppningen är att resultatet ska visa bilderna utan någon inbördes skillnad.

Rapport följer senare.

WEBBTEST — Texttest

1. Alla bilder ser exakt likadana ut. Det var glädjande. Tack så mycket.

Man testar det (»enkelt») genom att ta skärmdumpen på webbdelen och lägga den över originalet genom en AND-funktion, minsta skillnad syns direkt som färgstarka pixels som bryter harmonin, men det kräver ett speciellt bildhanteringsprogram; har du Delphi [gratisversionerna 1 från PC&Mac 4/97 och 4 från PC FÖR ALLA 5-2000 …] kan du göra ett sådant program själv om du kör på operativsystemen Windows 95 och Windows XP och kompatibla (INTE Windows Vista, de nämnda Delphi-versionerna vägrar kompilera där, dvs., funkar inte: Det finns [EMELLERTID] fördjupningar i det här ämnet och vars rubrik ENKLAST kan beskrivas som det redan lästa; Vista är och förblir en komplicerad utmaning att arbeta med ÄVEN i programmerande miljöer som det har visat sig; Ev. följer en vidare, mera ingående beskrivning i separat avsnitt, men ingenting är ännu [Maj 2009] bestämt i den saken [ämnet är omfattande]) — om du också vågar språnget att programmera. Exemplet nedan visar hur det går till: vänstra bilddelen (från InternetExlorer) dupliceras och läggs via Delphikommandot (typ) Image1.Canvas.CopyMode:= cmSrcAND (samt en del övrig kod) över den högra (MozillaFirefox) via pixelANDning (pixel1OCHpixel2). Skillnaden syns tydligt och framträder direkt som kulörta färgområden (bilden nedan i PNG-format 13 KB),

2. Som tidigare: det vore önskvärt att WebbsidesProgrammakarna i Microsoft Corporation kunde acceptera begreppet PRECISION:

det visar sig först nu (vilket naturligtvis INGEN kunde tro) att TABELLEN i originalprogrammet WORD 2000 INTE VISAR EXAKT PERIODISKA MÅTT HORISONTELLT trots exakt likadana objekt; det felar på en pixel, fram och tillbaka. I vertikalled är det dock OK — men hela den måttsmatrisen ändras med en pixel i webbläsarenInLive relativt webbredigerarenMyDesktop — där nu plötsligt också den horisontella felmatrisen är borta. Symmetrin är exakt i webbLive @INTERNET EXPLORER, men inte i källredigerarens program. Faktiskt. Så är det.

(Skulle datorkretsarnas LOGIK produceras med Den exemplifierade MicrosoftProgrammeringsStandarden skulle INGEN dator ens starta upp. Stenöken. Men Microsoft vill inte kommunicera det här Problemet — med någon Enskild Privat Datoranvändare. Det är Personalen, tydligen, alldeles för Fin för. Eller är det något jag missat?).

Eftersom WORD 2000 numera ”har utgått ur sortimentet” är det heller inte meningsfullt att kritisera Microsoft Corporation för den delen.

Jag har inte testat hur WORD 2007 fungerar på den här punkten (min trialperiod har utgått).

3. Som också tidigare konstaterats: bara Internet Explorer har en rättvis bildpresentation (om bilden står för sig själv, eller som ovan flera i en tabell).

Alla övriga testade webbläsare förvanskar bilden:

Netscape, Mozilla Firefox, Opera, Safari. Safari smetar dessutom ut texten och är oacceptabel bara av den anledningen.

Se Skärmdumpar av testresultatet i InternetExplorer

OBS. Använd endast InternetExplorer för att SE dessa bildresultat i en rättvis presentation — övriga förvanskar resultatet, se rapporten ovan.

Efter Tillägg 7Jun2011

— Jag kommer successivt [från 7Jun2011, men motvilligt — på grund av tidigare erfarenheter från Microsoft med oförutsedda tillägg...] att spara om alla htm-dokument i UNIVERSUMS HISTORIA med den nya inställningen — men bara gruppvis (enstaka i taget) för att testa om ändringarna verkligen håller streck — att inga extra »YtterligareJävulskapFrån Microsoft» adderas.

— Microsoft Corporations märkliga tillställningar: smutsar ner alla utom sig själv

— HUR kommer det sig att alla — samtliga — webbläsare utom Microsofts Internet Explorer [... 6 7 8 ...] genomgående konsekvent uppvisar JPG-kopior — veritabla nedsmutsningar — av inlagda PNG-original?

PNG-originalet

JPG-kopian

Internet Explorer [IE]

[... 6 7 8 ...]

Bara IE visar PNG-originalets RENA KLARA FÄRGER

Alla andra webbläsare

Testade 30Maj2011:

Firefox, Netscape, Flock, Arora, Chrome, Opera

— En PNG-bild bevarar färgerna — och är därför utmärkt att använda för enklare figurer och illustrationer med relativt få färger: färgernas bevaras, lagringsytan blir minimal;

— En JPG-bild är å andra sidan utmärkt för att få ner lagringsstorleken på bilder med många färger utan att nämnvärt reducera bildkvalitén. En JPG-kopia av en typisk figurbild med få färger blir, emellertid, tydligt nedsmutsad i linjebilden, och uppvisar i särskilda fall, som ovan höger, rent förskräckliga utställningar relativt de rena PNG-originalen.

— I WORD 2000 (även senare?) har Microsoft Corporation tagit sig före med den förträffliga förebilden att DIKTERA — prompta — JPG-prioritet över PNG-prioritet:

— Från WORD 2000-programmets fabriksinställningar:

— Importerar jag in en PNG-bild till ett htm-dokument i Word 2000 — naturligtvis i den förvissade tron om att PNG-bilden FÖR ALLA ANDRA MÄNNISKOR OCKSÅ kommer att visas som just en bild med maximalt KLARA färger, eller på samma sätt med någon annan typ, självklart — KÖR i själva verket MICROSOFT ÖVER DEN DELEN med följande:

— I Webbläsaren Internet Explorer [IE] [... 6 7 8 ...] visas allt perfekt;

— I alla andra webbläsare VISAS EN JPG-kopia istf. PNG-originalet.

— Som redan påpekats (och än värre exempel finns): i stort och i princip: fruktansvärt förfulat — i allt utom IE.

— WORD 2000 lägger ALLTID in dubbla kopior av en importerad bild i htm-dokumentets bildkatalog, vare sig man själv bestämmer att den bilden ska vara av typen JPG eller PNG; tar man in PNG lägger Microsoft till en JPG-kopia; tar man in JPG, lägger Microsoft till en PNG-kopia.

— Htm-skriptet innehåller en motsvarande gråtonad SourceParagaf (som anger PNG) och en dito i färgmarkerad text (som anger JPG);

— Det är tydligt att alla webbläsare utom IE tar fasta på den färgmarkerade skriptkoden och lägger ut JPG istället för det avsedda PNG.

— Jag upptäckte det här nyligen (Maj2011) — vilket förklarar de inledande testresultat som har rapporterats på den här webbportalen (från 2008).

— Vid en mera ingående genomletning av hjälpen på WORD 2000

(ingenting sägs direkt: se till exempel på

”När jag visar webbsidan på någon annan dator ser grafik och text annorlunda ut.”

; Trots att ämnet är närliggande, innehåller hjälpartikeln inte ens ORDET »PNG»; artikeln beskriver/omnämner/vidrör ingenting av det som beskrivs här — också ett typexempel på Microsofts inte sällan dåliga korsrefererande begreppssyntax i ämnet datorkunskap)

och vissa antydningar i vissa webbkällor, visar sig följande:

— Om Checkboxen i WORD 2000 kryssas för i

Verktyg, Alternativ, Allmänt, Webbalternativ, Bilder, Tillåt PNG som utdataformat

och htm-dokumentet sedan sparas, ÄNDRAS PREFERENSERNA OCH de förut valda PNG-KOMPONENTERNA FRAMTRÄDER i alla andra webbläsare också.

— Åtminstone är det så det visas för mig i de testdokument jag hittills tittat på.

innehåll se även i separat innehållsförteckning till denna sida · universums historia i detalj enligt relaterad fysik och matematik — med jämförande korsreferenser till modern akademi

Tabellrutorna i den sammanställda bilden nedan innehåller länkadresser med ämnen i Universums Historia som utvalts i (någorlunda) koppling till figurinnehållet.

Tabellrutorna nedan innehåller länkadresser med sakämnen som visas i en separat liten remsa under skärmpeken — länkpekaren (handen) för dessa fall syns inte (direkt) i Internet Explorer (men i andra webbläsare)*.

Vänsterklicka som vanligt för att gå till länkstället. *2009-12-23: Med särskilt tillägg av kommandot »a:hover {cursor:pointer; cursor:hand}» i htm-skriptet på raden före »/* Font Definitions */» fås korrekt funktion i hela dokumentet.

Orienterande innehåll till Universums Historia

med länkar genom figurCollage

grundform

ELEMENTARY MATHEMATICAL PHYSICS · point equilibrium · the catenary · division of mechanics · distance · time · velocity · mass · impulse · Kepler area momentum · central force action · area momentum in the ellipse · angular momentum · acceleration · force law · the pendulum principle · the Galilean force field · energy · central acceleration · angular velocity · the conical pendulum · the plane pendulum period time equation · gravitation law · the elliptical orbits · the CEPH equation ·

WAVE MECHANICS · mirror law · reflexion law · impact · pulses · standing waves · waves in water · light’s refraction · water’s refractive index · dispersion · a simple interferometer · the colour wavelengths · refraction through a drop of water · the mysterious colour aura phenomenon ·

Arbetsverkstaden från vilken alla vetenskaper kan beskrivas hämtar sina verktyg:





		fysik	massa g-FYSIK ............................................................................................................. konvergens a=w2/r MEKANIK KINEMATIK · DYNAMIK: Statik \| Kinetik e-FYSIK ® induktion, magnetism .......................................................................... divergens a=c/dT laddning

DEN ELEKTRISKA LADDNINGEN Q=Ö (m/R)(A/dT) kan inte härledas från modern vetenskap

FYSIKENS BESTÅNDSDELAR: massa (m), laddning (Q), spinn (rörelse, K=vr=JS/KG)

DIVERGENCE AND ELECTRICITY · the electric displacement · the basic principles of physics · definition of classical mechanics · divergence · energy-mass equivalent · the Q-revelation · electric force law · electrical constants · the impulse equation · the 461750c cosmic particle · Q-polarity · revelation of light · Fizeau’s experiment · light’s gravitational dependency · light’s deflection near Sun · the gravitational influence on frequency · the change of divergence from mass centre · aberration · Planck’s constant · Planck energy · collision radiation · principal structure of mass (introduction) ·

BASIC ELECTRIC QUANTITIES · current · resistivity · thermal dependency · current density · voltage · capacitance ·

ELECTRODYNAMICS | INDUCTION · primary induction · secondary induction · the ring · the straight conductor · internal secondary induction · the transformer law ·

ELECTRODYNAMICS | MAGNETISM · the causal connection · the B-vector · understanding the B-vector · the right hand rule · the magnetic Q-window · building strong magnetic fields ·

MAGNETIC FIELD GENERATION | THE NEAR APPLICATION · B on conductor · B inside solid conductor · B inside hollow conductor ·

MAGNETIC FIELD GENERATION | THE FAR APPLICATION · magnetic wave expansion integral · magnetic line integral ·

MAGNETIC FIELD INTERACTION · the four basic laws of electromechanical induction · the generator · the iron transformer · general theory of ferromagnetic materials · the turning coil instrument · synthesis of induction and magnetism · examples in induction and magnetism · structure of the electric field · field mathematics · basic electronics ·

THERMODYNAMICS | ATOMIC AND NUCLEAR PHYSICS · the periodic system with nuclear matrix algorithm direct from Kepler area momentum resonances · Planck constant · deduction to atomic nucleus · spectrum · quantum numbers · explaining light’s reflexion, refraction and polarization · explaining the electron trajectory in bubble chamber · the neutron · the neutron square · the atomic masses ·

THERMODYNAMICS | GENERAL COSMOLOGY · K-cell thermo-physics · the five equations of the Earth · the three equations of the Sun · basic star physics ·

THERMODYNAMICS | ENERGY SUPPLY FOR MANKIND · CAT

Allmänna genomgångar

ALLMÄNNA GENOMGÅNGAR — mesta möjliga överblick på kortast möjliga tid med minsta möjliga ansträngning

Universums Historia ENLIGT RELATERAD FYSIK OCH MATEMATIK

Länkar anges vanligen med färgmarkering typ länk, eller (dock inte alltid) som i nedanstående beskrivning med fetstil, VERSALER eller kursivstil.

Primära genomgången .............................. länkad översiktlig beskrivning med tonvikt på den övergripande kosmologin — det vi FÖRST vill veta

Här genomgås detaljerna i Universums Historia och jämförs med motsvarande detaljer i modern akademi och vetenskap; här berörs de mest brännheta och övergripande kosmologiska detaljerna, det vi FÖRST vill veta i resultatjämförelsen TNED (relaterad fysik) kontra MAC (modern akademi) typ

Planckekvivalenterna kontra Relativitetsteorin,

gravitationens absolutverkan, universums massa,

universums form, expansion och kritiska täthet,

det icke-ekologiska och det ekologiska universumet,

värmebildningens fysik, Einsteins och Schwarzschilds samband till jämförelse,

atomkärnan med atomvikterna m.fl. och hur Universums Historia vuxit fram ur dessa och andra grundläggande aspekter på naturfysiken

Fysikens allmänna förklaring .................. från kraftlagen till ljusets g-beroende, relaterade samband i härledningar med vidare länkar

Här ges speciellt den härledande berättelsen till centraldelen i Universums Historia, »den klassiska» härledningen till ljusets gravitella beroende och dess vidare koppling i jämförelse med motsvarande resultat i modern akademi

Sambanden i översikt ................................ från tillståndets princip till Solens 3 ekvationer

Här beskrivs i ett kortare stycke hela den övergripande matematiska fysikens berättelse till Universums Historia och hur sambanden följer ur och beror av varandra.

Inledning till Universums Historia ......... länkade kortare inledande avsnitt med löpande beskrivningar till de mera utförliga artiklarna

Den här genomgången beskriver huvudämnena i Allmän inledande beskrivning (Planckekvivalenterna, Elektriska Laddningen, Universums Expansion), samt vidare i Huvudrubrikerna, och är mera inriktad på (huvudtextens) ämnesbegrepp med artikelkoncept som helhet typ Atomkärnans härledning och Blixturladdningens fysik m.fl.;

I Huvudrubrikerna beskrivs varje artikel kortfattat (och illustrerat där så är möjligt) som en »liten trailer».

Stripes (»remsor») ...................................... illustrerad (visuell) »länktrailer» som kopplar till mera utförliga avsnitt, typ nedan:

K-cellen STJÄRNFYSIKEN Galaxbildningen

kontraktion detonation expansion himlakroppsbildningen grundämnesbildningen K-cellens värmefysik strukturkriteriet materieöarnas form

Denna typ kan förekomma (i princip) på godtyckliga ställen i presentationen (där så synts lämpligt).

Den är den associativt mest begärliga, men (händelselinjen) är också den allra svåraste att utforma; arbete pågår.

Någon direkt förteckning för dessa fall finns (Februari 2009) ännu inte.

UNIVERSUMS HISTORIA ENLIGT TNED — 2009-02-10

Sambanden i översikt

Se även en inledande beskrivning i efterföljande Inledande företal.

Universums Historia bygger i korta drag på den relaterbara matematiska fysikens allmänna sambandsled i nedanstående sammanfattning

— från kraftlagen (F=ma) till Solens 3 ekvationer.

1. FYSIKENS 7 PRINCIPER i första, enklaste, genomgången; induktionen i POM kan ännu inte formuleras fullständigt; vidare i (8);

2. KRAFTLAGEN F=ma ges från a=a·m/m=F/m och som ingår i (1) via POM; KEPLERMOMENTET K=vr ger via den elementära cirkulära rörelsebanan (fundamentalringen) också CENTRALACCELERATIONEN a=å=w²/r, och därmed

3. GRAVITATIONSLAGEN (GRIP) direkt på fundamentalringens tillståndsekvation (centralkraften lika med gravitationskraften)

F = ma = (w²/rm₂)·m₂m = (w²/m₂)·m₂m/r = (w²r/m₂)·m₂m/r²= G·m₂m/r².

4. LJUSBRYTNINGEN I VATTEN leder till påvisandet av DIVERGENSEN som ett tillstånd under gravitationen, i enlighet med satsbilden i (1), och därmed LJUSETS ABSOLUTA ACCELERATION

a=c/dT och därmed grundformen för LJUSETS GRAVITELLA BEROENDE, analogt ljusets friställning från kinetiken (DEEP från GRIP enligt 1);

5. Tillämpningen av absolutaccelerationen på kraftlagen ger så allra först divergensenergin

dE = dF·ds = dma·ds = dm(c/dT)ds = dmc(ds/dT) = dmc² ; E = mc² som beskriver den primära massförstöraren (PASTOM i 1)

samt sedan direkt ELEKTRISKA KRAFTLAGEN

F = ma = m(c/dT) = m(c/dT)(RA)/(RA) = Rc(m/R)(A/dT)/A = Rc(Q/r)²

med ELEKTRISKA LADDNINGEN

Q = Ö (m/R)(A/dT) samt vidare de elektriska storheterna potential U=k(Q/r)=E/Q och fältstyrka X=F/Q=U/r genom analogier i g-fysikens begrepp;

6. Därmed är Q säkrad på g-fysikens grund enligt SUPERPOSITIONSPRINCIPEN (e-fältets fysik via divergensen c genom den absolutverkande gravitationen);

7. Absolutaccelerationen grundlägger vidare, via ÄNDRINGSLAGARNA (NEONS i 1), INDUKTIONEN (induktansen L=RT) och MAGNETISMEN (fältstyrkan X/ç₀=B) med KAUSALSAMBANDET (ç₀=c–v);

8. Därmed, i en andra omgång, kan POM i (1) nu preciseras mera ingående i den fullständiga ENERGILAGEN med induktionen (m®g) inkluderad i POM 2 via den primära massförstöraren E = (m®g)c²=UQ, U_ind=E=^UQ/Q_s=L(di/dt)k=Lk; energin bevaras masslöst genom induktionen;

9. Därmed framstår nu FYSIKENS 7 PRINCIPER i en andra, mera fullständig genomgång med energilagen fullständigt formulerad.

10, Därmed kan också ALLMÄNNA KOSMISKA TILLSTÅNDSLAGEN (m®¥)–(m®g)=K preciseras fullständigt via (m®g).

11. Med ljusets g-beroende via Q ges så POTENTIALBARRIÄREN med energizonen (c₀/2=c_z); därmed framträder FUNDAMENTALRINGEN (se 2 ovan) tydligare som PLANCKRINGEN h=mcr som massans fundamentalform (neutronen) enligt PASTOM i (1). Därmed kan också ATOMKÄRNAN härledas (med redan experimentellt välkända approximativt uppmätta kärnradier, kubgrafen A^1/3). Därmed följer automatiskt (neutronens sönderfall) elektronmassans komponenter (t-ringarna), och därmed vidare Vätets SPEKTRUM och KVANTTALEN generellt, samt också KEPLERRESONANSERNA med PERIODISKA SYSTEMET via kärnmatrisiska algoritmen (som alltså först kräver att atomkärnan är någorlunda identifierad), samt vidare (LJUSETS BRYTNING, REFLEXION OCH POLARISATION).

12. Därmed framträder också KÄRNREAKTIONSLAGEN K1+K2–(m®g)=K direkt ur (10), vilket leder till K-cellens allmänna värmefysik; himlakroppsbildningarna med grundämnesbildningen (Jordens 5 ekvationer), härledningarna till strålningslagarna (Stefan-Boltzmanns strålningslag, Plancks strålningslag, Wiens förskjutningslag) och sedan vidare på kärninduktiva strålningstrycket (p=ak_PT⁴) med stjärnornas allmänna tryckekvation (p–p_e–^gp=0), och därmed Solens 3 ekvationer som grundlägger den resterande delen i stjärnfysiken.

En kort, särskilt härledd, sammanställning från kraftlagen till ljusets g-beroende som visar hur sambanden följer ur varandra ges i Fysikens Allmänna Förklaring.

Inledande beskrivning till ovanstående Samband i översikt

INLEDANDE FÖRETAL TILL SAMBANDEN I ÖVERSIKT

ed klarläggandet av Planckekvivalenternas giltighet över relativitetsteorin [‡1], samt Plancks konstant som en strukturkonstant [‡2] (PASTOM), är den s.k. klassiska naturfilosofin återupprättad. Därmed blir »den kosmologiska härledningen» precis så enkel som många människor genom historien ansett sig ha rätt att förvänta inför anblicken av den mäktiga stjärnhimlen [‡3].

I den föregående historien — utom TNED, se även från osäkerhetsprincipen

”Genom att det sålunda är principiellt (inte bara praktiskt) omöjligt att samtidigt bestämma olika fysikaliska storheter med godtyckligt hög noggrannhet, rycks själva grundvalen för den klassiska fysikens deterministiska betraktelsesätt undan.”.

”Enligt Newtons mekanik skulle det vara möjligt att helt och hållet förutsäga en kropps framtida rörelser om dess situation vid en bestämd tidpunkt var helt känd, men sedan ett statistiskt, ett slumpmässigt element nu smugit sig in i beräkningarna är detta inte längre principiellt möjligt. I denna bemärkelse har alltså kvantmekaniken medfört att kausalitetsprincipen har måst överges; orsak och verkan har inte längre samma väldefinierade mening som inom den klassiska fysiken och när det gäller atomära systems beteende kan man aldrig uttala sig exakt utan bara ange graden av sannolikhet.”.

FOCUS MATERIEN 1975 s99sp2ö

;

Ur filmen om Cantor, Gödel, Boltzmann och Turing (1tim29min från BBC FOUR),

[http://www.supranaturalis.se/index.php?option=com_seyret&task=videodirectlink&Itemid=40&id=1689],

Philosophy, Physics, Mathematics - Dangerous Knowledge (BBC FOUR):

”The idea of entropy had a profound philosophical and political significance. Entropy is what changes the ticking of a clock into the destroyer of all things. It is what underlies the inexorable passage from youth to old age. Entropy is decay. And with decay, nothing lasts forever. Boltzmann had in essence captured mortality in an equation. Physics now declared, that no order, not even a God given one, will last forever. That there was no natural order, that God had set in stone, had already been pointed out by the scientist Boltzmann most admired, Charles Darwin.”, vid ca40min;

Min översättning:

Entropins idé hade en avgörande filosofisk och politisk betydelse. Entropi är vad ändrar klockans tickande till en förstörare för alla ting. Det är vad underligger den oundvikliga övergången från ungdom till ålder. Entropi är sönderfall. Och med sönderfall varar inget för evigt. Boltzmann hade i summa fångat dödligheten i en ekvation. Fysiken tillkännagav nu att ingen ordning, inte ens given av Gud, varar för evigt. Att det inte fanns någon naturlig ordning som Gud skulle ha stensatt, hade redan påpekats av den vetenskapare Boltzmann mest beundrade, Charles Darwin.

Kommentar:

Jämför beskrivningen i DET ICKE EKOLOGISKA UNIVERSUMET (modern akademi) kontra DET EKOLOGISKA UNIVERSUMET (relaterad fysik).

— blev nettoresultatet av gällande strömningar, riktningar och hävder tydligen en KULTURKRAFT som självmant, spontant sökte (med all kraft och makt) mota bort den enkla ”klassiska urgamla” naturfilosofin, bara med den bisarra effekten »att försöka ersätta den» med en motsvarande illa dold, grundlig, sannings- och harmoniförnekelse,

Jämför den moderna akademins allmänna festligheter i salongerna, fetstilen är min markering:

”När allt kommer omkring passar bilder nog bara för mycket små barn. Lagrange avstod helt från sådana barnsliga hjälpmedel då han utarbetade sin analytiska mekanik. Den benägenhet vi har att ”geometrisera” vår analys är närmast ett tecken på att vi ännu inte är vuxna uppgiften.”

SIGMA1, s314n-315ö, E.T. Bell

;

”Tidigare ansåg både filosofer och matematiker att bevis inom geometrin stödde sig på figurer; numera vet man att detta är oriktigt. I de bästa böckerna finns det inga figurer alls. Bevisen utförs enligt den formella logikens stränga regler från en klass av axiom, som från början fastställts.”

SIGMA4, s1676st2, Bertrand Russel

;

”Vi har sålunda inte endast slopat geometrin som vår lots — vi har bundit en säck med tegelsten om halsen på honom innan vi slängde honom överbord. Hädanefter ska algebran och analysen bli våra lotsar till "rymdens" och dess "geometris" outprickade hav.”

MATEMATIKENS MÄN s72, E.T. Bell

;

”Vi anser, att vi känner den vanliga materiens struktur väl. Emellertid är det alltid vanskligt att åskådliggöra hur materien ”ser ut” med bilder från vår vanliga föreställningsvärld. I vår vardag rör vi oss med dimensioner ner till storleksordningen millimeter, och det är sällan möjligt att överföra våra föreställningar till en värld som är mer än femton tiopotenser mindre än den som vi har erfarenhet av. Även om bilderna kan illustrera ett fenomen, blir de ofta dåliga i andra avseenden.”

Lunds Universitet

Fysiska institutionen

Kurslab LU Carl Erik Magnusson, 1996-09-10

Kommentar:

Ämnet gällde massfysiken, Magnusson. Inte materiefysiken.

;

Se även citatet från Sveriges Radio (Vetandets Värld 1988, ”Människan har skapat matematiken …”)

enbart och tydligen till uppenbar förmån för SÄRSKILDA IDÉER SOM SPECIELL INTELLIGENS OCH BEGÅVNING — i samma analoga riktning som de strömningar vi vanligen känner igen från allmänna herraväldesidéer (överhet, »skillnader i intelligens») och lokala furstlighetsuppfattningar om överintelligens och annat dylikt (typ STATEN i dess mest negativa bemärkelse, och liknande).

Se även i artikeln MASSA OCH GRAVITATION I MODERN AKADEMI.

Naturligtvis finns ingen organiserad drift bakom ett dylikt scenario, det är bara den naturliga följden av att INTE intressera sig för att härleda fysiken, utan i stället att söka uppfinna den: ingen kan stänga av tankeflödet, den associativa strömmen av föreställningar och uppfattningar. Är inte det flödet riktat mot ett genuint sanningssökande (vanlig hygglighet och rättframhet), är det uppenbarligen riktat åt något annat håll — med tillhörande resultatredovisning. Men det är bara min mening.

MASSA OCH GRAVITATION I MODERN AKADEMI

— ALLMÄN NOTERING

TNED: Med massans förintelse upphör också den lokalt utövande gravitationen (massa = gravitation), se utförligt från MASSDESTRUKTIONEN; Gravitationen upphör och överförs masslöst genom induktionen på andra massystem via elektriska laddningen (Q), se COEI. Följden blir att induktansen (L) ökar med bevarad energi (E) för given tidskonstant (t²) enligt

E = LQ²/t², vilket formellt motsvarar energiintegralen E=LI², se Integrala analogierna. Se även Innebörden av LQ² i K-cellens värmefysik. Det finns ingen möjlighet att undkomma den energiräkningen. Den masslösa överföringen av energi (E=mc²=UQ) genom tomrummet besitter ingen graviterande egenskap. Gravitationen finns där massan finns.

Med klarläggandet av Planckekvivalenternas giltighet över relativitetsteorin, samt Plancks konstant som en strukturkonstant (PASTOM), blir med andra ord den s.k. klassiska naturfilosofin — som tidigare under relativitetsteorin ansågs ha spelat ut sin roll — återupprättad. Se även i Osäkerhetsprincipen. Därmed blir »den kosmologiska härledningen» tydligen precis så enkel som man kan sluta sig till i anblicken inför stjärnprakten en klar natt. Se från KOSMOS OBEGRÄNSADE MASSA.

I modern akademi skiljer man mellan gravitation och massa; Einstein hänförde (genom vissa idealiseringar som ofta förbises) gravitationen till begreppet acceleration,

Einstein beskriver hur han själv ser på ekvivalensprincipen och dess detaljer

Fetstilen är min markering.

”Den speciella relativitetsteorin bibehöll från den klassiska mekaniken en väsentlig punkt, nämligen satsen "Naturlagarna gäller endast i inertialsystem". "Tillåtna" koordinattransformationer (dvs. sådana som lämnar naturlagarna oförändrade) är endast (linjära) Lorentz-transformationer. Är denna inskränkning verkligen grundad på fysikaliska fakta? Följande resonemang visar att detta avgjort inte är fallet.

En kropp besitter trög massa (= motstånd mot acceleration) och tung massa (som bestämmer kroppens tyngd i ett givet gravitationsfält, t.ex. det på jordytan). Dessa två enligt definitionerna så skilda storheter kan enligt vad experimenten visar mätas med ett och samma tal (ekvivalensprincipen). Det måste finnas en djupare liggande orsak till detta. Man kan också uttrycka saken så: Olika massor erhåller i ett gravitationsfält samma acceleration. Slutligen kan man också säga: Om man använder ett likformigt accelererat koordinatsystem (i stället för ett inertialsystem) som referenssystem, så uppträder kroppar i ett gravitationsfält som om det inte funnes något sådant. [NOT., Einsteins fritt fallande hiss].

Det tycks därför inte finnas något skäl till att avvisa följande tolkning av det sistnämnda fallet. Man betraktar koordinatsystemet som ett inertialsystem och det "skenbara" gravitationsfält [NOT., Einsteins accelererande hiss] som existerar i förhållande till det såsom ett "verkligt" fält. Detta gravitationsfält som "alstrats" genom koordinatsystemets acceleration, skulle naturligtvis ha oändlig utsträckning, så att det inte kunde tillskrivas gravitationsmassor inom ett ändligt område. Men om vi endast intresserar oss för en fältteori, behöver detta förhållande inte bekymra oss. Med denna tolkning förlorar begreppet "inertialsystem" sin mening, och man får en "förklaring" till likheten mellan tung och trög massa. (En och samma egenskap uppträder som tyngd eller som tröghet beroende på framställningssättet).”

PROBLEM OCH PERSPEKTIV Albert Einstein från s42n

HUGO GEBERS FÖRLAG 1952

och införde därmed en distinktion mellan den s.k. tunga massan (vägande) och den tröga massan (förflyttande) och vilken distinktion inte existerar i relaterad fysik där gravitation och massa är fullständigt ekvivalenta, se från massbegreppet — men som Einstein, sedan han påstått dem vara distinkta, menade var identiska begrepp genom hans införda s.k. ”ekvivalensprincip” (accelerationskraft = gravitationskraft).

Att Einsteins ekvivalensprincip INTE är giltig framgår direkt genom att tillämpa ljusets gravitella beroende på ”de klassiska exemplen” som Einstein använde (tankeexperiment med observatörer i hissar) men som — tydligen, i efterhand även insetts av andra, se nedan — direkt eller indirekt förbisågs av Einstein (samt en väsentlig del av 1990-talets allmänna fysiklitteratur, se exv. FOCUS MATERIEN 1975 s85, här utan vidare utläggningar).

Numera [ref. @INTERNET Wikipedia Allmänna relativitetsteorin, Ekvivalensprincipen 2009-02-09] har man (följdriktigt) dragit tillbaka den delen och kallar den numera (mera blygsamt) ”den svaga ekvivalensprincipen” med särskilt tillagt villkor enligt

”Man måste dock begränsa sig till så små regioner av rummet att gravitationskraften kan anses konstant.”,

@INTERNET Wikipedia Allmänna relativitetsteorin, Ekvivalensprincipen 2009-02-09

vilket just utesluter det avgörande argumentet med ljusets gravitella beroende.

En vidare beskrivning av de övriga alternativen (1. den svaga ekvivalensprincipen, 2. Einsteins ekvivalensprincip och 3. den starka ekvivalensprincipen, se @INTERNET Wikipedia Equivalence principle 2009-02-09) visar att liknande, begränsande, villkor för gravitationens inverkan ingår även för dessa fall — och som därmed i den relaterade fysikens synvinkel för länge sedan har passerat gränsen för en allmänt hållen naturvetenskaplig beskrivning: gravitationen inkluderat, annars går det naturligtvis inte.

EXEMPEL:

Mätningen av skillnader i atomklockornas frekvenser (ljusfrekvensens g-beroende), typ GPS-exemplet.

Skärmdumpar av testresultatet

OBS. Använd endast InternetExplorer för att SE dessa bildresultat i en rättvis presentation — övriga förvanskar resultatet, se rapporten längre upp.

Bilden nedan är i PNG-format (12 KB)

Teckenförklaring:

a ................... originalet i Microsoft WORD 2000 och Internet Explorer 7.0 i webbtestetInLive @INTERNET; samma, ingen förvanskning

b ................... resultatet i alla webbläsarna Netscape 9.0b3, MozillaFirefox 2.0.0.14, Opera 9.24 i webbtestetInLive @INTERNET: tydlig förvanskning

c ................... resultatet i webbläsaren Safari 3.0.3 i webbtestetInLive @INTERNET: tydlig förvanskning, notera även att texten smetas ut relativt originalet i a

Min kommentar:

I varje fall enligt MIN uppfattning är resultaten i bc HELT oacceptabla. Jag accepterar inte en sådan förvanskning.

I största synnerhet är resultatet i c, textdelen, min uppfattning fortfarande, rent deprimerande.

Dessa resultat understryker bara de tidigare testresultaten:

OM man önskar MINSTA MÖJLIGA BILD OCH TEXTVANDALISERING är det HELT KLART bara Internet Explorer som kan komma ifråga som webbläsande alternativ. Det är inte bra det heller. Men övriga är uteslutna på grund av att de är ÄNNU VÄRRE.

Se även Webbtest på olika textbaserade exempel (samt en del övrigt) på Passagens belldharma-webbsida.

WEBBTEST Apr2010 — med uppdaterad uppföljande genomgång Jan2012

Tabell 3Maj2010 Webbläsarna kapacitet

2010-05-03 — grovdata — ARBETSPREFERENS Internet Explorer 7 · Windows Vista · Microsoft WORD 2000

webbläsarnas kapacitet för Universums Historia

webbläsare		Kan läsa WINDOWS katalogstruktur	Kan läsa Symbol	Kan öppna OpenOfficeKALKYL SvenskaVersionen		bevarar originalets grafik	Klarar länkar	städning
namn	ikon	..\	∑	OpenOfficeKALKYLSverige	direkt i skrivläge	fullständigt	åäö	operativsystem
Google Chrome		ja	ja	ja	ja	nej	ja	WULMBS
Arora		ja	ja	ja	ja	nej	nej	WULMBS
Netscape Navigator		nej	nej	ja	ja	ja	ja (med mod.)	WULMBS
Flock		nej	nej	ja	nej	ja	ja	WULMBS
Mozilla FireFox		nej	nej	ja	nej	ja	ja	WULMBS
Opera		ja	nej	ja	ja	ja (men lägger till)	nej	WULMBS
Internet Explorer 7		ja	ja	nej (borttaget \| tidigare ja)	nej	ja	ja	WULMBS
Internet Explorer 8		ja	ja	vandaliserar öppningen kan inte användas	nej	ja	ja	WULMBS
Jan2012:
Internet Explorer 9		ja	ja	ja	ja	ja	ja	WULMBS

Tillägg Jan2012: Frånsett Internet Explorer 9 verkar övriga webbläsare stå kvar på webbläsartestetet från Apr2010. IE9 [om inget nytt kommer från Microsoft] verkar vara den nu enda existerande webbläsare som kan hantera samtliga ovan tabellerade grundrutiner. Välkommet.

— OPERA-läsaren version 11.60 [Jan2012] verkar ha justerat bort de tillagda extra mellanrummen [se bildexemplet nedan från Apr2010].

— FLOCK-läsaren verkar [Jan2012] ha kör/installationsproblem [i Windows 7]: varje gång man startar Flock envisas den med att tvinga användaren att upprepa hela installationproceduren. Flockläsaren har därför [tills vidare i denna uppdaterade webbläsartestkoll, Jan2012] strukits ur listan ovan.

— I övrigt samma som ovan.

För webbläsarna speciellt Flock och Firefox som inte kan öppna OpenOffice kalkyl direkt i skrivläge [Dessa Webbläsare våldför sig tydligen på det aktuella dokumentets icke-skrivskyddade checkbox genom att helt fräckt kryssa i den delen och därmed hindra dokumentets avsedda användbarhet — man får inte göra så],

Klicka på EditFileKnappen i OpenOffice-verktygsfältet — Följ ev. dialoger med JA/OK-klickningar [onödigt, men enda sättet].

TABELLFÖRKLARINGAR

—————————————————————————————————————————

kan läsa Windows katalogstruktur: se särskild artikel

kan läsa Symbol: se särskild artikel

bevarar originalets grafik: EnkelTest; enbart huruvida originalets baslinjer till färglagda textfält finns med eller inte, exempel nedan;

orange markering: stöds delvis [betaversioner]

röd markering: uppgift saknas [Netscape: support upphörde 2008, men webbläsaren finns ännu kvar | Associeras ofta med Mozilla (FireFox)]

S: KAN städa efter sig — efter öppning av OpenOfficeKALKYL (lämnar inga rester); Chrome gömmer sina i intern katalog, kan inte ändras TROTS att en separat [Ctrl+J] »TaBortAlla» finns, den påverkar inte den gömda delen och visar inte heller DESS poster; Arora synligt på skrivbordet, kan inte ändras;

Internet Explorer använder generellt dialogen Öppna/Spara, ingen städning behövs; Övriga använder en synlig Filhämtare där man själv kan rensa med ett klick.

—————————————————————————————————————————

Endast de webbläsare har medtagits som uppvisar de mest flexibla egenskaperna, samt tvunget det tråkiga gränslandet med Internet Explorer och Microsoft Corporation [mitt Windows] som ständigt tycks vara på väg bort från vettet: från början en enorm potential av lovande utveckling, därefter försvinner eller upphör verktygen att fungera, gamla program hindras att arbeta, osv. Så har också t.ex. Safari helt tagits borts i testet sedan problem visat sig med associerade program, nedladdningar och synkroniseringar som ändade på iTunes och omöjliga dialogfönster som inte ville försvinna. Se även (vidare) för grunddata i tabellen i

@INTERNET Wikipedia Comparison of web browsers, Operating system support 2010-05-03

Kan läsa WINDOWS katalogstruktur

EXEMPEL:

I webbfilen

http://www.universumshistoria.se/AaKort/Dokumentreferenser.htm

finns en länk som ska leda till

http://www.universumshistoria.se/REGISTER.htm#KALKYLKORT

Hur ska den länken (#KALKYLKORT) skrivas tillsammans med övrigt FÖR ATT ÄVEN KUNNA SES PÅ en WindowsDATOR, författarens skrivbord — inte enbart på webben?

Svar

(OBS gäller endast EXPLICIT för Windows, andra operativsystem kan ha andra fasoner)

[Se även @INTERNET Wikipedia Path (computing), MS-DOS/Microsoft Windows style 2010-05-02]

..\REGISTER.htm#KALKYLKORT

DÅ — nämligen — kan »systemet» fylla i VILKET SOM:

På datorn (exempel) (»\» gäller) [backSlash] verkställs ordningen:

c:\Arkiv\HTM\REGISTER.htm#KALKYLKORT

;

På webben (»/» gäller) verkställs istället ordningen:

http://www.universumshistoria.se/REGISTER.htm#KALKYLKORT

;

STÅR DET på WindowsDatorn EMELLERTID

../REGISTER.htm#KALKYLKORT

finns explicit i Windows ingen standard som kan tolka den katalogvägen på datorn.

(Windows [WORD2000] skriver [t.ex.] automatiskt om den typen till ..\, det går inte att ändra — utom i en [separat] htm[l]-editor).

Webbläsare som inte beaktar Windows dialekt — Netscape, FireFox, Flock — verkställer (således) istället den kaotiska ordningen:

http://www.universumshistoria.se/..\REGISTER.htm#KALKYLKORT

vilket betyder KRASCH: »Webbläsaren hittar inte adressen».

Och, som vi ser, finns det tydligen redan en del webbläsare som fattat galoppen med den lokala dialekten (Chrome, Arora, Opera, ...) — då det nu ändå tydligen är så att ingen universell webbläsare är på gång.

Kan läsa Symbol

En aspekt:

OM en webbläsare undertrycker NÅGOT SPECIELLT TECKENSNITT — särskilt DET som legat till grund för datorrevolutionens MATEMATISKA ALGEBRA, Grekiska Alfabetets bekväma matematiska symboler under i stort sett 2000 år — är det FÖRMODLIGEN också så att respekten också sviker i andra detaljer [FireFox t.ex.: läser Palace Script och Verdana, men inte Wingdings och Arial Narrow (den sistnämnda krävs för att få snygga integraltecken i UNICODE)]. Att utforma TEXT med matematiska symboler kräver OMSORG för att få fram MAXIMAL TYDLIGHET OCH ENKELHET UTAN FÖRFULNING, och är ingenting man OBETINGAT överlämnar per automatik åt en MASKIN — eller i dagens läge definitivt inte FIREFOX — att utföra.

Se särskild beskrivning.

Universums Historia · webbportal

innehåll: SÖK äMNESORD på denna sida Ctrl+F · sök ämnesord överallt i SAKREGISTER

Universums Historia

ämnesrubriker

innehåll

UNIVERSUMS HISTORIA

inledande länktrailers

presentation

sökalternativ

SNABBRUBRIKER

länkar till separata avsnitt i Universums Historia

Trailers

speciella artiklar som berör matematiken och fysiken

WebbTest

webbläsarna är en ren bedrövelse

Skärmdumpar av testresultat

Innehåll — collagelänkar | generellt för Universums Historia

Orienterande innehåll med länkar genom Collage

Grundform — del av det ursprungliga materialet till Universums Historia (från den engelska grundförfattningen, denna finns f.n. ej i någon fullständig htm-form)

referenser

[HOP]. HANDBOOK OF PHYSICS, E. U. Condon, McGraw-Hill 1967

[BA]. BONNIERS ASTRONOMI 1978

SIGMA 1-6, MATEMATIKENS KULTURHISTORIA av James R. Newman, Forum 1965, efter originalet The world of mathematics 1956

t för 10^–, T för 10⁺, förenklade exponentbeteckningar

TNED — Related PHYSICS And MATHEMATICS

(Toroid Nuclear Electromechanical Dynamics), eller Toroidnukleära Elektromekaniska Dynamiken är den dynamiskt ekvivalenta resultatbeskrivning som följer av härledningarna i Planckringen h=m_nc₀r_n, analogt Atomkärnans Härledning. Beskrivningen enligt TNED är relaterad, vilket innebär: alla, samtliga, detaljer gör anspråk på att vara fullständigt logiskt förklarbara och begripliga, eller så inte alls. Med TNED förstås (således) också

RELATERAD FYSIK OCH MATEMATIK. Se även uppkomsten av termen TNED i Atomkärnans Härledning.

SHORT ENGLISH — TNED in general is not found @INTERNET except under this domain

(Universe[s]History, introduced @INTERNET 2008VII3).

TNED or Toroid Nuclear Electromechanical Dynamics is the dynamically equivalent resulting description following the deductions in THE PLANCK RING, analogous AtomNucleus’ Deduction. The description according to TNED is related, meaning: all, each, details claim to be fully logically explainable and understandable, or not at all. With TNED is (hence) also understood RELATED PHYSICS AND MATHEMATICS. See also the emergence of the term TNED in AtomNucleus’ Deduction.

Senast uppdaterade version: 2012-02-01

*END.

Stavningskontrollerat 2008-12-02 | 2009-02-19 | 2009-08-11 | 2010-09-06.

rester

åter till portalsidans huvudrubrik · portalsidan är www.UniversumsHistoria.se

PNG-justerad 2011-06-25

åter till portalsidans huvudrubrik · portalsidan är www.UniversumsHistoria.se